Beräknad läsningstid 4 min

Sitras utlåtande till kulturutskottet om regeringens utbildningspolitiska redogörelse

Från redogörelsen saknas en helhetsbild över det kompetenssystem som behövs i framtiden och finansieringens roll i den långsiktiga ledningen av reformen.

Bild: Minna Hemmilä/Sitra

Författarna

Päivi Hirvola

Direktör, Samhällelig utbildning, Sitra

Helena Mustikainen

Projekt Ledare, Kompetensens tid, Sitra

Publicerad

Centrala observationer

  • Från redogörelsen saknas en helhetsbild över det kompetenssystem som behövs i framtiden, dess mål och framskridande från färdplanen.
  • Finansieringen av kompetensutveckling bör granskas som en helhet och som en långsiktig investering.
  • Finansiering och styrning bör ses som ett ledningsverktyg för reformen av hela kompetenssystemet.

Sitras utlåtande om statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Riksdagens kulturutskott
Ärende: SRR 1/2021 rd Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Utlåtandet har getts 27.4.2021. Sitra tackar för möjligheten att avge ett utlåtande om statsrådets utbildningspolitiska redogörelse.

Centrala observationer om redogörelsen

  • Från redogörelsen saknas en helhetsbild över det kompetenssystem som behövs i framtiden, dess mål och färdplan för att nå det. Särskilt:
    • Kompetensutveckling är en mångfasetterad helhet, som kräver sektorsövergripande politikåtgärdshelheter för att den ska styras långsiktigt mot målet.
    • En helhetsbild skulle möjliggöra en smidig integration av olika delområden och utbildningsstadier med varandra.
    • Man bör förbereda sig övergripande på alla utbildningsstadier och i alla områden inför den utmaning som gäller utbildningens tillgänglighet och som beror på demografiska förändringar.
  • Lärande som sker i arbetslivet bör kopplas in som en del av det nya kompetenssystemet och arbetslivets roll bör stärkas även när utbildningssystemet förnyas.
  • Finansieringen av kompetensutveckling bör granskas som en helhet och som en långsiktig investering.
  • Finansiering och styrning bör ses som ett ledningsverktyg för reformen av hela kompetenssystemet.

Av redogörelsen framgår inte vilket slags kompetenssystem Finland behöver och strävar efter år 2040. Redogörelsen kunde ha dragit upp riktlinjer för det kompetenssystem som det kompetensintensiva samhället behöver, där utbildningssystemet skapar grunden för den förnyelse som sker i samhället och arbetslivet och stödjer det omfattande lärande som sker i samhället.

Ett nytt förhållande mellan arbetslivet och utbildningssystemet

Den mest centrala utmaningen är ytliga reflektioner över utbildningssystemet, arbetslivet och det övriga samhället. Enligt målsättningarna inom arbetet Kompetensens tid, som Sitra faciliterade, identifierade samhällsaktörer behovet av att skapa ett kompetenssystem som förenar lärande, utveckling av kompetens och ett omfattande utnyttjande av detta i arbetet, under fritiden, i hobbyer och det övriga livet som ett centralt mål.

I detta tänkande ingår en nära växelverkan som pågår mellan utbildningssystemet och arbetslivet och som förnyar dem båda: kompetens förnyar arbetslivet och arbetslivet kompetensen. I redogörelsen beskrivs förhållandet mellan utbildningssystemet och arbetslivet huvudsakligen som ett förhållande som går i en riktning, till exempel som att kompetensen förflyttas till arbetslivet.

Heltäckande mål för kompetensutveckling

I redogörelsen betonas de interna målen i utbildningsystemet och ett successivt, sektoriellt utvecklande som utgår från nuläget. Följden är att de mål som ställs upp i redogörelsen blir för snävt fastställda. Redogörelsen fastställer inga gemensamma mål som ska ställas upp för en övergripande kompetensutveckling.

Det mål om en bestående ökning av forsknings- och utvecklingskostnaderna till fyra procent av bruttonationalprodukten som ställs i det avsnitt som gäller vetenskap och vetenskaplig information ses som gemensamt för den offentliga och privata sektorn. Ett gemensamt mål bör också definieras i fråga om kompetensutveckling.

Redogörelsens utmaningar syns också i dess interna struktur. I avsnittet om lägesbild gestaltas mycket väl många förlopp som utmanar vårt utbildningssystem i framtiden. Utvecklingsförloppen bildar dock inte en gemensam och delad lägesbild över hela kompetensutvecklingen för att skapa en grund för slutsatser.

Beredskap på utmaningar orsakade av befolkningsutvecklingen saknas

I redogörelsen görs betydande observationer om befolkningsutvecklingen, men i slutsatserna och åtgärderna lyfts det inte fram hur utbildningssystemets strukturella utvecklande kommer att förnyas så att utbildningsmålen nås i hela landet. Till exempel krävs ett nytt slags tänkande kring hur utbildningen genomförs för att trygga ordnandet av den grundläggande utbildningen.

Den regionala fördelningen av antalet studerande orsakar också en tillspetsad missmatchning i hela landet, till exempel i fråga om hur man förmår svara mot regionala utbildningsbehov om antalet studerande i regionen är mycket litet. Å andra sidan förmår man i tillväxtcentra inte svara mot arbetslivets efterfrågan på kompetens i alla avseenden.

