Gå direkt till innehållet

Oras Tynkkynen.

Publicerad 20.06.2019

Borde Finland utlysa klimatnödläge?

Underhuset i Storbritanniens parlament har utlyst nödläge på grund av klimatförändringen. Borde Finland följa exemplet?
Författare
Författarens profilsida: Oras Tynkkynen
Senior Advisor, Kolneutral cirkulär ekonomi, Sitra
Oras Tynkkynen hjälper Sitra att förstå hur Finland kan omvandlas till en klimatneutral cirkulär ekonomi. Han arbetar särskilt med klimatlösningar och strategier för att främja dem.

Deklarationen har sitt ursprung i IPCC:s rapport från i höstas och i klimatförändringens negativa följder. Den kräver också mer ambitiösa utsläppsmål av Storbritanniens regering och räknar upp de praktiska åtgärder som behövs.

Före den riksomfattande nivån gav Skottlands premiärminister lokalt en motsvarande deklaration. Bland parlamenten var parlamentet i Wales det första som tog tag i frågan.

Flest deklarationer har getts på lokal nivå. Enligt den färskaste bedömningen har redan över 500 kommuner eller andra organ inom lokalförvaltningen utlyst klimatnödläge.

Enligt den färskaste bedömningen har redan över 500 kommuner eller andra organ inom lokalförvaltningen utlyst klimatnödläge.

Bland huvudstäderna är det London och Ottawa som har tagit beslutet. Bland andra stora städer har bland annat Los Angeles, Montreal, Basel och Vancouver kommit fram till samma slutsats.

Deklarationerna om nödläge varierar i fråga om innehåll och form från plats till plats. Det grundläggande budskapet är emellertid alltid detsamma: klimatarbetet är brådskande och det är hög tid för beslutsfattarna att vidta åtgärder.

Man kan förhålla sig tveksamt till deklarationerna av åtminstone några orsaker. För det första är de, så som namnet säger, enbart ställningstaganden och den praktiska effekten återstår att se. I sammanfattningen som det brittiska underhuset tog fram konstateras att deklarationen inte medför formella skyldigheter att handla.

I debatten igår frågade Sue Hayman vilka verktyg parlamentet har för att garantera att de åtgärder som krävs i deklarationen genomförs. Ordförande för underhuset John Bercow, bekant från Brexit-sessionerna, svarade: diskussionen fortsätter.

Den motsatta risken ligger i att nödlägestalet leder till tvivelaktiga exceptionella åtgärder. Risken är att det växer fram en frestelse att åsidosätta demokratins spelregler eller testa de grundläggande rättigheternas gränser.

Riskerna ska emellertid ställas i relation med möjligheterna. Den svenska klimataktivisten Greta Thunberg har återkommande konstaterat att det är mycket svårt att lösa klimatkrisen så länge som vi inte ens ser på den som en kris.

Rätt förverkligade kan nödlägesdeklarationerna bidra till att öka kunskapen om klimatförändringen som en väldig och brådskande kris. Förhoppningsvis påskyndar de också de omfattande och raska åtgärder att agera i syfte att minska utsläppen som krisen kräver.

Vad handlar det om?