Foto: Minna Hemmilä / Sitra

Publicerad 20.12.2018

Hundra klimatgärningar för samhället

Det krävs målmedvetna åtgärder för att snabbt minska på utsläppen. Vi har sammanställt hundra klimatgärningar som tips åt beslutsfattarna.
Författare
Senior Advisor, Kolneutral cirkulär ekonomi, Sitra
Oras Tynkkynen hjälper Sitra att förstå hur Finland kan omvandlas till en klimatneutral cirkulär ekonomi. Han arbetar särskilt med klimatlösningar och strategier för att främja dem.

Det är väldigt bråttom med att lösa klimatkrisen, och Finland måste också minska utsläppen mycket snabbare än planerat. Det här är som tur möjligt.

Förändringen sker dock inte av sig själv. Det krävs målmedvetna åtgärder för att snabbt minska utsläppen inom olika branscher och på olika nivåer.

Vi har alla ansvar och möjlighet att minska på utsläppen. Sommaren 2017 publicerade Sitra hundra smarta vardagsgärningar för klimatet som hjälper människor göra små klimatvänliga val. Du kan göra upp en plan utifrån dem för att minska ditt eget koldioxidavtryck i tjänsten Sitoumus2050 (på finska).

Det största ansvaret ligger dock där den största makten att påverka utsläppen finns. Därför behöver vi stora klimatgärningar av samhället. Vi har sammanställt en lista med hundra punkter åt beslutsfattarna med olika möjliga sätt att minska utsläppen. Listan grundar sig på våra experters uppfattningar och de utredningar vi har gjort.

Hur ska man läsa listan?

Denna lista innehåller ett brett spektrum med möjliga klimatgärningar fördelade på sju kategorier. Samhällsgärningar har i den här kontexten definierats som ett nationellt politiskt instrument eller någon annan politisk åtgärd som kan påskynda utsläppsminskningen eller kolbindningen.

Olika saker har olika styrkor och svagheter. En del av de metoder som räknas upp skulle ge staten fler intäkter, medan en del skulle öka utgifterna. En del åtgärder skulle förbättra låginkomsttagarnas ställning, andra skulle kunna försämra den – utan balanserande lösningar i inkomstöverföring eller beskattning till exempel.

Många gärningar påverkar samma aktörer och utsläpp, och de överlappar delvis varandra. Även om olika metoder kan samlas ihop till ett paket så att de kompletterar varandra, är det inte meningen att allt ska genomföras samtidigt. Ett bra knep är ofta bättre än en hög medelmåttiga.

Metoderna kan också genomföras på många olika sätt. Till exempel kan skattenivån vara låg, hög eller någonstans mittemellan.

Listan är ett försök att åskådliggöra vilket brett spektrum av olika klimatgärningar Finlands beslutsfattare har tillgång till – om de så vill.

Det är alltså inte Sitras förslag på metoder som ska genomföras.

Nedan hittar du listan på hundra klimatgärningar för samhället indelade i sju kategorier. Bekanta dig med dem och tipsa gärna samhällets beslutsfattare om de bästa klimatgärningarna!

Grunden för klimatarbetet

Ambitiösa mål, tydliga planer och ett tillräckligt pris för utsläpp utgör en stadig grund för klimatarbetet.

1. Strängare utsläppsmål

De nationella målen för att minska utsläppen fram till 2030 och för att uppnå kolneutralitet kunde uppdateras enligt målen i Parisavtalet.

2. Effektivare klimatlag

Klimatlagen som fastställer ramarna för klimatarbetet kunde effektiveras till exempel som man gjort i Storbritannien.

3. Kommande generationers rättigheter i grundlagen

Genom att ta upp kommande generationers rättigheter i grundlagen kunde beslutsfattarnas skyldighet att ingripa i klimatkrisen effektiveras.

4. Klimatarbetet i topp under EU-ordförandeskapet

Finland kunde utnyttja sitt ordförandeskap 2019 för att stärka EU:s klimatarbete till exempel genom unionens långsiktiga klimatstrategi.

5. Påverka för att skärpa EU-målen

Finland kunde påverka för att skärpa EU:s utsläppsförpliktelser för 2030 och 2050 så att de motsvarar målen i Parisavtalet.

6. Effektivare utsläppshandel

Finland kunde försöka stärka EU:s utsläppshandel som ett effektivt sätt att få utsläppen att minska till exempel genom att ta bort utsläppsrättigheterna från marknaden.

