Kuva: Minna Hemmilä

Publicerad October 29, 2018

Sir Ronald Cohens budskap till investerarna: det är bäst att övergå till samhällelig investering stegvis

Investering är ett utmärkt sätt att hjälpa människor och vår planet, säger Ronald Cohen.
Författare
Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Sir Ronald Cohen, som kallas kapitalinvesteringens och den samhälleliga investeringens fader, sätter finländska investerare i rörelse i stora skaror. Konferenssalen är fullsatt.

Cohen är britt men född i Egypten. Han berättar först om sin över 30-åriga karriär som kapitalinvesterare. År 1972 grundade Cohen tillsammans med sina bolagspartner Storbritanniens första kapitalinvesteringsbolag, Apax Capital, som specialiserade sig på att finansiera och sparra små, nystartade företag. Verksamhetsmodellen väckte till en början häpnad och förvåning.

”Vi investerade i innovativa företag och unga företagare som ville förändra världen men inte hade pengar för att förverkliga sina idéer. Till dem som förundrade sig var vårt svar att vi inte kan bevisa att modellen fungerar, men att vi tror att den gör det”, berättar Cohen.

På 1990-talet började marknaden för kapitalinvesteringar växa snabbt. Även Apax växte och utvidgade sin verksamhet från startskedets venture capital-investeringar till private equity-marknaden för mer etablerade företag och företagsförvärv. Under Cohens tid investerade Apax i över 500 nystartade företag, ordnade tiotals nyemissioner i samband med börsintroduktioner och kanaliserade finansiering till olika slags företag för sammanlagt mer än 12 miljarder euro. Till de bäst kända investeringsobjekten hör bland annat Apple och internetoperatören AOL.

Verkningsfullhet vid sidan om avkastning och risk

Efter millennieskiftet har Cohen koncentrerat sig framför allt på samhällelig investering. Idén är att kanalisera privat kapital till sådana objekt som förutom avkastning även ger samhällelig eller miljömässig nytta.

Cohen anser att det nuvarande finansieringssystemet inte fungerar.

Till exempel organisationer och företag som arbetar med att hjälpa människor har dåliga förutsättningar att få finansiering. Ofta är de små, saknar pengar och är beroende av välgörenhet. Bland annat här måste en förändring ske.

”Det jag har lärt mig i venture capital-världen utnyttjar jag nu inom samhällelig investering”, berättar Cohen på sitt lugna sätt. Han lämnade Apax 2005 när han fyllt 60 år.

På 1970-talet började kapitalinvesterarna bedöma riskerna med investeringsobjekten vid sidan om den potentiella avkastningen. ”Nu lägger vi till ännu en aspekt, verkningsfullhet, som öppnar helt nya investerings- och decentraliseringsmöjligheter.”

Denna synvinkel kan enligt Cohen tillämpas oberoende av investeringsform och bransch och bland alla investerare från kapitalförvaltare till pensionsfonder och från företagsänglar till småplacerare.

Han rekommenderar en stegvis approach för investerarna: först kan de bestämma till exempel att tio procent av portföljen och dess olika investeringsklasser inriktas på verkningsfullhet. Andelen kan utökas när de har samlat erfarenheter.

”Ibland hör man påståendet att verkningsfullhet minskar avkastningen. Det stämmer inte. Tvärtom stärker verkningsfullheten företaget och dess utsikter”, betonar han.

Konsumenterna kommer att tvinga företagen att inkludera verkningsfullhet i affärsverksamhetens kärna, förutspår Cohen. Generationen som vuxit upp på 2000-talet, millenniumgenerationen, är ett exempel på detta. De vill leva, konsumera och investera på ett ansvarsfullt sätt. För att klara sig i konkurrensen måste företagen och kapitalförvaltarna tillgodose detta behov.

”Om 5–10 år tror jag inte att ett enda seriöst företag eller en enda investerare vågar säga att de idkar affärsverksamhet bara för att tjäna pengar.”

SIB-avtalet ett skötebarn

SIB-avtal (social impact bond), eller på svenska resultatbaserade finansieringsavtal, ligger Cohen varmt om hjärtat. Tillsammans med sitt team har han utvecklat SIB-modellen som får offentliga sektorn, investerarna och serviceproducenterna att dra åt samma håll, dvs. arbeta för ett gemensamt, mätbart mål.

”SIB-modellen är något som jag är särskilt stolt över. Den är inte bara ett verktyg utan ett helt nytt sätt att tänka”, understryker han.

