Sitraanställdas framtidstips inför kommunalvalet

En förutsebar vardag som gör det lätt att göra val som är förnuftiga ur miljösynvinkel. En trygghetsskapande känsla av att det finns hjälp för den som behöver det med anledning av hälsan eller livssituationen. En förmåga att identifiera sina egna styrkor och möjlighet att utnyttja och utveckla dem på önskat sätt.

Kommunerna är de offentliga aktörer som är närmast människans vardag. Eftersom visioner och mål förverkligas i vardagens val spelar kommunerna en viktig roll i dessa. I och med att servicebehovet i samhället ökar behöver också kommunerna nya operativa modeller och nytänkande. Ändringsbehovet är stort, men det går att börja småskaligt. Stora ändringar bör göras i etapper: genom att man prövar på olika saker, lär sig av erfarenheterna och vidtar korrigerande åtgärder.

I denna artikel har vi sammanställt tips som lyfts fram av framtidshuset Sitras experter inför kommunalvalet den 9 april. Alla kandidater och röstare som är intresserade av hållbar välfärd kan fritt utnyttja dessa tips.

Hur övergår kommunen till att skaffa kundorienterade, slagkraftiga tjänster?

Vad?
Slagkraftiga upphandlingar betyder att kommunen köper resultat, ställer upp mätbara mål för dessa och följer hur de nås. Ett billigt pris per enhet eller stora volymer värmer inte mycket om den köpta tjänsten inte fungerar. Nyligen rapporterades det i nyheterna att en grupp åldringar inte fått sina matinköp när den nya handelsservicen som kommunen valt genom konkurrensutsättning inte tillgodosett kundernas behov. Om serviceproducenten inte kan nås enkelt och varorna inte kommer på överenskommen tid är tjänstens slagkraft uppenbart svag.

Varför?
Resultatbaserad upphandling möjliggör kundorienterade tjänster och uppföljning av deras slagkraft. Kommunen kan allokera sina resurser ännu effektivare än tidigare – och samtidigt säkerställa att skattemedlen används på ett förnuftigt sätt till förmån för kommuninvånarna.

Hur? 
För konkurrensutsättning ställer kommunen upp resultatmål för tjänsten och indikatorer som visar hur målen nås. Serviceproducenterna föreslår å sin sida metoder med vilka målen kan nås. Till exempel beträffande en handelsservice torde det viktigaste vara att det går att beställa inköp och att rätta varor levereras i rätt tid till rätt adress. För dessa bör man ställa upp klara, mätbara mål. När detta resonemang utvecklas extremt rör sig offentliga medel inte förrän resultaten har bekräftats.

Samhällelig investering och ett s.k. resultatbaserat finansieringsavtal (SIB-modellen) är ett nytt redskap för kommunernas resultatbaserade upphandlingar. Cirka 30–40 kommuner på olika håll i Finland planerar redan resultatbaserade upphandlingar.

Hur kan landskapens och kommunernas samarbete ytterligare förbättra social- och hälsovården?

Vad?
Nätverket av social- och hälsovårdstjänster måste förnyas. I praktiken innebär detta bland annat att minska överlappande tjänster och förbättra kvaliteten på tjänsterna till exempel genom att centralisera de mest krävande social- och hälsovårdstjänsterna så att antalet enheter är mindre men fungerar bättre än tidigare. Närservicen kan man däremot utveckla bl.a. genom att hjälpa människor att bo hemma samt stödja främjandet av hälsa och välfärd. De nya tjänsterna är tillgängliga 24/7.

Varför?
Social- och hälsovårdsreformen är nödvändig med anledning av den förestående befolkningsutvecklingen. Finländarna åldras i snabb takt. Samtidigt verkar migrationen till städerna fortsätta. Läs mer om de förestående förändringarna och möjligheterna i vår riksomfattande utredning om servicenätet. Rundradion har också utarbetat webbverktyget Hoitotutka utifrån utredningen.

Hur?
Kommunerna innehar en viktig roll när ny närservice planeras och när hälsa och välfärd främjas. Enligt Sitras bedömning kan antalet hälsostationer minska med till och med hälften före 2025 utan att tillgången till tjänster lider märkbart. Detta är möjligt tack vare utvecklingen av digitaliseringen och logistiken. Å andra sidan kan utbudet av tillgängliga tjänster bli mångsidigare även i glesbygder, då många av de nya tjänsterna inte är bundna till plats eller tid.

Hur kunde kommunen utgöra en plattform för entusiasm, nätverk, tjänster och affärsverksamhet?

Vad?
Vad har framtidens kommun, AirBnB och Uber gemensamt? Åtminstone är de alla plattformar. Kompetens är den viktigaste resursen i dagens ekonomi. Världen är fullspäckad med materia, produkter och även idéer, men däremot är det brist på kompetens som skulle förstå vad man kan göra med dessa spridda resurser samt varför och hur.

