Beräknad läsningstid 5 min

Sitras utlåtande om kommissionens strategiska framsynsrapport 2020

Vi välkomnar och stöder kommissionens initiativ att förstärka den strategiska framsynen och att inkludera framsyn i alla politiska områden för att utnyttja dess strategiska värde.

Foto: Topias Dean, Sitra

Författare

Katri Vataja

Direktör, Förutsägelse och strategi, Sitra

Publicerad

Centrala observationer

  • Vi välkomnar och stöder kommissionens initiativ att förstärka den strategiska framsynen och att inkludera framsyn i det politiska beslutsfattandet för alla områden. Det är emellertid väsentligt att fästa uppmärksamhet vid hur man förstår framsynens roll som en del i hur man använder information och fattar beslut. Med strategisk framsyn kan vi förstärka förutom den information som berör framtiden också framtidstänkande, skapandet av en gemensam förståelse samt åsiktsskillnader som berör både nutidens förändringar och framtidens förväntningar. Med strategisk framsyn kan vi utvidga våra uppfattningar om framtidens möjliga alternativ och stärka föreställningen av olika framtider.
  • Vi anser att det är viktigt att stärka resiliensen för att kunna uppnå EU:s framtida och långsiktiga målsättningar. Förutom överlevnadsförmåga, och en förmåga att förbereda sig och återhämta sig, behöver man också en förmåga att förnya sig. Coronakrisen har på ett mycket konkret sätt lyft fram betydelsen och värdet av resiliens och förmågan att förnya sig såväl på samhällssystemens, samhällets strukturers som på individers nivå.
  • I de operativa modellerna för strategisk framsyn är det viktigt att beakta ett omfattande samarbete, delaktighet och flerstämmighet.

Utlåtandet har getts 19.3.2021.

Vi välkomnar och stöder kommissionens initiativ att förstärka den strategiska framsynen och att inkludera framsyn i alla politiska områden för att utnyttja dess strategiska värde.

Vi lever i en osäker, överraskande och motstridig värld som framtidsforskarna har beskrivit som den postnormala tiden. I en sådan värld är det framsynens uppgift förutom att producera mångsidig information om framtiden också att stärka framtidstänkande och -förmåga. I framsyn skall man betona utmanandet av såväl nutidens som framtidens antaganden och praxis och att lära sig ifrån dessa samt att skapa en gemensam förståelse. I praktiken betyder det här till exempel att öka förmågan att avläsa information om framtiden på alla nivåer från skolor till beslutsfattare och förvaltning samt gemenskapliga strukturer och forum.

Många av nutidens operativa modeller och lösningar är inte hållbara och tjänar oss inte längre i framtiden. I de operativa modellerna för strategisk framsyn är det därför viktigt att betona utvidgande av framtidstänkandet, utmanande av antaganden gällande framtiden och att glömma bort det gamla. Det är inte längre tillräckligt att den strategiska framsynens uppgift är att bara ”säkra att kortsiktiga initiativ baserar sig på långsiktiga utsikter”. Den strategiska framsynen ska stärka aktörskapet i att skapa långsiktiga målsättningar och i att göra förändringar. Förändringarna kan betyda ett proaktivt skapande av diskontinuiteter. Vi måste till exempel komma ifrån vårt beroende av fossila bränslen. I kommissionens rapport (kapitel 3.1.) talar man till exempel om behovet av att förnya landsbygden som ett exempel på sociala utmaningar och nämner att det behövs ”en långsiktig vision”. Att skapa den önskade framtiden och att sätta långsiktiga mål för att uppnå visionerna förutsätter en förmåga att föreställa sig olika alternativ med vilka framtidens utmaningar kan lösas. Som hjälp i att utvidga och stärka framtidstänkandet som en del av förändringsskapandet kan man utnyttja till exempel den fritt tillgängliga Framtidsfrekvensen-verkstadsmetoden som Sitra utvecklat.

Rapporten betonar vikten av resiliens i en EU-politik som är hållbar för framtiden. Tillvägagångssättet är motiverat och vi anser att det är viktigt att stärka resiliensen för att kunna uppnå EU:s framtida och långsiktiga målsättningar.

Resiliens har valts som tema för kommissionens första rapport på strategisk framsyn. I rapporten definieras resiliens som förmågan att stå emot och hantera utmaningar men också att ställa om på ett hållbart, rättvist och demokratiskt sätt. I många länders och internationella institutioners strategier är resiliens definierat som svaret på komplicerade kriser, vars effekt ofta går över internationella gränser, som de politiska samfunden i dagens världsordning stöter på. Coronaviruspandemin ger uttryck för dessa utmaningar på ett väldigt konkret sätt. Pandemin har lyft fram betydelsen och värdet av resiliens och förmågan att förnya sig såväl på samhällssystemens, samhällets strukturers som på individers nivå. Resiliens förutsätter förutom krisresistens och krisåterhämtning också en föregripande anpassning till förändringarna i omvärlden. I kommissionens finska version av rapporten har resiliens översatts till överlevnadsförmåga. Jämsides med överlevnadsförmågan behöver vi förnyelseförmåga på varje nivå i såväl strukturer, tillvägagångssätt och tankemodeller som i värderingar och ideal. Med metoderna för strategisk framsyn kan vi stöda och stärka när man skapar nya uppslag, när man stärker förutsättningar och när man bygger annorlunda och inspirerande framtider.

