i innehållslistor eller på en innehållssida.Kommuninvånarnas deltagande i planeringen av kommunernas ekonomi
Utsikterna för den kommunala ekonomin vänds upp och ner i och med befolkningsförändringarna och välfärdsområdena. Tillsammans med kommunerna testar vi hur planeringen av ekonomin kan underlättas genom kommuninvånarnas deltagande.
Vad handlar det om?
Inom projekthelheten utvecklar man en verksamhetsmodell för att kommuninvånarna ska kunna delta i planeringen av den kommunala ekonomin, finansierar försök och delar med sig av kunnande.
Kommunernas uppgifter och ekonomi genomgår en omvälvning. I och med de nya välfärdsområdena ska kommunerna inte längre ansvara för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna eller brand- och räddningsväsendet. Å andra sidan får kommunerna och samkommunerna nya uppgifter och verktyg när arbets- och näringstjänsterna flyttas över till dem från staten i början av 2025. Den åldrande befolkningen och den regionala koncentrationen minskar ändå kommunernas skatteintäkter och differentierar servicebehoven ytterligare.
Omvälvningen är också en möjlighet för kommunerna. Bara den gemensamma viljan finns kan kommunerna specialisera sig utifrån sina styrkor, bygga upp nya partnerskap och förnya sina verksamhetssätt.
Kommuninvånarnas deltagande i planeringen och utvärderingen av ekonomin kan hjälpa, eftersom det får beslutsfattarna att analysera nyttan med satsningarnaoch överväga olika alternativa lösningar. Kommuninvånarnas förtroende stärks när de ser sambandet mellan budgeten och de fastställda målen. Samtidigt får beslutsfattarna stöd för sina beslut.
Vad gör vi?
Sitra hjälper partnerkommunerna med att pröva nya sätt för kommuninvånarna att delta i kommunernas ekonomiplanering, gestalta verksamhetsmålen, och utvärdera hur de uppfylls.
Vi bildar också ett omfattande utvecklingsnätverk av organisationer föknippade med planeringen av den offentliga ekonomin för att fördjupa sig i ämnet, utveckla verksamhetsmodellen och definiera nödvändiga fortsatta åtgärder.
Kommuninvånarnas deltagande i planeringen av kommunens ekonomi baserar sig på kommunallagen 2015 och stöder för sin del att närhetsprincipen samt kommunernas självstyrelse förverkligas.
Försök 2023
Försöken utgör en del kommunernas normala planeringsprocess för ekonomiplaneringen år 2025. Medborgarpaneler bestående av kommuninvånare fick som uppgift att fundera på den ekonomiska situationen i sin kommun. Inom ramarna för budgetramen gav panelerna förslag, som publicerades.
Så här framskred försöken:
- I Pieksämäki skapades en medborgarpanel av invånare i staden som valdes genom slumpmässigt urval. På basis av introduktionen och samråd med verksamhetsområden gav panelen rekommendationer för budgeten till stadsstyrelsen. Dessutom utvärderade panelen hur stadens strategi kommer fram på verksamhetsområdenas resultatkort och gav rekommendationer för att öka strategins styreffekt. Läsa mer om försöket i Pieksämäki och panelens rekommendationer.
- I Merikarvia sammanställdes panelen genom en öppen inbjudan, som även riktades till de talrika sommargästerna i kommunen. Panelen satte sig in i kommunens värderingar och ekonomiska utsikter, spelade ett budgetspel, gav rekommendationer för budgeten och presenterade rekommendationerna för kommunfullmäktige på budgetseminariet. Läs mer om försöket i Merikarvia och panelens rekommendationer.
- I S:t Karins och Mäntyharju fick ungdomsfullmäktige en introduktion till kommunens ekonomi, funderade på de viktigaste utvecklingsobjekten och gav sina rekommendationer för budgeten. Även dessa togs med i beredningen. Läs mer om försöken i S:t Karins och Mäntyharju . Försöken koordinerades av Finlands Ungdomsfullmäktiges Förbund rf.
Förutom Sitras finansiering fick medborgarpanelerna och ungdomsfullmäktige stöd av en redovisningskonsult för att sätta sig in i kommunens ekonomi samt utvärdera effekterna av förslagen.
Försöken avslutades i början av 2024 med en utvärdering av genomförandet och resultaten. Vi delar med oss av de bästa verksamhetssätten, verktygen och lärdomarna för alla kommuner.
Försök 2024
Försöken utgör en del kommunernas normala planeringsprocess för ekonomiplaneringen år 2025. På basis av finansieringsansökan valdes Åbo, Jyväskylä, Salo och Rautalampi som försökspartner. Varje kommun sammanställer en medborgarpanel genom slumpmässigt urval, som tar ställning till en cental fråga inom kommunekonomin och ger rekommendationer för olika skeden i budgetprocessen.
Så här framskrider försöken:
- I Åbo ser medborgarpanelen över ekonomiska nyckeltal i förhållande till anpassningsprogrammet. Panelen behandlar stadens alla servicehelheter och ger rekommendationer för beredningen av budgeten i nämndskedet.
- I Jyväskylä granskar medborgarpanelen effekterna av balanseringsprogrammet på stadsbornas vardag och hur de fördelas mellan olika befolkningsgrupper. Panelen ger rekommendationer för att korrigera tyngdpunkten i budgeten.
- I Salo sätter sig medborgarpanelen in i bedömningen av stadens verksamhet och ekonomi samt investeringsbehov. Panelen ger rekommendationer för årets utvärderingsberättelse, kommande budget samt investeringsplanen för år 2026–2029.
- I Rautalampi fördjupar sig medborgarpanelen i det kommunala hyreshusbolagets situation och vilken roll bostadsutbudet spelar för den kommunala ekonomin, samt ger kommunstyrelsen rekommendationer för att utveckla hyresboendet.
Försöken ger erfarenheter av hur kommuninvånarnas deltagande hjälper till att lösa dessa frågor inom olika kommuner. Samtidigt strävar man efter att hitta verksamhetsmodeller som kan etableras som en del av ekonomiplaneringen i alla kommuner.
Försöken avslutas i början av år 2025 med en utvärdering av genomförandet och resultaten. Vi delar med oss av de bästa verksamhetssätten, verktygen och lärdomarna så att alla kommuner kan ta del av dem.
Utvecklingsnätverk
Det riksomfattande utvecklingsnätverket som Sitra skapar främjar deltagandet i planeringen av den kommunala ekonomin: utvecklingen av dess verksamhetssätt, försök och implementering. I nätverket följer man med hur försöken framskrider, fördjupar kunskap, delar kunnande, knyter partnerskap och modellerar verksamhetssättet.
Om du arbetar med planering av den kommunala ekonomin och vill främja deltagandet i processen, kan du delta i nätverket via denna blankett. Nätverket arbetar under distans- och närträffar cirka 3–4 gånger i året.
När man granskar exempel från utlandet utgår man ifrån en budgeteringsmodell som baserar sig på utfall, det vill säga nytta (outcome based budgeting). I den definierar man först de önskade resultaten och identifierar vilka satsningar som leder till dem, som utgör grunden för budgeten. En budget som baserar sig på nytta stöds av att kommuninvånarna deltar, eftersom kommunens verksamhet nästan alltid återspeglas kommuninvånarnas liv.
Aktuellt