Bild: Topias Dean

Publicerad 30.01.2020

Lärande lockar finländare i alla åldrar – tre fjärdedelar litar också på sina förmågor

Finländare tycker att det livslånga lärandet ingår i de grundläggande rättigheterna, och att en bred allmänbildning är värdefull. Hos vuxna väcker lärandet nyfikenhet, iver och hoppfullhet, men ibland också känslor av otillräcklighet. I synnerhet bristen på tid och pengar orsakar svårigheter för lärandet.
Författare

Kompetens skapar förutsättningar för att klara sig i en värld som förändras hela tiden, och utgör också en källa för välbefinnande. Dessa synpunkter framgår ur en enkät som Sitra låtit göra och där drygt tvåtusen finländare i åldern 18–85 deltog.

Resultaten lyfter fram synpunkter som unga vuxna, personer i arbetsför ålder och pensionärer har på det livslånga lärandet – ett ämne om vilket det gås en ivrig samhällsdebatt.

Den parlamentariska arbetsgruppen för kontinuerligt lärande som tillsatts av statsrådet håller som bäst på att söka nya sätt att möjliggöra lärande. Sitras enkät producerar ny information som stöd för reformarbetet genom att komplettera helhetsbilden om ämnet.

Att lära sig nytt motiveras särskilt av viljan att växa och utvecklas som människa. Den viktigaste orsaken till kompetensutveckling anses vara att klara sig genom världens förändringar. I synnerhet personer i medelåldern och pensionärer betonar detta perspektiv.

Finländare uppskattar en omfattande allmänbildning och tycker att det livslånga lärandet är en grundläggande rättighet. Så tänker nästan nittio procent av enkätdeltagarna. Tre fjärdedelar av finländarna litar också på sin förmåga att lära sig nytt.

”Finländarna är mycket kunskapstörstiga. Det är en enorm resurs för vårt land. Förmågan att lära sig är ju av avgörande betydelse, inte endast för individens välbefinnande utan också för arbetsgemenskapernas utveckling och Finlands framgång i framtiden”, säger Helena Mustikainen, ledare för Sitras projekt Kompetensens tid.

Lärande i vardagen och på arbetet

Lärandet äger rum både i vardag och fest, inte bara i skolbänken. Enligt enkäten är de viktigaste lärmiljöerna familjen och andra mänskliga relationer samt arbetslivet. Cirka tre fjärdedelar av deltagarna anser att dessa är viktiga eller mycket viktiga lärare. I enkäten nämns också utbildning, motgångar och hobbyer.

Under de tolv månaderna före enkäten berättar deltagarna att de i synnerhet lärt sig genom att söka information på webben, genom att läsa och skriva, och genom hobbyverksamhet. Många olika saker i vardagen medför lärandets glädje, till exempel en ny yogaposition, reparation av bilens bromsar, bildbehandling, att köra skoter eller att få grundlig förståelse för något.

I den offentliga debatten kopplas behoven för kompetensutveckling ofta till förändringar i arbetslivet. Enligt enkäten ser finländarna ändå lärandets betydelse i större omfattning än detta. Däremot tycker unga vuxna i åldern 18–24 mer än de äldre åldersklasserna att man i synnerhet borde utveckla sin kompetens med tanke på arbetslivets behov.

68 procent av deltagarna tror att det kommer att ske förändringar i deras arbete under de kommande fem åren som betyder att det lönar sig att utveckla sin kompetens.
I arbetslivet utvecklas kompetensen i synnerhet av att arbeta med och lära sig från andra samt att pröva på nya saker och arbetssätt.

På allmän nivå upplevs det att stämningen i arbetsgemenskaper i allmänhet är positiv gentemot lärande, men de konkreta möjligheterna och tiden som reserverats för lärande är mindre bra.

Njutning och glädje

Man lär sig inte nytt för att man är tvungen att lära sig, utan det är viljan att växa och utvecklas som människa, njutning och intresse för nya saker som driver människor till lärande. ”I mitt arbete lär jag mig varje dag av barnen hur man kan få glädje av de minsta saker”, sammanfattar en enkätdeltagare.

Majoriteten av deltagarna berättar att de under hela sitt liv hela tiden strävat efter att lära sig nytt, och de fortsätter att utveckla sin kompetens även nu.

Som de mest meningsfulla sätten att utveckla sin kompetens nämnde deltagarna att självständigt lära sig nytt, till exempel informationsanskaffning från webben, eller att lära sig genom en hobby, frivilligarbete eller arbetet.

Tre femtedelar av deltagarna upplevde att de har kompetens som de kunde utnyttja i samhället i större omfattning.

”Att utveckla sin kompetens är det bästa sättet att förbereda sig på förändringar i världen. Lärande sker i vardagen och ibland utan att man ens märker det – att inse det är värdefullt för alla”, påminner ledande expert Milma Arola.

Brist på tid och pengar

Enligt enkäten är de största hindren för kompetensutveckling kopplade till en brist på tid och pengar.

En hög utbildningsnivå verkar korrelera med kompetensutveckling, medan deltagare med en lägre utbildningsnivå upplever att de har sämre möjligheter att utveckla sin kompetens. Detta resultat bekräftar uppfattningen att utbildning hopar sig.

”I fortsättningen måste man se till att varje finländare oberoende av ålder och livssituation har möjlighet att förnya sin kompetens. Det måste utredas hur olika slags praxis, lagstiftning och finansiering bäst kan möjliggöra och skapa utrymme för individen att lära sig livet ut”, betonar Helena Mustikainen.

Ta en titt på undersökningen och dess rådata (på Finska):
Livslångt lärande i Finland

Så här genomfördes enkäten

• Målet var att utreda det livslånga lärandets betydelser, genomförande och möjligheter i Finland.
• Enkäten beställdes av Sitra och genomfördes av Innolink som en panelenkät på webben i november 2019.
• Resultaten baserar sig på svar från 2 110 finländare i åldern 18–85.
• Samplet är nationellt sett representativt vad gäller ålder, kön och bostadsort.

Sitras nyckelområde Kompetensens tid främjar Finlands politik för livslångt lärande där kompetensutveckling ses som en långsiktig investering och källa till välfärd. Sitra förenar och främjar olika samhällsaktörer i övergången till en helhetsbetonad politik för livslångt lärande. Resultaten från enkäten om livslångt lärande lyfter fram finländska individers åsikter i debatten.

Vad handlar det om?