Beräknad läsningstid 4 min

Ny studie: Det finns flera hinder för Finlands klimatåtgärder, en stor korrigering behövs på vägen mot 1,5-gradersmålet

Finland har goda förutsättningar att lyckas med det klimatarbete som Parisavtalet fodrar, enligt Sitras nya utredning Korrigerande åtgärd – Finlands klimatåtgärder på vägen mot 1,5-gradersmålet. Det finns dock ett antal hinder på vägen mot framgång. Dessa är bland annat relaterade till de otydliga långsiktiga utsikterna, otillräckliga ekonomiska incitament och brister i infrastrukturen.

Topias Dean, Sitra

Författarna

Antti Koistinen

Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Mariko Landström

Expert, Klimat- och naturlösningar, Sitra

Publicerad

Sommarens extrema väder och den internationella klimatpanelen IPCC:s färska rapport är en påminnelse om de brådskande behoven av kraftfulla klimatåtgärder.

Målet på 1,5 grader som skrivits in i Parisavtalet förutsätter att Finland ska bli klimatneutralt senast år 2035 och ha betydande negativa utsläpp kort därefter, det vill säga att Finland binder mer koldioxid från atmosfären än som släpps ut i landet.

Finland har tillgång till många olika teknologier och metoder för att minska utsläpp och binda kol. Lösningarna tas dock ännu inte i bruk tillräckligt snabbt, till följd av ett flertal hinder. För att åtgärda dem behövs flera större korrigerande åtgärder för att Finlands klimatåtgärder ska vara i linje med 1,5-gradersmålet.

Detta konstateras i Sitras utredning Korrigerande åtgärd – Finlands klimatåtgärder på vägen mot 1,5-gradersmålet som publicerades torsdag 19.8. Arbetet baserar sig på tidigare litteratur och över hundra intervjuer med experter.

Tydligare utsikter

Enligt utredningen är ett hinder relaterat till delvis otydliga långsiktiga utsikter. Tills vidare har tiden efter 2035 års klimatneutralitetsmål diskuterats rätt lite i Finland.

Utsikterna skulle till exempel kunna bli tydligare med hjälp av utsläppsbudgetar, starka mål för utsläpp och kolsänkor för åren 2040 och 2050, samt med klimatfärdplaner som omfattar samtliga ekonomiska sektorer. Det är också viktigt att påverka för att EU:s klimatpolitik justeras i linje med 1,5-gradersmålet.

”Utsläppen måste minska inom samtliga sektorer och alla aktörer behöver involveras i samarbetet. När utsikterna är tydliga, kan övergången göras både förutsägbar, kostnadseffektiv och rättvis”, betonar Sitras expert Mariko Landström, som ledde utredningsarbetet.

Effektiva incitament

Effektiva klimatåtgärder bromsas också av otillräckliga ekonomiska incitament. Det är till exempel inte lönsamt att binda kol. Ett alternativ kunde vara att testa en kolersättning, där skogsägare får betalt för ett utökat kolförråd. Ett stöd bör också tas fram för kolbindning inom lantbruket.

Inom industrin behövs incitament för tillvaratagande och lagring av biogen koldioxid. För skogsindustrin kunde tillvaratagande av koldioxid från virke på cellulosafabriker även erbjuda nya affärsmöjligheter i framtiden.

Dessutom behövs incitament för att minska utsläppen inom lantbruket, för att ersätta fossila råmaterial och minska förbrukningen av naturresurser.

Smidiga tillståndsprocesser och satsningar på infrastruktur

Enligt utredningen är en del av flaskhalsarna för klimatåtgärderna administrativa. Till exempel utvecklas byggandet av vindkraft på land i Finland redan utan stöd, men de långa planläggnings- och tillståndsprocesserna fördröjer projekten. Dessutom begränsar Försvarsmaktens radarövervakning byggandet särskilt i östra och södra Finland.

Staten bör söka en lösning på radarfrågan i samarbete med vindkraftsaktörerna. När det gäller andra vindprojekt bör förvaltningsdomstolarnas resurser för handläggningen av klagomål utökas, planläggningen göras mer flexibel och tillståndsprocessen effektiviseras.

Klimatåtgärderna fördröjs också av att den nuvarande infrastrukturen inte stödjer en rask övergång till nollutsläpp. Det behövs satsningar på en resursklok samhällsstruktur som möjliggör hållbar trafik och transport, energismarta byggnader samt ett utbyggt distributionsnätverk för elektrifierad trafik och nya, hållbara bränslen.

Utredningen påpekar också att klimatkompetensen bör ökas i skolor och med hjälp av fortbildning i olika branscher. Dessutom behövs ambitiösa satsningar på forskning och produktutveckling.