Med de operativa modellerna för strategisk framsyn är det väsentligt att stärka framsynens omfattande samarbete, delaktighet och flerstämmighet.

Vi stöder kommissionens initiativ att bygga ett nära samarbete med de andra institutionerna i EU och att stärka framsynsnätverket med EU:s medlemsstater, tankesmedjor, akademiska fält och medborgarsamhällen. Från arbetet som gjorts av Finlands nationella framsynsnätverk har vi lärt oss att ett levande nätverk och ekosystem inom framsyn förutsätter både öppenhet och aktiv koordination. Tydlig koordinering och sammanslagning av forumen och processerna i nätverket som en del av beslutsprocesserna stärker nätverkets tillit och inspirerar till ett äkta sektorsövergripande samarbete.

Att delta och inkludera är allt viktigare särdrag i strategisk framsyn. Förutom för högklassigare framtidsbilder och -diskussioner är det också med tanke på demokratin, människornas upplevelse av delaktighet och välbefinnande väsentligt att var och en har förmågan och möjligheten att beskriva alternativa framtider, att få sin röst hörd gällande deras önskvärdhet och att verka för att förverkliga de önskvärda framtiderna. Med tanke på strategisk framsyn är frågan inte bara vilkas röst som blir hörd i framsynen och de långsiktiga målsättningarna. Frågan är också hur olika utvecklingskostnader, överraskningar, spänningar och konflikter blir beaktade i målsättningarna och åtgärderna.

I praktiken kräver delaktighet och flerstämmighet utrymme och forum för konstruktiv dialog som en del av beslutsprocesserna. I Finland har vi bra exempel på sådana såväl av Dialoger i rådande undantagstillstånd som av Framtidsdialoger ordnade av Statsrådets kansli i samarbete med Dialogpaus-stiftelsen som en del av förberedelserna för framtidsredogörelsen. Meningen med dialogerna är inte att nå konsensus utan att sträva till att öka förståelsen för olika synpunkter. Därmed är det ett utmärkt sätt att överskrida gränser och föra samtal mellan olika aktörer. Till dem hör också politik, förvaltning och medborgare. Olika synpunkter om framtiderna hjälper oss att utmana vårt egna tänkande och samtidigt att bättre kartlägga möjliga överraskningar och spänningar.

I kommissionens meddelande föreslås att man utvecklar indikatorbaserade resultattavlor för att följa överlevnadsförmågan (resiliensen) i samarbete med medlemsstaterna och de centrala intressentgrupperna. Indikatorer är utmärkta för att sammanfatta information. Den centrala frågan gällande resultattavlorna är ändå hur de används och vilket ändamål de tjänar. I vilken omfattning stärker indikatorerna det nuvarande systemet och lyckas de stöda en framtidsorienterad diskussion, politik och långsiktig målsättning? Möjliggör de att man utmanar nutidens strukturer och operativa modeller och stöder de förnyelse tillräckligt? När man löser stora problem måste effekterna bedömas i förhållande till om den valda riktningen är rätt och farten passlig samt i vilken omfattning åtgärderna och politik möter en värld som är i en snabb förändring. Resultattavlorna bör ge stöd så att man begriper den systemiska bilden och det ömsesidiga beroendet mellan saker.

Kommissionen föreslår att man utvecklar referensscenarion för framsyn som man kunde använda som ett gediget föregripande ramverk. Vi anser att det är väsentligt att skapa sådana ramverk som erbjuder en plattform för gemensamma framtidsdiskussioner och politiska åtgärder. Centralt i det här utvecklingsarbetet är äkta delaktighet och att man beaktar olika perspektiv. Som en synpunkt kunde man fundera på hur man kunde skapa en gemensam förståelse också från olika perspektiv och från spänningar som är relaterade till framtidens utvecklingstrender. Det är väsentligt att förstå vilka saker vi har olika åsikter om och att sträva till att identifiera och skilja åt utvecklingstrendernas fakta och synpunkter från varandra. Det är bra att inse att värdeomdömen alltid är kopplade till framtidsinformationen.

TEMA

FÖRUTSÄGELSE

För att morgondagen inte ska förefalla så diffus utarbetar Sitra utredningar och prognoser som visar de framtida utvecklingsriktningarna.

Författare

Katri Vataja

Direktör, Förutsägelse och strategi, Sitra

Publicerad

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?