Gå direkt till innehållet

Publicerad 15.10.2019

De som investerar i samhällsutveckling förändrar världen

Samhälleliga investeringar ger den offentliga sektorn extra resurser som gör att samhällsproblem kan skötas på ett målinriktat sätt och utan ekonomisk risk.
Författarna
Ordförande, Finlands nationella styrgrupp för samhällelig investering
Henri Grundstén arbetar som utvecklingsdirektör i TESI.
Projektledare, Investeringar med samhällseffekt, Sitra

Den här artikeln publicerades (på finska) i Helsingin Sanomat 14.10.2019

En svår ekonomisk situation och utökat ansvar är vardag i de flesta kommuner. Det finns obegränsat med behov, akuta saker skall skötas, och det finns varken resurser eller ibland ens kompetens för förebyggande arbete. Trycket på ekonomin dominerar också diskussionerna om statsbudgeten.

Oavsett om det gäller problem i samhället eller i miljön, kan hjälpen finnas i privat kapital.

Investering i samhällsutveckling innebär att såväl välbärgade privatpersoner som stora pensionsbolag investerar allt mer resurser i objekt som de både hoppas ska ge dem avkastning men också skapa omfattande samhällsnytta. I synnerhet den yngre generationen investerare vill veta exakt vad deras investeringar får till stånd.

Sådana här investeringar har visat sig vara en förändringskraft. Investering i samhällsutveckling ses ofta som en mer utvecklad form av ansvarsfull investering.

Globalt gjordes i fjol investeringar i samhällsutveckling till ett värde av uppskattningsvis 450 miljarder euro. Bakgrunden till den snabba ökningen är oron för klimatförändringen, jordens bärkraft, ojämlikhet och många andra fenomen som är skadliga för samhället.

För fem år sedan inledde Sitra ett projekt inspirerat av internationella föregångare som hade till uppgift att utveckla modeller för samhällelig investering. Ett av de nya verktygen är SIB-modellen (Social Impact Bond), det vill säga ett resultatbaserat finansieringsavtal. Modellen förbinder de olika parterna – den offentliga sektorn, privata investerare, organisationer och företag samt andra experter – till de gemensamma målen och verksamheten.

För SIB-projekt upprättas mål både för välfärden och ekonomin. Dessutom väljer man indikatorer som beskriver den önskade förändringen.
De resurser som verksamheten kräver samlas in från investerare, och genomförandet planeras utifrån en grundlig analys som drar nytta av kunnandet hos experter inom olika områden.

Förebyggande av marginalisering av barn och unga i Finland testas bl.a. med denna modell. Vanda och Helsingfors har byggt upp SIB-projekt för barn, det har även Tavastehus, Kimitoön och Lojo.

Till exempel i Vanda har familjer med barn som har fler neuropsykiatriska symtom än genomsnittet fått tidigt stöd som de annars inte skulle ha tillgång till. Tjänsterna finansieras med privata medel och kompletterar stadens egna tjänster.

Investerarna fungerar både som finansiärer och risktagare. I SIB-projekten för barn eftersträvas en måttfull genomsnittlig avkastning på fem procent på det investerade kapitalet. Placerarna får tillbaka avkastningen och sitt kapital bara om de gemensamma målen uppnås.

I Finland utnyttjas SIB-modellen också för att snabbt sysselsätta invandrare och snart också för att stöda sysselsättningen av långtidsarbetslösa. I dessa projekt har arbets- och näringsministeriet varit en central aktör och föregångare.

Det finns tydlig efterfrågan på den nya modellen: omkring 80 procent av de kommunala tjänsteinnehavare som våren 2018 besvarade en enkät som Sitra lät göra ansåg att SIB-projektet var intressanta eller mycket intressanta. De anses framför allt kunna hjälpa kommuner att förnya sitt tänkesätt och sin verksamhet.

De knappa offentliga resurserna fördröjer också möjligheten att uppnå Agenda 2030 med FN:s mål för hållbar utveckling. Finland har redan hört FN:s önskemål om privat finansiering: OP-gruppen och Finnfund informerade i somras om en fond som stöder det globala genomförandet av principerna för hållbar utveckling. Finlands Industriinvestering Ab (Tesi) inledde i våras ett investeringsprogram inom cirkulär ekonomi som genomförs i enlighet med principerna för investering i samhällsutveckling.

Finland har rykte om sig att vara en föregångare när det kommer till samhällelig investering. Ämnet lyfts också fram under Finlands period som ordförandeland i EU.

I augusti meddelade FN:s program för investeringar i samhällsutveckling Unops att de etablerar ett kontor i Helsingfors. Den nya placeringen motiverades med Finlands styrka inom innovationsinvestering och investering i samhällsutveckling.

Det är dags att lyfta fram strävan efter effektivitet i all offentlig resursanvändning. Samhällelig investering och investering i samhällsutveckling kan vara vägvisare för förändringen.

Vad handlar det om?