Gå direkt till innehållet

Publicerad 04.04.2019

Mot genomförandet av ett SIB-projekt för sysselsättning! Projektets fem centrala byggnadsfaser

SIB-projektet som inriktar sig på sysselsättningen av långtidsarbetslösa går i vår över från planering till genomförande. Kommuner, Sitra och ANM har förberett projektet redan i över två år. Här går vi igenom de centrala fem faserna för förberedelserna och på samma gång återges SIB-mallens särdrag.

SIB-projektet för sysselsättning är Arbets- och näringsministeriets (ANM) projekt som offentliggjordes i slutet av mars och som kommer erbjuda tjänster åt till och med 3 000 långtidsarbetslösa på olika håll i Finland.

För projektet samlade man in medel från investerare till SIB-fonden, varifrån man finansierar tjänster som stöder sysselsättningen. ANM betalar resultatpremie åt fonden om och endast om målen för sysselsättningen uppnås.

”Det fina med SIB-modellen är att staten skaffar effekter i stället för prestationer. Statens pengar används först när resultaten verifierats”, konstaterar arbetsminister Jari Lindström i ANM:s pressmeddelande.

Sitra har introducerat samhällelig investering till Finland och fungerar som rådgivare för SIB-projektet för sysselsättning. Här återger vi hur projektet har gått från idé till att förverkligas i praktiken.

1. Utgångspunkten är kommunernas behov och vilja att utnyttja SIB-modellen (2016)

År 2015 frågade Sitra av kommuner hurdana utmaningar de saknade brådskande, nya lösningar till. Arbetslösheten kom fram i så gott som alla diskussioner. Flera år av fortsatt svag ekonomisk utveckling har ökat antalet långtidsarbetslösa, och strukturella förändringar har medfört att arbetslösheten har blivit ett allt mer komplext och långvarigt samhälleligt problem. En betydande del av långtidsarbetslöshetens direkta och även indirekta kostnader riktas åt kommunerna, som har ett akut behov att hitta nya lösningar och fler resurser för sysselsättning. Man såg SIB-modellen som introducerats till Finland av Sitra som en klar lösning.

Sitra samlade kommunerna runt ett gemensamt bord. De första workshopparna för SIB-projektet ordnades hösten 2016. I dem deltog bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo, Tammerfors, Villmanstrand, kommunerna inom Eksote, Äänekoski, Laukas, Konnevesi, Urais, Åbo, Lahtis, Hollola, Uleåborg, Kyrkslätt, Träskända, Joensuu och Kotka.

Som mål för SIB-projektet sattes hållbar sysselsättning och därtill följande ökad välfärd. Redan från början insåg man att det krävdes aktivt deltagande även från områdenas näringsliv för att lyckas med projektet, samt att det krävdes nätverksbaserat samarbete mellan föregångarkommuner och andra sysselsättningsfrämjande aktörer.

2. Regeringens skriftliga halvtidsöversyn över SIB-modellen – ATM kommer med i beredningen (2017)

Projektets genomförande fick bredare axlar när Sipiläs regering under halvtidsöversynen i april 2017 bestämde att regeringen utnyttjar SIB-modellen bland annat för sysselsättningsförsök och för att minska marginaliseringen bland unga. I regeringens promemoria konstaterades att staten ämnar skaffa nya och mångsidiga koncept för tjänster från privata tjänstaktörer för bland annat de som är i en svag arbetsmarknadsställning och unga arbetssökande.

Med hjälp av SIB-modellen var avsikten att koppla ihop projekt med privat finansiering samt uppnå innovativa upphandlingsmetoder för tjänsterna och utnyttja resultatbaserade avtal. Arbets- och näringsministeriet kom aktivt med i beredningen av projektet vid sidan om Sitra och kommunerna.

3. Modell för samhällsnytta (2017-2018)

Utgångspunkten för resultatbaserade finansieringsavtal är att offentliga sektorn gör upp mål och tar beslut över hur mycket man är redo att betala för att uppnå målet.

Sitra skapade en modell för samhällsnytta för SIB-projektet för sysselsättning. Genom den identifierades den långvariga arbetslöshetens rotorsaker och bakgrundorsaker (bl.a. den arbetslösa personens ålder, utbildning och längden på arbetslösheten). På samma gång uppstod en beräkning över hurdan inverkan olika personers sysselsättning kunde ha på den offentliga ekonomin.

I ett SIB-avtal betalar offentliga sektorn resultatpremie som är bundet till bruttolöneinkomsten för de sysselsatta personerna som anställs via de erbjudna tjänsterna. Ju svårare det är att sysselsätta personen i fråga desto större är premien som betalas för sysselsättningen.

4. Konkurrensutsättningen för projektadministratör förhandlas (2017-2019)

I september 2017 offentliggjordes en begäran om information och vid slutet av året ett meddelande om upphandling gällande projektadministratör för SIB-projektet för sysselsättning. Uppgiften definierades som koordination av tjänster för att snabbare sysselsätta arbetslösa arbetssökande så att de mätbara målen man satt uppfylls.

Som upphandlingsenhet (och betalare av resultatpremien) fungerar ANM, som konsult för konkurrenssättningen Hansel och som rådgivare Sitra.

Som upphandlingsförfarande användes konkurrenspräglad dialog, eftersom man ville hitta den lämpligaste mallen för genomförandet av SIB-projektet tillsammans med kandidaterna. Den slutgiltiga anbudsbegäran föregicks av totalt nio dialoger.

Som projektadministratör valdes Epiqus Oy som tillhör S-Banken-koncernen.

5. Avtalet skrivs under och projektet börjar (2019)

I februari 2019 skrev ANM och projektadministratören Epiqus under avtalet för att genomföra SIB-projektet för sysselsättning. Epiqus har bundit sig att erbjuda tjänster åt åtminstone fem TE-byråområden, och projektets mål är att sysselsätta 3 000 personer inom fem år.

ANM är beredd att betala 23 miljoner euro som resultatpremie då projektet genomförts. Om sysselsättningsmålet inte uppnås bär investerarna den ekonomiska risken.

Viktiga faktorer för att lyckas är ett fungerande samarbete på alla områden mellan projektadministratören, TE-byråerna och ANM. Även kommunerna spelar en viktig roll i projektet som sakkunniga och utvecklare inom det egna områdets näringsliv.

Genomförandet av SIB-projektet för sysselsättning mäts noggrant. Sitra har lovat att samla och bearbeta information från projektet så att den kan användas vid framtida SIB.

Ett resultatbaserat finansieringsavtal eller SIB (eng. Social Impact Bond) är ett sätt att genomföra samhällelig investering. I ett sådant finansierar institutionella och privata investerare tjänster som främjar välfärden och bär de ekonomiska riskerna för genomförandet. Projekt ges exakta, mätbara mål som återspeglar den ökade välfärd man vill skapa. Den offentliga sektorn betalar bara för resultat som överensstämmer med målen.

Ett resultatbaserat finansieringsavtal

Tre SIB-projekt har inletts i Finland

Kontakta oss

Vad handlar det om?