Beräknad läsningstid 2 min

Regeringsbildningen i Finland baserar sig delvis på oskrivna regler

Färsk utredning visar för första gången processen vid regeringsbildning i Finland. Som exempel beskrivs processerna åren 2011, 2015 och 2019. I en värld som förändras snabbt behövs dokumentation vid sidan av empirisk kunskap.

Kuva: Topias Dean

Författare

Jukka Vahti

Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Publicerad

Den process för regeringsbildning som är central för demokratin och beslutsfattandet i Finland har beskrivits eller dokumenterats i väldigt varierande utsträckning och till vissa delar inte alls. Varje aktör, såväl partierna, riksdagen, statsrådets kansli som republikens president, har en egen, delvis varierande, roll i processen. Processen som baserar sig på erfarenhetsunderlag, ömsesidiga avtal och delvis etablerade förfaringssätt har dock hittills i huvudsak förlöpt utan problem. Uppgifterna framgår av Sitras färska utredning om hur en regering bildas i Finland.

Exempel från andra länder visar att det i en politisk verksamhetsmiljö som snabbt förändras är nödvändigt att förbereda sig för en osäkrare framtid även i fråga om processerna för regeringsbildningen. Utredningen har skrivits av Lia Heasman från Deloitte som är doktor i konstitutionell rätt. Tillsammans med Sitras äldre rådgivare Jouni Backman, erfarenhetsexpert från flera regeringsförhandlingar, har hon intervjuat sammanlagt 25 centrala aktörer i regeringsförhandlingarna efter valet 2011, 2015 och 2019 och sammanställt både tidigare opublicerad och sedan tidigare offentlig dokumentation.

Enligt Lia Heasman är regeringsförhandlingarna, i praktiken regeringsbildningens förhandlingsfas, och att hitta kompromisser, en central del av den finländska demokratin.

”Runt den formella juridiska process som regleras av grundlagen har det bildats olika praxis och seder som säkerställer en viss överensstämmelse mellan processerna. Samtidigt möjliggör de också variationer i processerna under olika år. Processen är starkt politisk och därför bör man tillåta att den anpassas till olika partiers och regeringsbildares behov. Det ska finnas en viss kontinuitet i processen och den ska kunna basera sig på tidigare erfarenheter och dokumentation, eftersom regeringsbildarens roll och ledningsansvar kan vara nytt för både regeringsbildaren och partiet ”säger Heasman.

”Den som bildar regering i framtiden kan behöva en handbok”

Utredningen är en del av Sitras projekt Folkstyrets grundrenovering, som stöder den finländska demokratins förnyelseförmåga genom att bland annat göra olika utredningar samt starta och finansiera försök på olika håll i Finland. Arbetet grundar sig på Sitras äldre rådgivare Jouni Backmans och Liisa Hyssäläs arbetsdokument Folkstyrets grundrenovering, som bygger på ett omfattande bakgrundsmaterial och publicerades 2018. Enligt Jouni Backman framkom det plötsligt i samband med utredningsarbetet att det inte finns tillräckligt med dokumentation om regeringsbildningens process.

”I den viktigaste processen för demokratiskt beslutsfattande vid sidan om valet har man förlitat sig på odokumenterad empirisk kunskap. Det kan behövas en handbok som beskriver processen för dem som bildar regering i framtiden, eftersom man ofta har denna krävande uppgift för första gången”, säger Backman.

Enligt Antti Kivelä, som är direktör för Sitras tema Förnyelseförmåga, utmanas demokratiska verksamhetssätt och aktörer som länge hållits relativt stabila just nu kraftigare än tidigare både i Finland och ute i världen. I många länder har till exempel partifältet befunnit sig i kaos under de senaste åren. Samtidigt har de politiska skiljelinjerna delvis förnyats, vilket kan göra det svårare att kompromissa i framtiden.

”I en oförutsägbar värld som förändras snabbt är det finländska samhällets överlevnadsförmåga och konkurrenskraft i hög grad beroende av effektiviteten i det nationella systemet för beslutsfattande och förvaltning. Därför har vi inom projektet Folkstyrets grundrenovering velat granska ämnet ur ett så brett perspektiv som möjligt under de senaste åren. Syftet med den nu publicerade utredningen är också att öka transparensen i beslutsfattandet och producera material för forskningsändamål”, säger Kivelä.

Projekti

Folkstyrets grundrenovering

Målet är att stärka Finlands ställning som demokratins modelland med förnyelseförmåga. Detta förutsätter beslutsfattandets, regeringens  och delaktighetens systemiska förändring.

Författare

Jukka Vahti

Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Publicerad

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?