Publicerad 23.03.2020

Att påverka framtiden är en färdighet som kan utvecklas

Just nu står Finland framför stora framtidsfrågor och -handlingar. Färden mot ett samhälle som inte överskrider jordklotets bärkraft kräver ett stort antal förnyare – människor och gemenskaper. Dvs. oss alla.
Författarna
Författarens profilsida: Jenna Lähdemäki-Pekkinen
Expert, Förutsägelse, Sitra
Jenna Lähdemäki arbetar med visioner om hållbar välfärd och utbildningens framtid i Sitras prognostiseringsteam. Jenna sysselsätts framför allt av boken Learning at the Edge of History, som kommer ut hösten 2017, och visionsarbetet Nästa rond.

Vi kan närma oss framtiden på många olika sätt. Typiska metoder vid framtidsarbetet är scenarier och trendlistor. Syftet med dem är att identifiera utvecklingsprocesser som syns redan i dagens läge och att bedöma deras följder.

Visioner och vägkartor är viktiga inslag i planeringen av framtiden. De används för att stimulera diskussion om önskvärda framtider och om hur det är möjligt att nå dem. Det tredje angreppssättet är diskussionen för att utvidga framtidsbilderna. Detta alternativ får ofta mindre uppmärksamhet än de andra. Med hjälp av svaga signaler eller utopier kan man utöka framtidsvisionernas mängd och bredd samt utmana de antaganden om framtiden som vi har.

Alla de angreppssätt som nämns ovan används i framtidsarbetet på Sitra. Målet med Sitras föregripande arbete är att de möjliga riktningarna för utvecklingen är välkända i Finland. Arbetet lägger dock stark tonvikt på gemensamma aktiviteter. Vid sidan av de färdigtuggade framtidsbilderna behövs gemensam tolkning och gemensamt arbete. Framtiden är öppen och det är möjligt att påverka den med åtgärder som vi vidtar i dag.

Vi behöver framtidstro som vi skapar själva

Betoningen på gemensamma aktiviteter syns också i vår verksamhet och i vårt sätt att förstå hur förändringar kan åstadkommas i samhället. Övergången till ekologiskt hållbara samhällen kräver sannolikt stora förändringar, men vi tror inte att det är möjligt att åstadkomma förändring enbart genom information och beslut som riktas från beslutfattarna till medborgarna. Det är nödvändigt att få människor och gemenskaper att komma med i arbetet med att skapa förändringar.

För att det ska vara möjligt att avgöra vår tids stora samhällsutmaningar – till exempel övergången till cirkulär ekonomi och förnya demokratin – behövs framtidstro som vi skapar själva och färdigheter för samhällspåverkan. I projektet Framtidens förnyare, som inleds i januari, tänker vi att dessa färdigheter består av framtidstänkande och färdigheter för samhällspåverkan. Det är viktigt att stora tankar kombineras med praktiska åtgärder. Framtidstänkandet går ut på att vi tolkar information om framtiden, bland annat megatrender, utmanar och kritiserar framtidspåståenden och, förhoppningsvis, utvecklar föreställningar om önskvärda framtider.

I de sociala mediernas tidevarv betonar samhällspåverkan förmågan att skapa delaktighet i den sociala verkligheten, som blivit utspridd i sociala bubblor. Det gäller att hitta de minsta gemensamma nämnarna som förenar stora grupper samt att kommunicera om den önskade förändringen på ett begripligt sätt. Specialisten på föregripande arbete Krizna Gomez anser att de mänskliga rättigheternas försvarare och institutioner av EU:s typ håller på att förlora spelet mot populisterna eftersom de endast tyr sig till hårda fakta i sin argumentering. De har förlorat kontakten med gemenskaperna eftersom de pratar ett språk som människor inte förstår eller upplever som sitt eget.

Färdigheter i samhällspåverkan till en del av vardagen

Den bärande tanken i projektet Framtidens förnyare är att det behövs stora förändringar i våra tänke- och handlingssätt och färdigheter, för att vi ska kunna svara på vår tids stora utmaningar. Både individer och gemenskaper behöver färdigheter i samhällspåverkan, och utvecklandet av dessa färdigheter behöver stöd.

Erica Chenoweth, som undersökt flera hundra fredliga kampanjer, har upptäckt att fredliga kampanjer är en ytterst effektiv metod att åstadkomma förändringar i samhället. Ofta har det endast behövts några procent av befolkningen för att få förändringen i gång.

Framtidsförnyarnas mål är att göra färdigheterna för samhällspåverkan lättillgängliga för individen och organisationen, och att göra dem till ett vanligt inslag i vardagen bland annat med hjälp av utbildningar och verktygslådor (till exempel Framtidsmakarens verktygslåda).

Från bevarande hopp till konstruktivt hopp

“Anger is not sufficient to maintain motivation over time; you also need to have hope and to believe that you can make a difference.” (Kathryn Sikkink)

Under de senaste åren har vi levt under dystra framtidsbilder och dystopier. Ett exempel på detta är att enligt en rapport från 2017 ökade försäljningen av George Orwells dystopiska bok 1984 med 9 500 procent efter att president Donald Trump tillträtt presidentposten. Boken blev den mest sålda boken på Amazon. Bokens popularitet förklarades bl.a. med att när man läser den kan man invagga sig i tanken om att läget skulle kunna vara mycket värre och att läsare av olika politiska schatteringar hittar någonting terapeutiskt i boken.

Vi förnekar inte att det finns anledning till oro. Det är ändå viktigt att göra skillnad på bevarande oro och konstruktiv, uppbyggande oro. Även om det inte finns något hopp för att situationen ska förbli oförändrad, är det ansvarsfulla alternativet att arbeta för att skapa tro på framtiden, så att det ska bli möjligt att svara på de stora samhälleliga utmaningarna. Morgondagen kan vara bättre än den här dagen, även om den är annorlunda.

Just nu är det viktigt att:

1) Göra framtidstron starkare – framtiden kommer att vara annorlunda, men den kan vara bättre än nutiden.

2) Att lyfta fram framtidsutsikterna på vardagens nivå

3) Introducera värderingarna i framtidsdebatten

4) Göra det acceptabelt att utmana de rådande framtidsbilderna

5) Skapa en starkare koppling mellan framtidsdebatten och åtgärderna för samhällspåverkan

Vad handlar det om?