”I offentliga sektorn är SIB ett utmärkt verktyg för att förebygga olika skadliga fenomen oavsett om det är fråga om utslagning, fängelsedomar eller till exempel diabetes. På internationellt plan är Finland ett av föregångarländerna när det gäller ibruktagandet av SIB-modellen”, säger Cohen nöjt.

SIB-avtalet togs första gången i bruk i det brittiska fängelset i Peterborough 2010. Resultatmålet som ställdes upp för avtalet var att minska återfallsbrott. Fångar som blev fria erbjöds särskilt stöd och för detta samlades medel av 17 investerare. Experimentet löpte inte helt utan missöden, men slutresultaten var effektivt: återfallsdomarna minskade med nio procent, då målet var 7,5 procent. Offentliga sektorn sparade kostnader och investerarna fick sitt kapital tillbaka med cirka tre procents avkastning. Modellen var så effektiv att Storbritanniens regering beslutade att införa den även i andra fängelser.

Även om Cohen delvis är mannen bakom SIB-avtalet tror han att SIB-avtalen inte kommer att bli den allra vanligaste formen av samhällelig investering. Globalt har redan över hundra avtal ingåtts och ett minst lika stort antal planeras som bäst. Resultat har ännu inte erhållits från särskilt många. Det behövs mer kunskap och erfarenheter innan SIB-avtal kan göras tillgängliga till exempel för massfinansieringsobjekt eller privata investerare. Information om SIB-avtal och målen för dessa finns i databasen som Social Finance har samlat.

Det behövs ett praktiskt förhållningssätt till mätning

I ett SIB-avtal är penningrörelserna noggrant bundna till de uppställda målen. Därför är det också viktigt att mäta verkningsfullheten.

Hur vet man att det uppstår verkningsfullhet? Hur borde den mätas? Dessa frågor dryftar förr eller senare varje investerare som är intresserad av verkningsfullhet. Det är inte att undra på att det som bäst utvecklas cirka 150 olika indikatorer för verifiering av verkningsfullheten.

Skolorna är många: en del anser att en bra avsikt är nog, andra kräver konkreta fakta. Vad anser Ronald Cohen?

”Jag anser att det inte går att utveckla exakta och noggranna indikatorer för all verkningsfullhet. Tiden räcker helt enkelt inte till för det, utan man måste komma snabbare framåt. Det behövs allmänt godkända, tillräckligt enkla indikatorer som kan tas i bruk snabbt och i stor omfattning.”

Som det nu ser ut kommer sådana indikatorer att bli klara senast 2019.

Cohen påminner om att även företagens bokslut och ekonomiska nyckeltal har varit jämförbara endast i knappt 20 års tid. Innan det fanns gemensamma beräkningsstandarder gjorde varje företag sina egna beräkningar enligt bästa förmåga.

”När man mäter verkningsfullhet är det bäst att framskrida pragmatiskt. Å andra sidan tror jag att verkningsfullheten i fortsättningen kommer att bedömas och mätas noggrannare än till exempel risken.”

I väntan på en verkningsfullhetsrevolution!

Den samhälleliga investeringens ”big bang” var Social Impact Investment Taskforce som grundades av G8-länderna. Under ledning av Ronald Cohen utarbetade den för olika länders regeringar under åren 2013–2015 utredningar och rekommendationer om metoder som regeringarna kan använda för att främja samhällelig investering.

Nu presiderar Cohen det internationella nätverket för samhällelig investering och styrgruppen som även Finland blev medlem i i fjol.

Marknaden i branschen har vuxit i snabb takt under de senaste åren. Enligt en undersökning som nätverket av samhälleliga investerare, GIIN, årligen utför, uppgick mängden administrerade medel i fjol redan till mer än 228 miljarder dollar.

”Beträffande den samhälleliga investeringens möjligheter har jag samma känsla som jag hade beträffande kapitalinvestering på 1970-talet. Om jag var 26 år skulle jag utan tvekan engagera mig i samhällelig investering”, betonar Cohen.

”Det finns en enkel idé bakom varje revolution. Vi kan inte bara stirra på ekonomiska siffor när vi fattar viktiga beslut”, säger han sammanfattningsvis.

Sir Ronald Cohen besökte Helsingfors i augusti. Under resan träffade han beslutsfattare, investerare och andra intressentgrupper som är viktiga med tanke på samhällelig investering.   

Läs intervjun med Sir Ronald Cohen i Helsingin Sanomat (25.8.2018, på finska).

Kontakta oss
Projektledare, Investeringar med samhällseffekt, Sitra

+358 (294) 618 259

mika.pyykko@sitra.fi

Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

+358 (294) 618 221

taru.keltanen@sitra.fi

Vad handlar det om?