Hållbar dataanvändning bidrar till hållbar affärsverksamhet

Företagsansvar i dess olika dimensioner utmanar företag att vara transparenta och ta fram hållbara lösningar. Hållbarhet ses traditionellt ur ekologi- och ekonomiperspektiven, men digitalisering utmanar företagen att komplettera hållbarhetsarbetet med hållbar dataanvändning.
Foto: Topias Dean, Sitra

Författarna

Heli Parikka

Expert, Människoorienterad dataekonomi, Sitra

Tiina Härkönen

Ledande Expert, Människoorienterad dataekonomi, Sitra

Publicerad

Akuta miljökriser såsom klimatförändringar och minskad biologisk mångfald har gjort miljöfrågor centrala för företagsansvar – och det är positivt. Även den globala pandemin skapar aldrig tidigare skådade utmaningar för ekonomin, vilket påverkar även företagens verksamhet. Samtidigt som digitaliseringen förväntas bidra mycket till att lösa dessa utmaningar är det förvånansvärt sällan som man talar om hur data kan användas på ett hållbart sätt.

Digitaliseringens biprodukt och råmaterial d.v.s. data, och hur data förädlas till information, har hittills knappt alls berörts i debatten kring samhällsansvar. Användningen av data har dock en betydande påverkan på miljön, samhället och organisationer. Man har exempelvis i rätt begränsad omfattning analyserat digitaliseringens koldioxidavtryck, trots att Europeiska kommissionen uppskattar att IKT-sektorn står för 5–9 procent av hela världens elförbrukning och för över två procent av alla utsläpp. Organisationernas användning av data ska betraktas ur såväl miljöperspektiv som sociala perspektiv.

Nya krav på företagsansvar – dataetik som en del av verksamhetsgranskningen

På samma sätt som miljömedvetenhet utmanar företag till ständig verksamhetsutveckling kan man anta att konsumenternas datamedvetenhet kommer att ha samma effekt. Konsumenter är på väg att bli allt mer medvetna om hur deras personuppgifter används, och nu kräver konsumenterna bättre dataskydd eller ställer krav på allt högre transparens hos företagen som använder deras uppgifter. Företag ska kunna bevisa inte enbart för myndigheter, utan också för individer, att deras verksamhet är hållbar när det gäller insamlade data. I och med den europeiska dataskyddsförordningen flyttar tyngdpunkten från renodlat utförande av ansvarsfull verksamhet (compliance) till skyldigheten att kunna visa efterlevnad (accountability).

Informations- och kommunikationsteknologi har studerats genom etiska referensramar, men denna forskningstradition är ung och dataetik är ett relativt nytt begrepp. Organisationer bör dock då och då reflektera över sin verksamhet även ur etiska perspektiv, utöver efterlevnad av lagens krav. Hur motsvarar verksamheten företagets principer, och hur fungerar företaget i förhållande till omgivningen?

I forskningssamarbete mellan Sitras IHAN-projekt och Åbo universitet har man insiktsfullt tillämpat dataetiska perspektiv på datanätverk i det arbete som regelboksarbetsgruppen inom IHAN-projektet har gjort.

Regelboksarbetsgruppen har behandlat den etiska referensramen för datanätverk ur tre perspektiv, beroende på vad man betonat – syftet, resultatet eller utvecklingen av aktörens karaktär. Dessa perspektiv lämpar sig även på bredare front för granskning av olika aktörers utgångspunkter.

  • Ur syftesperspektivet d.v.s. det deontologiska perspektivet är en handling inte etisk om den inte syftar till att agera väl mot andra. I datanätverksexemplet är medlemmarna skyldiga att agera på ett etiskt hållbart sätt mot varandra. Varje aktör har ett egenvärde, och nätverket eftersträvar gemensam nytta.
  • Enligt konsekventialism, som betonar resultatet, är en handling inte etisk om den inte åstadkommer goda resultat. (Data)nätverkets aktörer ska agera på ett sätt som leder till ett resultat som ger alla parter så mycket nytta som möjligt. Enbart strävan efter egenintresse kan inte ses som en etisk motivationsfaktor. Medlemmarna ska istället eftersträva gemensam nytta för alla intressenter.
  • Dygdetik har som syfte att utveckla individens karaktär. En god karaktär leder till goda gärningar, varför en etisk organisation ska utvecklas på ett sätt som gör verksamheten alltmer etisk. Hur respekterar organisationen nätverkets medlemmar eller hur behandlar man kundernas data? En dygdetisk organisation ska ha regler och praxis som hjälper arbetstagarna att utveckla sig i en alltmer etisk riktning, d.v.s. organisationen ska ge personalen adekvata möjligheter att utvecklas.

