Gå direkt till innehållet

Kommunernas mest intressanta gärningar inom cirkulär ekonomi

På en lista som sammanställts av Sitra presenteras kommunernas mest inspirerande åtgärder för cirkulär ekonomi. Samma åtgärder kan vidtas även på andra håll i Finland.

AKTUELLT

KOMMUNERNAS LÖSNINGAR

5 vinnarna och 4 hedersomnämnande för inspiration.
{{predefined_filters['main']['label']}}
{{predefined_filters['secondary']['label']}}
{{translate('posts_filtered')}}

Vad handlar det om?

Cirkulär ekonomi ställer även kommunerna inför nya utmaningar. I den tidsepok som vi håller på att gå in i producerar man inte ständigt mer saker, utan konsumtionen bygger på användning av tjänster: att dela, hyra samt återanvända och återvinna i stället för att äga. Materialen förstörs inte i slutändan, utan de blir hela tiden till nya produkter.

Är kommunerna reda att producera tjänster och en hållbar välfärd på detta nya sätt? Hur har cirkulär ekonomi beaktats i kommunens strategi och upphandlingar? Tillämpar kommunen lösningar för cirkulär ekonomi i sin egen verksamhet, och känner invånarna och företagen till möjligheterna med cirkulär ekonomi?

Listan presenterar de mest intressanta gärningarna och lösningarna inom cirkulär ekonomi i kommunerna. Målet är att även visa på fördelarna med cirkulär ekonomi. De konkreta exemplen som presenteras ökar medvetenheten om möjligheterna med cirkulär ekonomi. Vi vill att den bästa praxisen ska spridas även till övriga Finland.

Plats på listan kan exempelvis få en verksamhet som är förenlig med cirkulär ekonomi, en enskild åtgärd eller gärning, ett servicetekniskt utvecklingsarbete eller en långt utvecklad innovation från olika delar av det kommunala fältet. När arbetet med den första listan påbörjades hösten 2017 fick kommunerna föreslå gärningar, åtgärder eller verksamhetsmodeller som främjar cirkulär ekonomi och som antingen redan hade genomförts eller som pågick. Vi är alltså inte ute efter idéer.

I september 2016 publicerades en nationell vägkarta för cirkulär ekonomi som syftar till att göra Finland till ett föregångarland. Tanken är att skapa skalbara helhetslösningar för cirkulär ekonomi, vidta åtgärder och starta konkreta försök i rask takt samt att integrera cirkulär ekonomi i all verksamhet. Vägkartan innehåller konkreta åtgärder som främjar cirkulär ekonomi. Åtgärderna ger effekter genom att de kan utvidgas och kopieras så att de lämpar sig både för andra delar av Finland och för resten av världen.

Vad gör vi?

Sitras team för cirkulär ekonomi sammanställer listan enligt samma modell som listan över de mest intressanta företagen inom cirkulär ekonomi. Vi samlar in uppgifter om intressanta gärningar i kommunerna i anslutning till arbetet i nyckelområdet Cirkulär ekonomi som pågår till hösten 2019. Dessutom tar vi gärna emot tips direkt från kommunerna. Listan är öppen för alla kommuner och samkommuner.

I samband med publiceringen av den första listan belönas de mest intressanta gärningarna för cirkulär ekonomi med penningpris på 10 000 euro. Läs mer i webbnyheten. Beslut om priserna fattas av en panel som leds av Kari Herlevi, projektdirektör inom cirkulär ekonomi vid Sitra. Vid bedömningen kan Sitra också anlita utomstående experter.

Tävlingens delområden

Tävlingen består av fyra delområden. Nedan räknar vi upp exempel på frågor där kommunens gärningar för cirkulär ekonomi kan komma till uttryck:

Strategi och ledarskap. Är cirkulär ekonomi, resursklokhet och kolneutralitet aspekter som integrerats i kommunens strategi och ledarskap? Hur styrs kommunen mot cirkulär ekonomi; har kommunens styrkor identifierats? Har strategin förankrats i ledarskapet, och följer man upp och mäter målen? Har åtgärder som främjar cirkulär ekonomi beaktats i budgeten? Och i planeringen av markanvändningen? Styr kommunen sina bolag i egenskap av ägare – till exempel när det gäller avfallshanteringen, vattenförsörjningen eller energibranschen – mot lösningar som är förenliga med cirkulär ekonomi?