7. Golvpris för utsläppsrättigheter

Ett minimipris för utsläppshandeln som fastställs nationellt i Finland eller gemensamt för de nordiska länderna skulle påskynda övergången till koldioxidsnåla lösningar.

8. Köp av utsläppsrättigheter

Finland kunde köpa utsläppsrättigheter i EU:s utsläppshandel och upphäva dem om reserven för marknadsstabilitet börjar återföra utsläppsrättigheter på marknaden igen.

9. Utsläppskoefficient för biomassa

Beaktande av biomassans utsläpp under sin livstid skulle uppmuntra till att välja koldioxidsnåla alternativ i energiproduktionen.

10. Branschspecifika vägkartor

Vägkartor som visar vägen mot kolneutralitet skulle hjälpa till att rikta investeringar och identifiera möjligheterna till förändring i varje bransch.

11. Klimatpoängsättning av budgeten

Klimatkonsekvenserna av anslagen och skatterna i statens budget kunde utvärderas och poängsättas till stöd för beslutsfattarna.

12. Indikatorer för hållbar välfärd

Vid sidan om eller istället för bruttonationalprodukten kunde också indikatorer lyftas fram som beaktar miljömässiga och sociala perspektiv.

Lagar och normer

Lagar, licensiering och skyldigheter fastställer ramarna för klimatarbetet och säkerställer att målen uppfylls.

13. Tidigareläggning av förbudet mot stenkol

En tidigareläggning av deadlinen som fastställts till 2029 skulle påskynda övergången till energi som är mer koldioxidsnål än stenkol.

14. Förbud mot energianvändning av torv

Ett förbud mot eller en begränsning av energianvändningen av torv skulle minska utsläppen från energiproduktionen avsevärt.

15. Deadline för fossil energi

Det kunde fastställas en deadline för fossil energi i allmänhet eller för olika bränslen separat på samma sätt som för stenkol.

16. Utsläppsgräns för kraftverk

En maximigräns för kraftverkens koldioxidutsläpp per producerad energienhet skulle sporra till att ersätta bränslen som ger stora utsläpp med koldioxidsnåla bränslen.

17. Strömlinjeformning av licensieringen av små kärnkraftverk

Snabbare och enklare licensiering av små och modulära kärnkraftverk kunde underlätta ibruktagandet av dem.

18. Klimatutsläpp med i villkoren för miljötillstånd

Med hjälp av miljötillstånd som reglerar kraftverk och fabriker kan även klimatutsläppen begränsas.

19. Underlättande av solenergi för husbolag

Om det blev möjligt att fördela solenergi mellan delägarna skulle det bli mer lockande för husbolag att investera i solpaneler.

20. Förbud mot försäljning av förbränningsmotorbilar

En deadline för försäljningen av nya bilar som bara drivs av fossila bränslen skulle påskynda övergången till mer koldioxidsnål trafik.

21. En kollektivtrafikbiljett för alla linjer

Genom att förplikta dem som erbjuder kollektivtrafiktjänster att gå med i ett gemensamt biljettsystem kunde samma biljett användas på alla linjer i hela landet.

22. Biobränsleplikt för fartyg och flygplan

Skyldigheten att inkludera hållbara biobränslen i bränslena kunde utvidgas till att gälla båt- och flygtrafik utöver vägtrafiken.

23. Utsläppstillägg på flygbiljetter

De som säljer flygbiljetter kunde förpliktas att erbjuda sina kunder utsläppskompensation eller inkludera den i biljetternas pris.

24. Utsläppsinformation i flygreklamer

Flyg- och resebolag kunde förpliktas informera om utsläppen i resereklamer.

25. Striktare effektivitetsnivåer vid renovering

Energieffektivitetsskyldigheterna kunde bli striktare än de är nu för stora renoveringar.

26. Gräns för nya byggnaders koldioxidavtryck

En övre gräns för nybyggens koldioxidavtryck skulle hjälpa till att minska utsläppen från byggande och byggnadsmaterial.

27. Skyldighet att harmonisera samhällsstrukturen

Alla kommunerna kunde få en bindande skyldighet att främja koldioxidsnål planläggning i samhällsstrukturen.

28. Främjande av koldioxidsnåla upphandlingar

Lagen om upphandling kunde stärkas genom en bindande skyldighet att i offentliga upphandlingar gynna lösningar som är koldioxidsnåla under sin livslängd.

