Debatt
Beräknad läsningstid 6 min

Finland kan hitta de välbehövda nycklarna till konkurrenskraft från dataekonomi, men gediget samarbete krävs för att lyckas i den invecklade omvälvningen

Den utmanande ekonomiska situationen ställer krav på att tänka ut nya källor för tillväxt. Data och nya affärsmodeller som utnyttjar data kan skapa ny konkurrenskraft för Finland, men för att lösa in möjligheterna krävs gemensamma satsningar för det gemensamma målet. Som ett verktyg för detta har man skapat en vision för en rättvis dataekonomi för Finland.

Författarna

Laura Halenius

Projektledare, Vägkarta for en rättvis dataekonomi, Sitra

Kaisa Olkkonen

Styrelseproffs, ordförande för styrgruppen för nationella vägkartan för dataekonomi som koordineras av Sitra

Publicerad

Allt påverkas av data, vare sig det handlar om lantbrukens verksamhet, stora industriföretag eller vi vanliga människors vardagliga sysslor. 

Datas betydelse som en kraft som förändrar ekonomi och samhälle kommer att stärkas under de närmaste åren. Finland har goda förutsättningar för att skapa framgångsberättelser inom dataekonomi, eftersom våra starka sidor är ett samarbetsvilligt förtroende- och informationsbaserat samhälle, en hög kompetensnivå och en nationell vilja att lyckas i dataekonomin. För att våra styrkor ska kunna ge nytta bör samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn stärkas ytterligare samt satsa på ledarskap över sektorsgränserna.

Mörka tillväxtutsikter för ekonomin uppmuntrar till att hitta nya källor för tillväxt

Rysslands anfallskrig i Ukraina har försvagat utsikterna för Finlands och Europas ekonomi genom att öka osäkerheten och inflationen samt höja priserna på råvaror, mat och energi. Även den utdragna coronapandemin skapar friktion i världsekonomin. Många företag funderar även på varifrån välbehövd tillväxt kunde fås när Rysslands marknad inte längre finns. Nu behövs verkligen nya framgångsberättelser.

Samtidigt är Europeiska unionens ambitiösa mål att bli en dataekonomijätte vid USA:s och Kinas sida. I Europa för man nu framåt betydande lagförslag och finansieringsprogram för att uppnå målen.  

Utnyttjande av data i hälsovården, industrin och för att påskynda den gröna omställningen är fördelar

Dataekonomi skapar omfattande möjligheter för olika branscher samt verktyg för att klara kriser. Nu är det viktigt att centrera arbetet särskilt inom de sektorer där nyttan hos dataekonomi redan är uppenbar och uppnåelig. Dessa är till exempel att främja den gröna omställningen samt bättre användning av hälsodata och industriell data. Nu bör aktörer särskilt i dessa sektorer ha mod och förmå att dela med sig av sin data för att hållas med i utvecklingen och för att skapa ny slags affärsverksamhet. För att kunna åstadkomma detta tar vi ett steg framåt och får de förebilder för utvecklingsarbetet som vi behöver.

I det finländska hälsovårdssystemet samlas data med hjälp av vilka man allt bättre kan styra vårdsystemen samt skapa innovationer med internationell konkurrenskraft. Med data kan åtgärder riktas mot att förebygga sjukdomar samt utveckla nya och effektivare behandlingar. I bästa fall kan detta öka antalet levnadsår och välbefinnandet för finländare.

Pionjärföretagen innoverar och får fördelar på marknaden genom att använda information som förädlats från data redan nu. Nu borde man även kunna dela data mellan olika aktörer för att möjliggöra de nya affärsmodellerna enligt cirkulär ekonomi, som förutsätts av den gröna omställningen. Till exempel att effektivera transportkedjorna med data i olika skeden av logistikkedjan skulle minska både på kostnader och utsläpp, och skulle ta oss mot målen för koldioxidneutralitet.

Vägkartan för dataekonomi skapar en gemensam riktning för utvecklingen av dataekonomi

För att få de aktuella nyttorna krävs emellertid målmedvetet samarbete mellan den offentliga och privata sektorn om vi vill skapa innovationer i stället för att nöja oss med att följa andra länder i utvecklingen av dataekonomi. Utmaningarna i Finland är till exempel en rätt snäv förståelse för dataekonomi och dess möjligheter, upplevda hinder för delning av data, kompetensbrist och svårigheter att lösgöra sig från tidigare operativa modeller. Dessa utmaningar kan ingen aktör lösa på egen hand. 

För att få de aktuella nyttorna krävs emellertid målmedvetet samarbete mellan den offentliga och privata sektorn om vi vill skapa innovationer i stället för att nöja oss med att följa andra länder i utvecklingen av dataekonomi.

Det krävs omfattande samarbete för att skapa lösningar. Som lösningar har man redan nu identifierat till exempel att samla och dela de bästa pionjärlösningarna samt att utveckla verktygen för att öka kompetensen. Dessutom bör man säkerställa att data finns tillgängligt som råmaterial för innovation. Det behövs en infrastruktur för att dela data och lagstiftningen bör stödja utnyttjandet av data i en stor skala. 

Det är också viktigt att säkerställa att spelreglerna för det framtida, datadrivna samhället är rättvisa för alla och att användningen av data inte längre är ett privilegium för några få, stora aktörer. Även användarnas makt att hantera och dra nytta av sina egna uppgifter till exempel i form av bättre tjänster bör stärkas.

För att man ska kunna lyckas med detta har den nationella vägkartan för dataekonomi som koordineras av Sitra fört samman ett brett nätverk av aktörer som bygger en gemensam förändring. Visionen för dataekonomi kan anses vara ett manifest från en bred grupp av aktörer för Finlands förnyelse. Den berättar om en gemensam förändringsvilja och visar förändringsbehoven. Arbetet är ett startskott för vägkartan för dataekonomi som publiceras våren 2023. 

I arbetet med visionen deltog personer från den högsta ledningen och experter på inbjudan av Sitra, från organisationer i den offentliga, privata och tredje sektorn som är viktiga med tanke på utvecklingen av dataekonomi. Arbetet har redan i detta skede visat att samarbete är Finlands styrka.

Inspireras du av att främja dataekonomi i Finland? Välkommen att kavla upp ärmarna och bygga den finländska framgångsberättelsen om dataekonomi tillsammans genom konkreta handlingar.

Vad handlar det om?