Finansiering och styrning av kompetensutveckling bör ses som ett ledningsverktyg för reformen av hela kompetenssystemet

Livslångt lärande är en mångfasetterad helhet olika delfaktorer i människans liv, arbetsliv och det omgivande samhället är i en kontinuerlig och levande växelverkan med varandra. Därför är det viktigt att livslångt lärande och dess finansiering leds som en helhet.

Nu skapas ingen uppfattning av visionen för kompetensutveckling år 2040. Redogörelsen blir en omfattande lista över åtgärder som fördelas mellan olika utbildningsformer och aktörer. De bildar inga tydliga steg för större åtgärdshelheter som för oss mot målet 2040.

Finansieringen av enskilda åtgärder blir underställd övriga utgiftsposter i statsfinanserna. Då blir genomförandet av åtgärderna också beroende av årliga budgetbeslut, vilket kan försämra effektiviteten i en långsiktig politik för livslångt lärande.

När det gäller finansiering borde tankesättet vändas om så att man söker en finansieringslösning för de åtgärder som målet kräver i stället för att finansieringen fastställer vilka åtgärder som kan genomföras. När man diskuterar åtgärderna i fråga om mål som ställs upp för utbildning forskning år 2040, bör deras finansiering granskas som en helhet över sektorsgränserna.

Investeringar i livslångt lärande bör bedömas mer omfattande än i nuläget och utöver de direkta kostnaderna även beakta de alternativa kostnaderna. När lönsamheten i investeringar i utbildning och forskning bedöms bör man också beakta de intäkter som inflyter på längre sikt.

Barns och ungas utbildning är en lönsam investering

Enligt studier bestäms de faktorer som påverkar människans inkomst under hennes livslängd före 23 års ålder. I den utbildningspolitiska redogörelsen betonas barns och ungas utbildning med fog. Däremot förblir utbildningssystemets roll i kompetensutveckling under arbetskarriären liten. Helheten av åtgärder som har en nära koppling till lärande i arbetslivet bör ha en nära koppling till lärande som sker i arbetslivet.

Kontinuerligt lärande under arbetskarriären utvecklas i växelverkan mellan aktörer

Utbildning skapar kompetens, som under arbetskarriären utvecklas och förädlas inom arbetsgemenskaper, i interaktionen mellan arbetsgemenskaper samt i interaktionen mellan arbetsgemenskaper och utbildningssystemet. I redogörelsen vore det viktigt att identifiera hur kompetensen är kopplad till dynamiken i ekonomin och beskriva de orsakssamband som påverkar effektiviteten av de åtgärder som framförs i redogörelsen. En beskrivning av helheten skulle också hjälpa prioritera åtgärder både inom respektive politiksektor och mellan dem samt att använda dessa för att dra upp en konsekvent väg mot målsättningen.

Offentliga FUI-investeringar är särskilt viktiga för återhämtningen efter covid-19-krisen

För att kontinuerligt lärande ska omvandlas till produktivitetstillväxt, har den offentliga sektorn en viktig uppgift att stödja den totala efterfrågan, främja spridningen av teknologier i hela ekonomin samt säkerställa en fungerande arbetsmarknad, för att arbetsplatsflöden ska möjliggöra företagens produktivitetstillväxt. Den privata sektorns investeringar i FUI-verksamhet är beroende av den totala efterfrågan.

Forskning och utveckling förser arbetsgemenskaper och växelverkan mellan dem med ny kunskap. Satsningar på innovationsverksamhet stödjer förvandlingen av ny kompetens till högklassigare kommersiella produkter och tjänster. På grund av externa effekter gynnas samhället mer än individen av att information uppstår, sprids och används.

Av denna anledning är det klokt för samhället att målmedvetet investera i utbildning och forskning. FUI-investeringar utgör också grunden för total produktivitet, som är den starkaste förklaringen för ekonomisk tillväxt. Därför är den offentliga sektorns kontracykliska investeringar i FUI-verksamhet en viktig politikåtgärd som katalysator för den privata sektorns FUI-investeringar.

Finansieringen och styrningen ska stödja förnyande

Som grund för långsiktigt beslutsfattande behövs en gemensam lägesbild som hjälper oss att förstå vad som kan påverkas med hjälp av finansiering och styrning och hur detta görs. Lägesbilden ska ständigt jämföras med det uppställda målet. För detta behövs fungerande växelverkansprocesser, där man fördjupar den gemensamma förståelsen och ständigt lär sig hur kopplingar mellansaker lever och hur den dynamiska helheten kan styras långsiktigt mot målet med hjälp av politikåtgärder.

 

ÄMNEN

Kompetensens tid

Målet med Sitras projekt Kompetensens tid – Välfärd och konkurrenskraft genom livslångt lärande är att hjälpa samhällsaktörer i Finland att utveckla livslångt lärande.

Författarna

Päivi Hirvola

Direktör, Samhällelig utbildning, Sitra

Helena Mustikainen

Projekt Ledare, Kompetensens tid, Sitra

Publicerad

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?