Gästskribent
Beräknad läsningstid 6 min

En aktiv databeskyddares dygn består av närmare 200 sidbesök och kakor från 30 webbplatser

Digilärarens perspektiv på dataekonomi i skolan.

Författare

Minna Taatila

Digilärare, regionkoordinator, Reso stad

Publicerad

Jag granskade mängden data som samlades in under 24 timmar i min webbläsare. I webbhistoriken fanns 187 objekt och kakor från 30 webbplatser, trots att jag alltid bara godkänner nödvändiga kakor och enligt Sitras Digiprofiltest är en 100-procentigt aktiv databeskyddare.

Integritet i digitala tjänster är något väldigt viktigt för mig och jag har utövat mina GDPR Dataskyddsförordningen (GDPR) Förordningen (EU) 2016/679 eller Europeiska unionens nya dataskyddsförordning (GDPR) reglerar behandling av personuppgifter som utförs av individer, företag eller organisationer inom EU. Öppna termsidan Dataskyddsförordningen (GDPR) -rättigheter, men jag kan inte med säkerhet säga för vilka ändamål de tjänster som jag använder samlar in och utnyttjar mina data. Det är inte så konstigt, eftersom det ofta görs besvärligt på webbplatser att ta reda på och beställa uppgifter om hur data används eller så är data som erhålls i svårläsligt format.

Dataekonomin är närvarande i alla lärares och lärandes vardag

Sitras undersökning Dataekonomienkät för lärare 2021 tog reda på attityder och kunnande som anknyter till dataekonomi hos lärare på första och andra stadiet. Dataekonomin är närvarande i alla lärares och lärandes vardag, varje dag.

Lärarna handleder de lärande i användningen av enheter, webbplatser och applikationer och påverkar för sin del vad de lärande gör digitalt. De lärande använder elektroniskt läromaterial samt webbplatser och applikationer för lärande och livet utanför skolan.

Hur klarar en inte-så-dataorienterad lärare av datahushållning?

Det kräver know-how att förstå dataekonomin. Större delen av dem som svarade har utexaminerats som lärare innan dataekonomin var en del av lärarens vardag på samma sätt som i dag. Fortbildning och kompetensutveckling har i detta avseende hängt på lärarens egen eller arbetsgivarens aktivitet. Enligt min egen erfarenhet är skillnaderna mellan kommunerna stora när det gäller resurser, utbildning och prioriteringar.

I den ena änden av undersökningsresultaten finns en liten grupp mycket medvetna användare och i den andra en liten, motsatt grupp ”aldrig”-svarande. Denna fördelning motsvarar min uppfattning om hur digitala färdigheter fördelas mellan användarna av digitala enheter.

Besvärligt att skydda sig mot datainsamling

Det är besvärligt att skydda sig mot datainsamling, eftersom den som förbjuder allting inte nödvändigtvis kommer åt den önskade webbplatsen över huvud taget. Användarna måste välja om de godkänner alla kakor med ett klick eller om de redigerar godkännandet med flera klick innan de kommer in på webbplatsen eller applikationen.

Enligt undersökningen har knappt hälften av de som svarade ändrat integritetsinställningarna på alla eller de flesta digitala tjänster som de använder. Min egen erfarenhet av användarna är annorlunda: de lärande och lärarna ändrar i allmänhet inte valen, utan klickar sig framåt och godkänner allting utan att veta vad de godkänner.

Läraren borde kunna lita på att elektroniskt läromaterial är lämpligt för undervisning i fråga om användarvillkoren.

Enligt Sitras undersökning har bara 49 procent av de svarande satt sig in i hur tjänster som används i skolan eller läroanstalten samlar in data om de lärande. En del digitala frågor kommer givna; kommunen eller skolan har beslutat vilken enhet eller vilket företags läromaterial som ska användas. I detta fall borde läraren kunna lita på att de är lämpliga för undervisning i fråga om användarvillkoren och att data om de lärande och dataanvändningen skyddas.

Strax under hälften, 42 procent, av dem som svarade använder i sin undervisning sådana digitala tjänster som skolan inte erbjuder. Enligt undersökningen uppstår behovet av andra tjänster eftersom ”tjänsten är gratis” eller ”mer lättanvänd”. Även i detta fall svarar läraren för att ta reda på användarvillkoren samt hur data samlas in och används. Görs detta i praktiken?

Det sägs att det inte finns några gratisluncher, och priset på en gratistjänst är troligtvis användarens data och/eller att vara tvungen att titta på annonser. Om den lärande använder webbplatser i skolan med sin egen telefon, insamlas användardata från den lärandes personliga enhet, vilket sannolikt erbjuder en större och mer attraktiv datamängd än en bärbar dator som fås i skolan.

Behov av läromaterial inom dataekonomi

De som besvarade enkäten ansåg att integritetsskydd var det viktigaste som ska undervisas i skolorna mer än i nuläget. Utarbetandet av läromaterial inom dataekonomi får inte bero på lärarens egen aktivitet. I min kommun ges eleverna undervisning åtminstone i samband med att de tilldelas enheter i skolan eller när nya digitala tjänster tas i bruk.

Data som insamlas om användaren påverkar sökresultaten.

Vi har inom vårt regionprojekt Tutorit verkossa svarat mot behovet av utbildningsmaterial genom att ta fram webbplatsen Digiturva Googlessa, som innehåller färdigt, praktiknära utbildningsmaterial och uppgifter. Konkreta observationer om inverkan av data som insamlas om en själv på sökresultaten finns i till exempel Havaintoja Google -hausta. Materialet på webbplatsen har testats tillsammans med digitalt kompetenta digitutorer inom den grundläggande utbildningen och det används som utbildnings- och självstudiematerial för lärare.

Cybermiljön är här för att stanna. Vi vuxna har till uppgift att trygga att unga lärandes framtid är hållbart dataekonomisk.

Sitras besökarbloggar ger röst åt framtidsaktörer inom olika områden. Skribenterna berättar nödvändigtvist inte om Sitras arbete/agenda, utan mer om sina egna tankar om aktuella ärenden som anknyter till Sitras arbete eller resultat.

Vad handlar det om?