Beräknad läsningstid 3 min

Frågan om ansvarsfull användning av data skapar skarpa skiljelinjer mellan människor och företag

Med vilka spelregler vill företagen använda människornas data? Enkäter som Sitra gjort i fyra länder visar att allt fler medborgare vill kunna identifiera företag som använder data på ett ansvarsfullt sätt. Företagens vilja att uppfylla detta önskemål håller dock på att minska.

Bild: Topias Dean, Sitra

Publicerad

Människor hoppas få större nytta av de data som samlas in om dem. Detta sätt att tänka har blivit allt vanligare i Europa under de senaste åren. Denna slutsats kan dras av de enkäter som Sitra gjort tillsammans med Taloustutkimus och Innolink i Finland, Frankrike, Nederländerna och Tyskland.

Enkäterna belyser dels önskemålen och behoven hos privatpersoner i dessa länder, dels företagens attityder, beredskap och behov när det gäller att utveckla en människoorienterad dataekonomi som ett alternativ till en stats- eller datamonopolbaserad dataekonomi. I dagens läge är det ett fåtal multinationella storföretag som har den största nyttan av de data om samlas in i anslutning till den dagliga användningen av digitala tjänster.

Under de senaste åren har förslag lagts fram i Europa för att utveckla en sameuropeisk rättvis dataekonomi. De bygger på de europeiska värderingarna och på människornas rätt att själva bestämma om användningen av deras data. Det viktigaste inslaget i utvecklingsarbetet är det s.k. GAIA-X-projektet, som avser att bygga relevant datainfrastruktur. Projektet har inletts på Tysklands och Frankrikes initiativ. I Finland är det Sitra som samordnar arbetet. Syftet är att föra samman aktörer och deras projekt och skapa en direkt kanal för utövande av inflytande i Europa.

Två av tre anser att det vore viktigt med ett märke för rättvisa data

Enkäterna som Sitra låtit göra visar att de europeiska människoorienterade värderingarna ännu inte påverkar företagens användning av data. Över två tredjedelar (71 %) av invånarna i de fyra länderna anser att det vore viktigt att ett märke för rättvisa data infördes, så att de skulle kunna känna skilja på de digitala tjänster som verkar på ett ansvarsfullt sätt och de övriga tjänsterna. Denna andel har blivit större sedan den förra medborgarenkäten år 2018, där den utgjorde 66 procent. Totalt 71 procent av finländarna anser att det vore viktigt med ett sådant märke.

Företagen har en annan åsikt – de betraktar inte märket som viktigt. Endast 41 procent av de företag som besvarade enkäten ser fördelar med ett märke för rättvisa data som är riktad till konsumenter. Tron på märket för rättvisa data var tydligt lägst bland de finländska företagen (32 %). Tron på att ett märke skulle ha betydelse var i genomsnitt lägre i alla jämförelseländer än år 2019 (45 %).

Dessutom tror allt färre företag på att dataekonomi skulle ge dem konkurrensfördelar. På två år har andelen företag som tror på konkurrensfördelar minskat från 58 procent till 48 procent.

Man kan således säga att det håller på att uppstå en skarp skiljelinje mellan invånarnas och företagens åsikter om spelreglerna för användningen av data i de länder som deltog i enkäten.

Företagen känner att det är svårt att skydda data och deras efterlevnad av dataskyddsförordningen vacklar

Enkäterna visar att det är svårt för jämförelseländernas invånare att förstå de digitala tjänsternas användarvillkor. Färre än hälften (42 %) förstår användarvillkoren för olika appar och tjänster bra – sämst förstås de i Finland (41 %) och bäst i Tyskland (46 %).

Trots detta har åtgärder för att skydda de personliga uppgifterna eller begäran att få dessa uppgifter blivit populärare under de tre senaste åren. År 2018 hade 29 procent av invånarna i jämförelseländerna vidtagit denna typ av åtgärder som möjliggörs av Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning (GDPR), mot 37 procent i den aktuella enkäten. Finländare hade utnyttjat GDPR minst (33 %), medan andelen var störst i Tyskland (42 %). Dataskyddsförordningen trädde i kraft i maj 2018.

Samtidigt visar enkäten att nästan två tredjedelar av de undersökta företagen inte var förmögna att iaktta GDPR på ett sådant sätt att de data som samlats in om enskilda personer skulle vara tillgängliga för dessa personer i en form som skulle göra det möjligt att flytta uppgifterna till en annan tjänst. Företagens förmåga att iaktta dataskyddsförordningen vacklar kraftigt.

Trots detta upplever nästan hälften av företagen (47 %) att de har de kompetenser som behövs för att verka i dataekonomin. Enligt de företag som deltog i enkäten är den invecklade lagstiftningen den största utmaningen för utvecklingen.

Syftet med Sitras tema Rättvis dataekonomi är att bygga upp en människoorienterad och rättvis dataekonomi som baserar sig på en europeisk värdegrund som ett alternativ till en stats- eller datamonopolbaserad dataekonomi. Vi främjar förändringar i ekonomiska strukturer, såsom reglering och spelregler, ökar individernas påverkansmöjligheter gällande dataanvändning och tillhandahåller praktiska verktyg för företag som är verksamma på datamarknaden.

Dataekonomin är trasig och Sitra bjuder in olika parter att ta itu med reparationsarbetet. I detta syfte ordnar Sitra det internationella evenemanget Dawn of the fair data economy 2.6.2021 kl. 13–17. Evenemanget samlar experter i branschen för att diskutera nuläget inom dataekonomin, bli inspirerade av framtidsutsikterna och höra om Sitras resa som försvarare av en mer rättvis dataaffärsverksamhet och dataekonomi, som började år 2018.

Material om enkäterna

Användningen av digitala tjänster 2021 (rapport på finska och engelska) och artikel
De europeiska företagens framtid i dataekonomin 2021 (rapport på finska och engelska) och artikel

 

Ämnen

Rättvis dataekonomi

I IHAN-projektet bygger vi en grund för en rättvis dataekonomi, där framgångsrika digitala tjänster baserar sig på förtroende och skapar värde för alla.

Publicerad

Läs mer

Kontakta oss

Vad handlar det om?