29. Klimatplaner för kommunerna

Kommunerna kunde förpliktas göra upp klimatplaner själva eller tillsammans som innehåller tillräckliga utsläppsmål- och åtgärder.

30. Vegetariskt alternativ i offentliga måltider

I måltider som finansieras med offentliga medel kunde det bli obligatoriskt att erbjuda koldioxidsnåla vegetariska alternativ.

31. Förbud mot att slänga bort mat

Företag kunde förpliktas dela ut ätlig mat istället för att slänga bort den.

32. Klimatskyldigheter i investeringar

Pensionsfonderna kunde förpliktas rapportera om sina investeringars koldioxidutsläpp och dra sig ur fossila investeringar.

33. Utsläppsredogörelse för produkter

Det kunde bli obligatoriskt att inkludera uppskattningar av livstidsutsläppen på varudeklarationer.

34. Varningssymboler på produkter med höga utsläpp

De produkter som belastar klimatet mest kunde tvingas ha varningssymboler.

35. Röjningsförbud på torvmarker

På torvmarker kunde röjning av nya åkrar förbjudas för att minska utsläppen från jordmånen.

36. Förbud mot kalhyggen på statens mark

En övergång till kontinuerlig odling på de marker staten äger kunde hjälpa till att öka kolsänkorna och -reserverna i skogarna.

37. Mål för kolsänkor för Forststyrelsen

Ett av Forststyrelsens resultatmål kunde vara att öka mängden kolsänkor på statens marker.

Ekonomiska incitament

Ekonomiskt stöd hjälper människor och företag att göra investeringar och val som är hållbara för klimatet.

38. Höjt hushållsavdrag

Hushållsavdraget kunde höjas för energirenoveringar och installation av förnybar energi.

39. Högre energibidrag

Ett högre anslag för husbolags energirenoveringar skulle påskynda förbättringen av byggnaders energieffektivitet.

40. Mer förnybar energi på auktion

Konkurrensutsättningen av produktionsstödet för förnybar energi på auktion kunde få en fortsättning och utvidgas.

41. Större investeringsstöd för förnybar energi

Investeringsstödet för förnybar energi och ny energiteknik kunde bli större.

42. Vinst för förnybar mikroproduktion

Nettofakturering eller rätten att få full ersättning för den överskottsdel som säljs till nätet skulle göra det intressantare för hushåll och jordbruk att producera förnybar energi.

43. Förköpsrätt i vindkraftsprojekt för dem som bor i närheten

En förköpsrätt enligt dansk modell för dem som bor i närheten av vindkraftsprojekt skulle öka acceptansen för vindkraft och minska det lokala motståndet.

44. Effektivitetshandel för företag

Handeln med vita certifikat som beskriver effektivitetsförbättringar kunde främja energieffektiviteten i näringslivet.

45. Utvidga skrotningspremien

En fortsättning och en utvidgning av skrotningspremien för bilar med höga utsläpp skulle bidra till att göra bilbeståndet mer koldioxidsnålt.

46. Stöd för att bygga laddningsnätverk

Ekonomiskt stöd skulle påskynda byggandet av ett heltäckande nät av laddningsstationer för elbilar.

47. Anskaffningsstöd för elcyklar

Ett bidrag skulle sänka tröskeln för att köpa en elcykel.

48. Ökad banfinansiering

Nya banprojekt och underhåll av den befintliga järnvägen kunde främjas genom ökad finansiering.

49. Ökad kollektivtrafikfinansiering

Fler köp av kollektivtrafikens tjänster skulle förbättra förbindelserna och utbudet av turer.

50. Finansiering för gång och cykling

Finansieringen för kommunernas gång- och cykelprojekt kunde utökas.

51. Utsläppsgradering av flygplatsavgifter

De trafikavgifter som uppbärs av flygbolagen på flygplatserna kunde graderas enligt klimatutsläppen.

52. Utsläppsgradering av fartygsavgifter

Farleds- och hamnavgifterna för fartyg kunde graderas utifrån klimatutsläppen.

53. Klimatinriktning på stöden till jord- och skogsbruket

De nuvarande stöden till jord- och skogsbruket kunde riktas in på lösningar som minskar och binder utsläppen.

54. Klimatvillkor för Makera-stöd

För stöd från Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera) kunde klimatvillkor fastställas som grund för att stöd ska beviljas.