”Det är nödvändigt att kunna hantera klimatkrisen med tanke på finländarnas välfärd, ekonomi och samhällets framgång. Nu behövs en stor korrigering mot åtgärder enligt 1,5-gradersmålet för att övergången ska kunna göras kontrollerat”, säger Mari Pantsar, direktör på Sitra.

Utredningen är aktuell, eftersom regeringen för närvarande uppdaterar den klimatpolitiska planen på medellång sikt, klimat- och energistrategin samt klimatlagen. Klimatfrågorna tas också upp i budgetmanglingen i början av september.

Välkommen att höra mer om och diskutera rapportens resultat på lanseringsevenemanget fredagen den 19 augusti kl. 10.00–11.45. Anmälan är öppen här tills evenemanget börjar.

Läs mer om utredningen: Korrigerande åtgärd – Finlands klimatåtgärder på vägen mot 1,5-gradersmålet

Andra exempel på korrigerande åtgärder som behövs:

El och fjärrvärme

  • Genom till exempel beskattning säkerställs att de icke-förbränningsbaserade lösningar är lönsamma inom värmeproduktion i förhållande till träbaserade bränslen.
  • Utvecklingen av energisystemet följs upp noga. Vid behov utvecklas incitament för att öka till exempel för flexibel elproduktion i syfte att trygga leveranssäkerheten.

Industri

  • Mål ställs upp för effektivare användning av naturresurser, negativa utsläpp och väte, en färdplan utarbetas för att lösningar kan tas i bruk och incitament skapas med hjälp av en skattereform för hållbar utveckling samt till exempel distributionsskyldigheter och en reduktionsplikt där en större andel biobränslen fasas in.
  • Offentliga forsknings-, utvecklings- och innovationssatsningar samt finansieringen av pilotprojekt och demonstrationer utökas. För utsläppssnåla produkter skapas föregångsmarknader till exempel genom offentliga uppköp, prissättningsstöd som är bundna till kolpriset, eller distributionsskyldigheter.

Bebyggd miljö

  • En avgift för förändrad markanvändning och ett krav på ekologisk kompensation införs. Planläggningen görs smidigare för att det ska bli enklare än i nuläget att ändra byggnadernas användningsändamål.
  • En i princip hundra år lång planerad livslängd krävs för byggnader, kraven på energieffektivitet skärps både för nybyggnation och ombyggnad och i kraven inkluderas även beredskapen för variationer i el- och värmekonsumtionen.

Trafik

  • En omfattande reform genomförs av skatter, avgifter och stöd som syftar till att minska utsläppen från trafiken.
  • Stöden för utveckling, demonstration och introduktion av hållbara bränslen ökas.
  • För flyg- och sjötrafiken fastställs en hårdare distributionsskyldighet för förnybart bränsle.

Jordbruk

  • Våtmarksodling garanteras rätt till jordbruksstöd och gradvis avlägsnas jordbruksstöden från torvmarker där vattenytan inte hålls på hög nivå. Nya incitament utvecklas som belöning för utsläppsminskningar när åkern lämnas utanför jordbruksanvändning.
  • Ett miljötillstånd införs för röjning av torvmarker och en avgift påförs för ändrad markanvändning.
  • Satsningarna på produktutvecklingen och kommersialiseringen av återvunna gödslingsprodukter och odlingssubstrat som ersätter torv ökas.

Användning av skogar och våtmarker

  • Som villkor för beviljande av Kemera-stöd fastställs skogsvårdsval som stöder mångfalden, till exempel genom att artrikedomen bland träd upprätthålls. Kemera-stöden förnyas så att de behandlar kontinuitetsskogsbruk, med mer varierad skiktning i bestånden, på samma sätt som skogsbruk med mer likåldrade bestånd.
  • Stöden och regleringen förnyas för att uppmuntra till kontinuitetsskogsbruk i sumpskogar.
  • Klimatsmart efterbehandling av torvproduktionsområden stöds eller en skyldighet för detta införs. Ett beslut fattas om att stegvis slopa användningen av torv.

Ämne

Klimat- och naturlösningar

Det är mycket bråttom att minska utsläppen – följderna av klimatkrisen både syns och känns redan. Det enda sättet som Finland kan nå framgång är att klimatkrisen tas med som utgångspunkt i allt politiskt beslutsfattande. Vi samlar information om klimatlösningar som också samtidigt medför välfärd för Finland.

Författarna

Antti Koistinen

Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Mariko Landström

Expert, Klimat- och naturlösningar, Sitra

Publicerad

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?