i innehållslistor eller på en innehållssida.EU-reglering öppnar möjligheter inom dataekonomi
EU skapar spelregler för tillförlitligt utnyttjande av data i syfte att övergå till hållbar ekonomi och digitalt ledarskap. Företagen, samhället och individerna behöver information och verktyg för att kunna utnyttja de möjligheter som en nya dataregleringen erbjuder och dra nytta av de fördelar som dataekonomin erbjuder.
Vad handlar det om?
Den förnyade dataregleringen grundar sig på Europeiska kommissionens datastrategi för Europa, som publicerades i februari 2020.. Syftet med detta politiska program är att främja uppbyggandet av ett databaserat samhälle och skapa en stark rättslig ram för datarörlighet på Europas inre marknad så, att de grundläggande rättigheterna respekteras och (cyber)säkerheten kan garanteras. Kommissionens syfte är att öka användningen av och efterfrågan på lösningar som utnyttjar data på Europeiska unionens inre marknad och samtidigt främja en internationell spridning av lösningar som grundar sig på en europeisk värdegrund.
Kommissionen har lagt fram ett flertal lagstiftningsförslag, som skulle kunna utgöra en grund för den europeiska modellen för rättvis dataekonomi och en gemensam inre marknad för data. Man strävar efter att med förslagen förbättra och harmonisera EU:s lagstiftningsram som för närvarande är splittrad. Förnyelserna skapar även bättre möjligheter för EU:s dataekonomi att utvecklas genom att främja ekonomisk tillväxt och innovationer i Europa. Samtidig är syftet att stödja unionens digitala och gröna dubbla övergång.
Den nya datalagstiftningen kan anses vara de finländska företagens nya ”GSM-stund”. I tiderna togs ett motsvarande förnyelsekliv på telemarknaden, när man ville att en telefonanvändare skulle kunna ringa en person som använde en annan operatörs anslutning. Finska företag utvecklade ett gsm-system, som garanterade kompabiliteten mellan olika operatörer och till exempel gemensamma register över nätets beställare och besökare. Standarden blev en framgångsrik exportvara. Nu förutsätter den nya dataregleringen på motsvarande sätt att data ska kunna röras över organisations- och affärsområdesgränserna, men tar inte ställning till på vilket sätt detta ska ske.
I den pågående omvälvningen ligger den finländska föregångarandan åter i tiden. Ju mer finländska företag erbjuder sin egen kompetens för spelreglernas utveckling och säkerställer att de överensstämmer med principerna för rättvis dataekonomi, ju mer sannolikt är det att de även kan komma att utgöra grunden för praxis inom hela EU:s inre marknad.
Trots de nya möjligheterna väcker den nya regleringen dock ännu motstridiga känslor bland företagen. Enligt Sitras företagsenkät är 2021 ansåg små och medelstora företag i Finland och i tre kontrolländer att den invecklade och svårtolkade regleringen utgjorde den största utmaningen vad gäller framgång inom dataekonomin.
Vad gör vi?
Vi undersöker de möjligheter som EU:s datareglering medför och som vi som ett samhälle kan dra nytta av. Utöver regleringen utreder vi de åtgärder som behövs för att Finland skulle kunna bli ett modelland för rättvis och hållbar dataekonomi.
Vi arbetar för att öka förståelsen för de nya möjligheter som regleringen erbjuder de finländska företagen. Vi erbjuder information och stöd även till tjänstemän, beslutsfattare, forskare, lärare och konsumenter. Vi utvecklar praktiska verktyg för att förtydliga regleringsmiljön och ta vara på möjligheter.
Vilka är med?
Ett stort antal aktörer inom såväl den privata som den offentliga sektorn samt forsknings- och organisationsfälteti Finland deltar i vårt arbete. Vi lyfter även aktivt fram våra ställningstaganden i riktning mot EU.
Arbetet är en del av den vägkarta för den nationella dataekonomin som Sitra koordinerar. EU-påverkan och förbättrad förutsägbarhet i anslutning till detta har inom intressentarbetet identifierats som ett av de viktiga delområden som kräver en förändring.
Vad händer nu?
Vi följer aktivt upp hur utvecklingen av EU-regleringen påverkar dataekonomin, vi deltar i samhällsdebatten och sporrar till åtgärder som gör det möjligt att dra nytta av regleringen. En metod i detta sammanhang är att ge utlåtanden till myndigheterna på deras begäran och på så sätt betona hur viktiga principerna om en rättvis dataekonomi och genomförandet av en dubbel övergång är.
I vårt intensiva intressentsamarbete utarbetar vi material för självstudier i små och medelstoraföretag och andra aktörer inom dataekonomi om de möjligheter den förnyade regleringen medför. I materialet sammanställer vi exempel på föregångare inom företagsvärlden och intressanta experiment för att vi ska kunna åskådliggöra utvecklingsriktningarna. Materialen publiceras under år 2023 i digitalt format som kurshelheter öppna för alla.
Vad har man fått till stånd?
I juni 2022 publicerade vi ett arbetspapper om EU:s förnyade datareglering (på finska), där vi gjorde en analys av på vilket sätt den förnyade lagstiftningen bidrar till målen för Europas datastrategi och öppnar möjligheter för olika aktörer inom dataekonomi.
Granskningen omfattade fem viktiga förslag till förordning, som härrör sig från Europas datastrategi: dataförvaltningsakten (Data Governance Act, DGA), rättsakten om den digitala marknaden (Digital Markets Act, DMA), rättsakten om digitala tjänster (Digital Services Act, DSA), rättsakten om artificiell intelligens (Artificial Intelligence Act, AIA) och dataakten(Data Act, DA).
I arbetspappret framlades åtgärdsrekommendationer, som grovt kan indelas i följande fyra helheter:
- Finland måste på ett mångsidigt sätt utveckla funktioner genom vilka Finland kan identifieras som ett attraktivt modelland inom dataekonomi.
- Aktörerna inom den offentliga och privata sektorn ska dela en vision om en rättvis dataekonomi.
- Man ska inte enbart reagera på dataregleringen, utan påverka den proaktivt i ett så tidigt skede som möjligt.
- Att förstå dataekonomins grunder borde bli en ny medborgarfärdighet och kompetenserna ska utvecklas på en bred skala.
Sitras projekt Vägkarta för dataekonomi strävar efter att i tätt samarbete med intressenterna påskynda dessa åtgärder i Finland.
Arbetspappret är en fortsättning på Sitras promemoria Suomen vahvuudet, haasteet ja mahdollisuudet datatalouden rakentamisessa – Mitä Suomi voi oppia datatalouden edelläkävijämailta? (på finska) som publicerades i januari 2022. Promemorian lyfte fram infrastruktur, kompetens, samarbete som sker i nätverk, reglering och ansvar som delområden där Finland har ett behov av nationellt samarbete för att utveckla en konkurrenskraftig dataekonomi.