Dataekonomi är ett nytt ekonomiskt område, och det finns än så länge bara preliminära tecken på dess olika effekter på samhället. Man bör vid utveckling och analys av dataekonomi använda ett inkluderande och förhandlande tillvägagångssätt som bygger på etisk analys. Att skapa en välfungerande referensram för dataekonomin förutsätter värdediskussioner mellan intressenterna. Värdediskussionerna ska vara kontinuerliga och anpassa sig till tiden. Forskare (Koskinen et al., 2019) rekommenderar därför diskursetik som grund för värdediskussioner. Den gör gällande att frihet, jämlikhet och rättvisa är en förutsättning för all framgångsrik kommunikation.

Ett hållbart företag tar hänsyn till konsumenternas krav på datasäkerhet

I sin analys av kvalitativa svar i en medborgarenkät som Sitra genomförde 2018 identifierade forskade vid Åbo universitet sex centrala värdeteman (länken på engelska):

  • individens kontroll över data och databehandling
  • transparens och kommunikation
  • säkerhet, tillförlitlighet och rättvisa
  • kompensation eller förmåner för användarna
  • tillsyn och regler
  • negativ inställning till datainsamling och dataekonomi.

Såväl människornas värderingar som individens möjligheter att agera och skydda sina data ska beaktas när man definierar en ny, rättvis dataekonomi. De européer som svarade på enkäten tycktes också uppskatta tillsyn och regler. Synpunkterna tyder på att dataansvar på ett tydligare sätt än idag bör vara en del av företagens hållbarhet och transparens. Förverkligandet av detta kräver att rapporteringen och uppföljningen vidareutvecklas.

Dataskyddsperspektiven har i och med den europeiska dataskyddsförordningen blivit en del av pionjärföretagens strategiska planering, och data har blivit en central produktionsfaktor för affärsverksamhet.

Finlands näringsliv EK konstaterar att hållbarhet är en del av affärsexpertisen (länken på finska) hos ett framgångsrikt företag. Ett hållbart företag agerar på ett så hållbart sätt som möjligt, och samordnar företagets och intressenters mål och förväntningar. Enligt EK uppnås de bästa resultaten när företaget på eget bevåg åtar sig att förstärka hållbarheten som en del av verksamhetsutvecklingen.

Alla företag befinner sig i olika mognadsstadier när det gäller data och dataskydd. Det är viktigt att bilda en uppfattning av var den egna organisationen befinner sig för att exempelvis komma underfund med bristerna i verksamheten. För planeringsändamål bör man reflektera över ändamålsenliga sätt att genomföra företagens hantering av datakapital (data governance) och rättsliga åtaganden samt vilka verktyg som behövs för detta. Samtidigt kan man undersöka vilken roll dataansvar spelar i det större perspektivet, och hur dataetiken passar in i det hela. Bland effektiva verktyg för att förstå och utveckla affärsverksamhetens datadimensioner är datastrategier och företagsansvarsrapportering. Det är också väsentligt att ha med kundfeedback i utvecklingen av datapraxis.

Dessa utvecklingsområden är utmanande, men desto viktigare. Våra sätt att bygga upp digitala lösningar och tillhörande tillvägagångssätt har omfattande konsekvenser för oss alla.

 

I denna artikelserie lyfter vi fram aspekter som våra experter tycker förtjänar mer forskning och praktiska försök för att göra den rådande modellen för dataekonomin mer människoorienterad.

 

Författarna

Heli Parikka

Expert, Människoorienterad dataekonomi, Sitra

Tiina Härkönen

Ledande Expert, Människoorienterad dataekonomi, Sitra

Publicerad

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?