Marknaden för cirkulär ekonomi. På vilket sätt gör kommunen det möjligt med cirkulär ekonomi? Hurdan är kommunens upphandling (köpta tjänster, livscykelanskaffningar, innovativa anskaffningar, främjande av ekosystemen inom cirkulär ekonomi), och hur är det med upphandlingskategorierna och -kriterierna? Använder kommunen finansiering för att främja cirkulär ekonomi (samhälleliga investeringar som främjar cirkulär ekonomi, investeringar i cirkulär ekonomi, finansiella instrument för cirkulär ekonomi)? Vilka möjligheter har kommunen skapat för affärsmöjligheterna och marknaderna i anslutning till cirkulär ekonomi? Lösningar kan också hittas i samarbetet mellan företag eller med aktörer i näringslivet som inriktat sig på cirkulär ekonomi. Kommunen kan också skapa plattformar för nya slag av affärsverksamheter.

Cirkulär ekonomi i kommunens uppgifter. Detta delområde har fem underkategorier:

Hållbart livsmedelssystem. Kommunen medverkar synligt i utvecklingen av den regionala matkulturen. I livsmedelssystemet används förnybar energi, återvinns näringsämnen från matproduktionen och äts maten i den region där den har producerats. Matsvinnet mäts, minskas och minimeras i de offentliga köken. Hur stor är den vegetariska andelen av de offentliga livsmedelstjänsterna? Förekommer det en agroekologisk symbios i kommunen?

Färdsätt. Hurdana lösningar har ni för att minska bilismen? Hurdana tjänster finns det för gemensam användning av färdmedel? Hur tillgängliga är tjänsterna och i vilken utsträckning används de? Hur är det med kollektivtrafiken? Vad har man gjort för att det ska vara möjligt och roligt att cykla? Hur målinriktad är trafikplaneringen och använder kommunen alternativa i sina egna transporter? Samordnas skjutsar även över de traditionella områdes- och aktörsgränserna? Finns det exempel på hur kommunens organisation stöder gemensamma färdsätt?

Avfallshantering och återvinning. Har kommunens övriga funktioner beaktats i investeringarna i avfallshantering? Har man främjat hanteringen av dagvatten, förbättrat materialeffektivitet, minskat avfallsvolymen, ökat återvinningen och återanvändningen? Återvinns bionedbrytbart avfall och näringsämnen? Tas värdefulla råvaror i återvinningsmaterialet tillvara? Är spillvattenlösningarna framstegsvänliga?

Byggande och infrastruktur. Har kommunen ett innovativt system för återanvändning och sambruk? Stöder byggnadsbestämmelserna och kriterierna för tomtupplåtelse cirkulär ekonomi? Hur fungerar livscykeltänkandet och ekoplaneringen i byggprocesserna? Och hur är det med lösningarna för att genomföra planläggningen – används återvunnet material till exempel i allmänna områden såsom på gator? Hur stor andel har träbyggande? Kommer jordmassorna till användning? Har den totala avfallsmängden från byggandet minskat och har tillståndsmyndigheterna kunskaper i cirkulär ekonomi.

Öppen kategori. Någon annan åtgärd i anslutning till kommunens verksamhet som främjar cirkulär ekonomi.

Medvetenhet om och fostran i cirkulär ekonomi. Har kommunen genomfört fostrings- och undervisningskampanjer i cirkulär ekonomi, ökat upplysningsverksamheten? Ger kommunen utbildning och rådgivning i cirkulär ekonomi? Evenemang, försök eller initiativ som genomförs tillsammans med kommuninvånarna, barometrar och enkäter?

Vem är med?

Sitras team för cirkulär ekonomi sammanställer listan. Projektet har planerats i samarbete med Kommunförbundet.

Vad är på gång?

Via en tävling söker vi de mest intressanta gärningarna och åtgärderna för cirkulär ekonomi i kommunerna (Kuntien kiinnostavimmat kiertotalousteot).

Tävlingen går ut på att hitta de mest intressanta gärningarna med anknytning till cirkulär ekonomi i kommunerna och den utlyste på ett evenemang som höll den 13 september 2017 kl. 10.30–11.15 på Kommunmarknaden. Bidragen ska lämnas in senast den 30 november 2017.

Teamet Cirkulär ekonomi på Sitra går igenom bidragen i december–januari. Priserna offentliggörs våren 2018.

Målet är att få fram kommunernas mest intressanta gärningar och idéer i anslutning till cirkulär ekonomi och att dokumentera en stor mängd åtgärder fram till slutet av 2019. Skalbarheten hos de bästa lösningarna utvärderas och på samma gång fattas beslut om eventuella fortsatta åtgärder.

Läs mer om tävlingen här!

Hur kan man gå med?

Tävlingen är öppen för alla kommuner och samkommuner. En kommun eller en intresseenhet till kommunen kan stå bakom den föreslagna gärningen, men det ska vara en kommun eller en samkommun som lämnar in ansökan. En kommun kan delta i tävlingen med ett eller flera bidrag, men varje bidrag kan bara ingå i ett delområde. Priser kan bara beviljas kommuner och samkommuner.

Också med

Vad handlar det om?