55. Utökat beskogningsstöd

Ett utökat stöd kunde påskynda beskogningen av åkrar och ofruktbar mark.

56. Ersättning för åkersänkor

Markägare kunde få ersättning för ekosystemtjänster som ökar kolsänkorna på åkrar.

57. Incitament för skogsägare för kolsänkor

Skogsägare kunde få stöd för att utöka kolsänkorna i skogarna.

58. Klimatstöd till kommuner

Ett konkurrensutsatt stöd till kommunernas klimatprojekt skulle säkerställa att största nytta uppnås med minsta möjliga satsningar.

59. Klimatperspektiv i kommunernas statsandelar

Kommunernas statsandelar kunde graderas enligt klimatåtgärderna för att sporra dem till att effektivera det lokala klimatarbetet.

60. Gröna obligationslån

Staten kunde införa gröna obligationslån för att samla finansiering till klimatprojekt.

61. Grön investeringsbank

En statlig grön investeringsbank kunde finansiera klimatinvesteringar.

Utgallring av skadliga stöd

Om stöd som är skadliga för klimatet skulle skäras ner eller riktas någon annanstans, skulle incitamenten att producera utsläpp minska – och det skulle spara på skattebetalarnas pengar.

62. Ny inriktning på utsläppshandelskompensationen

Av utsläppshandelns indirekta kompensation skulle man kunna styra skattemedel till att förnya industrin.

63. Ny inriktning på energiskatteåterbäringen

Skatteåterbäringen för energiintensiva företag kunde riktas in på energieffektivitetsinvesteringar.

64. Slopa skattestödet för torv

Istället för sänkt skattesats för energitorv kunde stödet gå till att förnya kraftverk.

65. Prövning av sänkt elskatt

Lägre skattesats för el till industri och växthus kunde kopplas ihop med energieffektivitetskrav för företag.

66. Slopa energiskattestödet för jordbruken

Energiskattestödet till jordbruk och trädgårdsodling kunde riktas in på inhemsk förnybar energi istället för fossil importolja.

67. Prövning av skattestöd för olja till arbetsmaskiner

Istället för den lätta brännolja som används i arbetsmaskiner kunde elektrifiering av arbetsmaskiner stödas med lägre skattesats.

68. Slopa sänkt skattesats för diesel

Dieselanvändningen kunde beskattas på samma sätt som övriga bränslen.

69. Slopa överkompenserande kilometerersättningar

Kilometerersättningen kunde motsvara de verkliga kostnaderna, så att den inte belönar bilkörning.

70. Mer jämlikt avdrag för arbetsresa

Skattelättnaden för kostnader för arbetsresor kunde riktas mer jämlikt till olika färdmedel.

71. Prövning av parkeringsförmån

Istället för parkeringsförmån på arbetsplatsen kunde hållbara arbetsresor stödas med lägre beskattning.

72. Slopa skattestödet för sjötrafiken

Genom att slopa bränslestödet för inhemsk sjötrafik kunde bränsleanvändningen effektiveras.

73. Reform av skattestödet för flygning

Det mest förorenande transportsättet kunde beskattas mer och skattefriheten för den inhemska flygtrafikens bränslen kunde slopas.

74. Sänkning av transportstödet

Transportstödet för avlägsna områden kunde riktas till transporter med låga utsläpp.

75. Slopa skolmjölksstödet

Skolmjölksstödet kunde användas till att öka användningen av mat som belastar klimatet mindre i skolorna.

76. Slopa budgetstödet för brytningsindustrin

De resurser som skulle sparas in från budgetstödet för brytningsindustrin kunde finansiera övergången till cirkulär ekonomi.

Beskattning

Genom beskattning kunde företag och individer uppmuntras till klimatvänliga lösningar istället för lösningar som orsakar stora utsläpp.

77. Ekologisk skattereform

I en ekologisk skattereform beskattas utsläpp och förbrukning av naturresurser mer och arbete och företagande mindre.

78. Ekoskatter med i index

Om miljö- och energiskatterna binds till index garanterar det att de inte förlorar sin effekt automatiskt vid inflation.

79. Utsläppsbetoning på bränsleskatterna

En höjning av punktskatten för utsläppskomponenten för bränslen skulle leda till en övergång till klimatvänligare bränslen.