Varför?
Det är svårt för en enskild människa eller organisation att bygga kanaler och nätverk eller förädla ett allmänt, regionalt kompetenskapital. Rollen som facilitator är mycket lämplig för framtidens kommuner. Förutom att innovationer som rör hälsa och välfärd skulle gynna kommuninvånarna kunde de också vara en källa till regional livskraft. Kommunen är dessutom den nivå där vi vanligen upplever oss vara och handla – vi säger till exempel sällan att vi är i Birkaland utan i stället till exempel i Tammerfors.

Hur?
Kommunerna ska möjliggöra verksamhet på gräsrotsnivå, oavsett om det sker med hjälp av försök, innovativa upphandlingar eller andra operativa modeller som möjliggör smidig och gemensam verksamhet. För att nå framgång måste kommunen också identifiera sina kärnresurser: vilken kompetens har vi eller finns det nära oss redan nu? Kan det geografiska läget, invånarnas kompetens, de lokala institutionerna, miljön eller andra faktorer i kombination med varandra erbjuda något unikt för en sammanslutning som eftersträvar utveckling?

Hur kan man utveckla nya sätt att delta som kan utnyttjas lokalt?

Vad?
I framtiden framhävs både den globala och den lokala aspekten i beslutsfattandet. Rent vatten, luft och naturresurser är exempel på sådant som gäller hela jordklotet. Samtidigt som vi måste kunna fatta beslut om globala utmaningar som gäller varenda människa betonas också behovet av en fungerande närdemokrati. Människorna måste kunna uppleva och lita på att de kan påverka sin egen livsmiljö och sådant som rör deras vardag. Därför är en landskapsreform som kommer närmare invånarna viktig. Vi måste se till att närdemokratin förverkligas och djärvt fundera hurdana nya sätt att delta som kunde utnyttjas lokalt.

Varför?
Genuin demokrati kräver att människor upplever att de verkligen kan påverka sådant som berör dem och även samlas för att diskutera gemensamma frågor. På kommunal nivå är beslutsfattandet nära människorna. Det är viktigt att värna om detta och närdemokratin måste också göras framtidssäker.

Hur?
Kommunerna kunde ordna återkommande medborgardiskussioner om de viktigaste frågorna. Fullmäktige borde tillsammans diskutera hur även människor som inte nödvändigtvis aktivt deltar i diskussioner kunde lockas med. Fullmäktige kunde också diskutera tillsättandet av ett permanent medborgarråd som regelbundet skulle diskutera de viktigaste politiska frågorna med fullmäktige.  På detta sätt skulle man kombinera representativ och direkt demokrati, sannolikt förbättra diskussionsklimatet och regelbundenheten skulle också stärka den politiska diskussionskulturen.

Hur kan cirkulär ekonomi börja utgöra grunden för kommunernas näringspolitik?

Vad?
Kommunerna har stor makt till exempel att som planerare av markanvändning, byggherrar och tillståndsmyndigheter fatta beslut som antingen stöder eller försvårar övergången till cirkulär ekonomi.

Varför?
Cirkulär ekonomi betyder att konsumtionen inte grundar sig på ägande utan på användningen av tjänster: att dela med sig, hyra och återvinna. Tjänsterna kan till och med snabbt skapa arbetsplatser och ge kommunerna ekonomiskt mervärde. Företagen i området får ökad konkurrenskraft när användningen och cirkulationen av material effektiveras.

Hur?
Den nya upphandlingslagen skapar goda förutsättningar för kommunerna att göra innovativa och ansvarsfulla upphandlingar. Då livscykelkostnaderna enligt den nya upphandlingslagen kan beaktas blir det lättare att göra allt fler anskaffningar genom att köpa en tjänst i stället för en fysisk produkt. När kommunerna i sina upphandlingar i högre grad väljer lösningar och tjänster som grundar sig på cirkulär ekonomi kan företagen i området bli föregångare på marknaden.

Hur kunde kommunen stödja en hållbar vardag för kommuninvånarna?

Vad?
Kommunen bör främja en hållbar vardag för invånarna, till exempel i form av närenergilösningar med låga utsläpp och miljövänliga färdsätt.

Varför?
Hushållen kan minska kommunens koldioxidutsläpp betydligt. Om en luftvärmepump, jordvärme eller solelektricitet tas i bruk minskar kommuninvånarens miljöpåverkan med 8–15 procent. Om en miljon finländare genomför en av dessa lösningar minskar miljöpåverkan med lika mycket som 120 000 människor orsakar. Om en person cyklar till arbetet i 20 veckor minskar personens miljöpåverkan med 2,5 procent. Med andra färdsätt med låga utsläpp kan man dessutom ytterligare minska miljökonsekvenserna med upp till 21 procent.

Hur?
Kommunen stöder hushållen ekonomiskt beträffande ibruktagandet av lösningar med låga utsläpp. Betydande kommunala arbetsgivare föregår också med gott exempel och erbjuder sina anställda miljövänliga alternativ för resorna mellan hemmet och arbetsplatsen.