Beräknad läsningstid 2 min

Skolornas matsvinn till invånarstugor och arbetslösa

Det är svårt att uppskatta hur mycket mat som kommer att gå åt i en skola. I Björneborg används den överblivna maten av stadens socialarbete som mathjälp.

Kuva: Topias Dean

Publicerad

Problem

Matproduktionens miljökonsekvenser är enorma: 70 procent av sötvattnet används för jordbruket, samtidigt som till exempel boskapsskötselns klimatutsläpp är stora. I de finländska skolorna uppstår betydande mängder överlopps mat, och då har produktionens miljökonsekvenser uppstått ”i onödan”. Det är svårt att utvärdera hur mycket mat som behövs och hur mycket svinn som kommer att uppstå på förhand: en del elever kan vara sjuka, eleverna kanske inte vill äta maten som bjuds, eller så äter de mindre än vad man beställt till skolan. Å andra sidan finns det personer i Finland som behöver mathjälp. Fastän det ställvis finns överutbud av mat möts sällan enheterna som producerar överbliven mat och personerna som behöver mathjälp.

Lösning: Näringsbank – Matsvinnet från Björneborgs skolor utnyttjas som mathjälp

Björneborgs stad mäter det matsvinn som uppkommer i skolorna och skickar den överblivna maten till mötesplatser för vuxensocialarbetet, invånarstugor och några dagscentrum som drivs av föreningar för arbetslösa, så att deras kunder avgiftsfritt kan föra hem portioner som mathjälp. Tack vare uppföljningen beställs det mindre överlopps mat till skolorna och hanteringen av åtgången förbättras. I slutet av 2017 hämtades överbliven mat från tolv skolor, och det räckte till nästan 1 400 personer som behövde mathjälp. Ännu blir cirka 60 procent av den överblivna skolmaten kvar på skolorna som bioavfall.

Förutom att utnyttja den överblivna maten har skolorna också ordnat temaveckor för att minska matsvinnet, då maten som eleven inte äter vägs.

Verksamhetsmodell och fördelar för kommunen

Att utnyttja skolornas överblivna mat som mathjälp minskar det matsvinn som uppstår i stadens verksamhet och skapar gemensamma spelregler för hur man ska utnyttja matsvinnet i staden. Skolornas matsvinn har blivit synligt då dess mängd utvärderas regelbundet och resterna äts upp. Verksamheten är också flexibel: skolkökens föreståndare ringer efter transport om det blir 10 kilo mat eller mer över. Samtidigt utgör transporterna ett vettigt arbete för unga arbetslösa som rehabiliteras genom Nuorten Työpaja.

Fördelar för kommuninvånarna

Mathjälpens utdelningsställen har nått en ny kundkrets som deltar regelbundet. Mathjälpen når också nya besökare till invånarstugorna och verksamhetscentren. Matutdelningen är ett äkta möte och hjälper dem som är ensamma. Mathjälpen kan vara någons enda varma måltid för dagen. Vuxna får hjälp med sin diet och delvis också med sin ekonomiska nöd genom tjänster med låg tröskel. Uppskattningen för skolmaten ökar också när även andra än skolelever vill ha den. Dessutom förbättras elevernas och lärarnas medvetenhet om mängden mat som kastas bort när det som blivit kvar på tallriken vägs. Genom kampanjerna vill man påminna att den avgiftsfria skolmaten är ett privilegium, och att man bara ska ta så mycket mat på tallriken som man orkar äta.

Fakta

Björneborg i ett nötskal

Grundades: 1558

Invånarantal: 85 000 (2017)

Skatteintäkter per invånare: cirka 3 600 euro (uppskattning 2018)

Lösningen inom den cirkulära ekonomin lanserades: Projektet inleddes 2015, då verksamhetsmodellen för utdelning av mathjälp startades och skolorna höll sin första kampanj för kvarlämnad mat

Webbplats:  https://www.pori.fi/ravinnepankki

Project

Kommunernas mest intressanta gärningar inom cirkulär ekonomi

På en lista som sammanställts av Sitra presenteras kommunernas mest inspirerande åtgärder för cirkulär ekonomi. Samma åtgärder kan vidtas även på andra håll i Finland.

Publicerad

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?