Foto: Topias Dean / Sitra

Publicerad 28.01.2020

Sitras färska kartläggning belyser den dolda användningen av data som samlats in om oss

Varje sekund bedriver hundratals olika aktörer handel med uppgifter som samlas in om individer. Nätverket av aktörer är så komplicerat att det i praktiken är omöjligt att skapa en bild av hur data förmedlas mellan olika tjänster.

Sitras utredning av det digitala spåret följde med hjälp av sex testpersoner hur individuella data förmedlades mellan digitala tjänster och utredde individernas möjligheter att förstå dataekonomins verksamhetsmiljö.

Av utredningens första resultat framgick det att användare av digitala tjänster har en mycket begränsad insikt och få möjligheter att genuint påverka hur deras data samlas in och används.

”Jag trodde att mina data blir kvar hos serviceproducenten, till exempel hos webbtidningen. Men det framgick att mina uppgifter sprids till aktörer av olika slag runt om i världen och att det är omöjligt att kontrollera nätverket som använder mina data”, kommenterade en av testpersonerna.

Vad händer med våra data i de digitala tjänsterna?

Individernas handlingar i de digitala tjänsterna genererar data som är värdefulla som egendom och handelsvara. Det är i huvudsak de globala teknik- och dataföretagen som hanterar uppgifterna. Användarprofiler som tagits fram med hjälp av individuella data används bland annat för att inrikta reklam.

Kartläggningen ger stöd till uppfattningen att nätverket av handel med individuella data är en komplex helhet av olika aktörer som är dold för konsumenten och som fungerar efter sina egna spelregler. Förfarandena för delning av individuella data beskrivs i långa och svårbegripliga användarvillkor som formulerats utifrån företagens behov. När konsumenten godkänner dessa användarvillkor blir det ofta möjligt att distribuera konsumentdata till tredjeparter.

”Att läsa dataskyddsbeskrivningen för en tjänst ger inte en helhetsbild av alla objekt till vilka data distribueras”, varnar ledande expert Tiina Härkönen på Sitra. ”När en individ besöker en kommersiell tjänst kan tiotals eller till och med hundratals andra aktörer samla in data i bakgrunden. Det här händer i bråkdelen av en sekund.”

Hur EU:s dataskyddsförordning fungerar är ett frågetecken

Kartläggningen avslöjade att den europeiska allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) endast ger begränsad insyn i flödet av enskilda data i de digitala tjänsterna.

Verksamhetsmiljön har flera skikt och den är svår att gestalta. En begäran om information som skickas till aktörerna är konsumenternas enda möjlighet att få information om data som samlas in om dem. Det är emellertid inte möjligt för individer att vara medvetna om alla tredjeparter till vilka deras data delas ut.

”Vår kartläggning visar att det är mycket svårt för individer att få en helhetsbild av hur deras personliga data uppkommer, hur uppgifterna kombineras och hur de sedan används. Det behövs alternativa affärsmodeller för dataekonomin för att säkerställa en mer rättvis framtid”, konstaterar expert Riitta Vänskä på Sitra.

Vem ansvarar för barnens rättigheter?

Data som genereras när digitala tjänster används gör det möjligt att skapa mycket detaljerade profiler om användarna. Unicef har utrett nätbeteendet hos barn och barnens dataskyddsrättigheter. På Sitras internationella dataskyddsdag deltar Unicef i evenemanget Missä mun data? – Kansalaisen digijälki (Var är mina data – Medborgarens digitala avtryck).

”Internet har utvecklats för vuxna. Man kan inte vänta sig att barn förstår användarvillkor som är svårbegripliga även för vuxna. Enorma mängder data samlas in om barn. Uppgifterna säljs vidare och barn profileras på samma sätt som vuxna”, påminner Vänskä.

”Barn ska identifieras som en särskild användargrupp och det gäller också att erbjuda tjänster för dem. De behöver tjänster som utvecklats för dem. Ett barn har rätt till sina personliga uppgifter. Ett företag ska be om tillstånd till barnets uppgifter på ett sätt som barnet förstår. Det betyder att barnet också måste kunna förstå följderna av att data överlämnas till en annan part”, konstaterar Jussi Kivipuro, utvecklingsdirektör för Unicef i Finland.

Mer information om Digispår-utredningen och om Sitras projekt IHAN

Sitras Digispår-utredning inleddes i november 2019. Analysen av resultaten fortsätter i januari–februari 2020. De första resultaten publicerades på Sitras evenemang Var är mina data? – Medborgarens digitala avtryck i slutet av januari 2020. I det inledande skedet kartlades med hjälp av sex testpersoner på vilket sätt och hur mycket data samlas in om en individ i de digitala tjänsterna, hur dessa data används och i vilken mån GDPR erbjuder individer möjlighet att få information om insamlingen och användningen av deras egna data.

Testpersonerna var en 16-årig skolelev (pojke), en ung universitetsstuderande (kvinna), en medelålders journalist (kvinna), en medelålders politiker (kvinna), en medelålders person på en ledande post (man) och en pensionär (kvinna). Utredningen gjordes som en del av Sitras projekt IHAN. Projektet arbetar för att skapa grunder för en rättvis dataekonomi som återupprättar förtroendet för digitala tjänster. Mer information om resultaten finns i Sitras sammanfattande artikel. Mer resultat kommer att publiceras i en rapport som utkommer senare i vår.

Sitras Digiprofiltest

Gör Digiprofiltestet och hämta tips om ett mer medvetet och informerat beteende på webben.

Vad handlar det om?