80. Fastställande av utsläppsgradering av bilskatterna

Fastställande av en gradering av bil- och fordonsskatterna skulle uppmuntra valet av bilar med lägre utsläpp.

81. Nollskatt till bilar med nollutsläpp

Bilar med låga utsläpp kunde under en viss tid helt befrias från bil- och fordonsskatt.

82. Sänkt taxeringsvärde för tjänsteelbilar

Sänkt taxeringsvärde för tjänsteelbilar skulle sporra arbetsgivare att favorisera elbilar.

83. Utsläppsgraderade vägavgifter

Med hjälp av vägavgifter kan utsläppen från bilismen dämpas generellt, men om avgiften graderas enligt bilens utsläpp ökar incitamentet att välja klimatvänliga bilar.

84. Lindrigare beskattning av tågtrafik

Genom att slopa eller sänka banskatten och -avgiften kan tågtrafikens konkurrenskraft förbättras.

85. Utsläppsbaserad flygskatt

En skatt på flygbiljetter skulle dämpa ökningen av flygtrafiken och med utsläppsgradering skulle mindre belastande flygresor favoriseras.

86. Elskatt som bygger på marknadspriset

Skatt som fastställs enligt marknadspriset främjar elasticitet i efterfrågan så att förbrukningen tajmas till tidpunkter som är bättre för ekonomin och klimatet.

87. Skatt på spillvärme

Skatt på spillvärme från kraftverk och industrier skulle bidra till att undvika energisvinn och värmen skulle utnyttjas till exempel för uppvärmning av fastigheter.

88. Effektivitetsgraderad fastighetsskatt

Fastighetsskatten kunde graderas enligt byggnadens energieffektivitet.

89. Utsläppsskatt på livsmedel

De livsmedel som belastar klimatet mest kunde beläggas med en utsläppsskatt.

90. Utsläppsbaserad moms på mat

Produkter från djurriket som orsakar stora utsläpp kunde få högre mervärdesskattesats medan övrig mat skulle ha lägre.

91. Olika mervärdesskatt på varor och tjänster

Högre mervärdesskattesats på varor och lägre för tjänster skulle leda till att tjänster som förbrukar mindre naturresurser och sysselsätter fler favoriseras.

Utbildning, forskning och utveckling

Utbildning och forskning stärker det kunnande och den utveckling av nya lösningar som behövs när ett kolneutralt samhälle byggs upp.

92. Stärkande av klimatkunnande

Genom att fastställa klimatfrågor i läroplanerna på alla utbildningsnivåer skulle framtida experter bättre kunna svara på klimatkrisen.

93. Ökad FoU-finansiering för klimatlösningar

Ökad finansiering till forskning, utveckling och experiment och inriktning på klimatlösningar skulle hjälpa till att få ut nya lösningar på marknaden och skapa näringar.

94. Finansiering för bindning av utsläpp

Ett finansieringsprogram för projekt som binder utsläpp, såsom bioenergi kombinerat med tillvaratagande av kol, skulle förbereda samhället på en övergång till negativa utsläpp.

95. Klimatinnovationsstöd för industrin

Stöd för radikala klimatinnovationer inom industrin skulle hjälpa till att minska utsläppen i särskilt problematiska branscher såsom metallförädlingen.

96. Stöd för en rättvis övergång

Stöd för omskolning och för att hitta nya jobb för anställda i de branscher som lider mest under brytningstiden skulle underlätta övergången till ett kolneutralt samhälle och minskar motståndet.

Internationellt samarbete

Genom att stöda internationellt klimatsamarbete kan Finland hjälpa till att minska utsläppen även utanför våra gränser.

97. Ökad internationell klimatfinansiering

Finansieringen för anpassningen till minskade utsläpp och klimatkonsekvenser i fattiga länder kunde öka till exempel genom att överföra en del av intäkterna från utsläppshandeln till det.

98. Klimatinriktning på utvecklingsfinansieringen

Anslagen för utvecklingssamarbetet kunde tydligare riktas in på klimatprojekt som samtidigt främjar utvecklingsmålen.

99. Stöd till internationella klimatorganisationer

Ökad finansiering till sekretariatet för FN:s klimatkonvention och FN:s klimatpanel IPCC skulle styrka strukturen i det internationella klimatarbetet.

100. Stöd till internationella klimatinitiativ

Genom internationella klimatinitiativ kan man stärka klimatsamarbetet över gränserna i olika branscher och områden.

Vad handlar det om?