Gemensamt ställningstagande för en rättvis dataekonomi

Centrala organisationer för utvecklingen av dataekonomin har utarbetat ett gemensamt ställningstagande, det vill säga en vision för att bygga en rättvis dataekonomi. Ställningstagandet handlar om sex centrala delområden där det behövs förändringar för att stärka Finlands konkurrenskraft och hitta nya källor för tillväxt. Organisationerna som deltog i arbetet förbinder sig till att arbeta för att förnya Finland enligt delområdena, och inbjuder även andra med i arbetet.

Finland bör snabbt hitta metoder för att påskynda användningen av data och att bygga en rättvis dataekonomi, så att konkurrenskraften kan växa, ekonomin och samhället förnyas och nya källor för tillväxt kunde hittas.

Som en del av det nationella arbetet med en vägkarta för dataekonomin som koordineras av Sitra, har man färdigställt ett gemensamt ställningstagande, det vill säga en vision för att bygga en rättvis dataekonomi. Syftet med arbetet med vägkartan är att hjälpa finländska aktörer att tillsammans förbinda sig till att bygga ett samhälle, och en ekonomi som drivs av data.

Ställningstagandet behandlar sex centrala delområden där förändringar bör uppnås för att en rättvis dataekonomi kunde byggas. Organisationerna som deltog i arbetet förbinder sig till att arbeta för att förnya Finland enligt delområdena. Syftet med visionen är att vara ett ställningstagande som bjuder in till samarbete på en bred front. Sitra och de deltagande organisationerna bjuder in alla aktörer till arbetet med vägkartan, som vill bygga ett Finland som visar vägen inom dataekonomi.

Den ledande tanken är att det bör skapas strukturer och lösningar för en rättvis dataekonomi i Finland, så att man kan förnya affärsverksamheten med data, stärka produktiviteten och välbefinnandet samt samtidigt åstadkomma positiv naturpåverkan.

Nedanför finns en beskrivning av varje förändringsområde som eftersträvas där det behövs samarbete och praktiska åtgärder.

MÄNNISKOORIENTERADE TJÄNSTER​

Vi vill att ​företag och den offentliga sektorn erbjuder rättvisa, databaserade tjänster, som stödjer människors olika livssituationer, att deras rättigheter förverkligas.

Tjänster fungerar redan nu nästan helt undantagslöst med data. Individernas liv skulle bli enklare om data användes mer effektivt i olika tjänster och mellan dem. Data som samlats i tjänsterna kan även utnyttjas för andra ändamål, såsom undersökningar i hälsobranschen eller utveckling av affärsverksamheten.​

Kritiska saker som bör lösas​

  • Människor och organisationer har dåliga möjligheter att hantera data som samlats in om dem, vilket minskar förtroendet för digitala tjänster.​
  • Med data kan man utveckla bättre tjänster, men i nuläget gynnas användare i praktiken knappast alls av detta.​
  • Regleringen av dataekonomin som en ny företeelse är ofullständig och splittrad.​
  • Digitala jättarnas intressen står i fokus på bekostnad av mindre företag, individer och samhället.

Metoder för att uppnå förändring

  • Vi utnyttjar nya metoder med vilka människor kan tas med i att utveckla tjänster. Vi fokuserar särskilt på hur man med data kan skapa lösningar som genererar välbefinnande och klimatnytta.​
  • Vi synliggör nyttan med en rättvis dataekonomi via bättre och nya tjänster.​
  • Vi främjar en utveckling av tjänster som svarar på människors behov i olika livssituationer och som utnyttjar data över branschgränserna.​
  • Vi bygger verktyg med vilka individer kan stärka sin förhandlingsställning och börja använda sina rättigheter gällande data (till exempel rättvisa användarvillkor och hantering av MyData).​
  • Vi stödjer utvecklingen av människoorienterade tjänster, till exempel genom att erbjuda stöd i form av praktiska exempel och information om framgångsrika lösningar (till exempel en spelbok för utvecklare).​
EU-PÅVERKAN​

Vi vill att som en föregångare skapar Finland EU:s konkurrenskraftiga dataekonomi. Finland identifierar sina egna styrkor ​och möjligheter till att påverka utvecklingen av dataekonomin internationellt, samt kommunicerar aktivt om dem.​

Finland noteras som en föregångare inom teknik och digitalisering, ​och i dessa teman inom EU-beslutsfattandet hörs Finlands röst starkare än sin ​storlek. Vi vill att Finland har en stark ställning även inom rättvis dataekonomi. ​

Kritiska saker som bör lösas​

  • I Finland har olika aktörer en bristfällig helhetsbild av EU:s datalagstiftning som utvecklas och vilka möjligheter den erbjuder.​
  • Finlands påverkansarbete inom EU-initiativ och finansieringsprogram sker inte tidigt nog. Offentliga och privata sektorns gemensamma strategiska syn på målen saknas.

Metoder för att uppnå förändring

  • Vi har ett nära informationsutbyte med offentliga och privata sektorn och planerar gemensamma åtgärder. På detta vis får vi en bättre helhetsbild av EU-politiken och hur den framskrider.​
  • Vi skapar och utnyttjar verktyg som gör det enklare att identifiera möjligheter både i samband med processer (till exempel förhandspåverkan) och innehåll som påverkar finländska aktörer och omvärlden (till exempel reglering som förnyas, EU-finansieringsmöjligheter, tillfällen för påverkan).​
  • Vi bildar våra ståndpunkter i olika grupper vid ett så tidigt skede som möjligt, till exempel gällande den blivande kommissionens politiklinjer, strategier och arbetsprogram. ​
  • Vi utvecklar kommunikationen kring EU-initiativ och Finlands ställningstaganden till dem. Vi främjar genomförandesätt för nationellt samarbete, med särskild hänsyn till samarbetsgruppen för byrån för digitalisering, arbetet med den digitala kompassen och arbetsgruppen för en digitaliseringsminister.​
  • Vi öppnar och utnyttjar data från processer (jmf. Sitras utredning) och skapar samarbetsmodeller för EU-påverkan (jmf. EU-nätverk-spelboken, på finska).​
ATT FÖRNYA AFFÄRSVERKSAMHETEN​

Vi vill att företag och aktörer i den ​
offentliga sektorn har ​bättre färdigheter att utveckla sin egen verksamhet med data samt bilda nya partnerskap och skapa värde med data.

Med data kan man avsevärt öka lönsamheten hos affärsverksamheten. När företagens kompetens och förmågor för att utnyttja data blir starkare, kan de även skapa helt ny affärsverksamhet, såsom nya databaserade tjänster eller affärsmodeller. ​

Kritiska saker som bör lösas​

  • Företag och offentliga aktörer känner inte till operativa modeller som grundar sig på data tillräckligt bra och vilka möjligheter de erbjuder för att skapa värde.​
  • Företag och offentliga samfund har inte en tillräcklig uppfattning av nyttan. De saknar nödvändig förmåga för att utnyttja tillgänglig data i sin egen verksamhet och hantera sina immateriella rättigheter.​
  • Det finns brister i att dela data och information i organisationernas egna verksamhetskulturer.​
  • Aktörerna har svårigheter med att gestalta det ökade värde som man kan få av data och delning av data och som kan utveckla hela värdekedjan och ekosystemet. 

Metoder för att uppnå förändring

  • Vi säkerställer att företag kan utnyttja möjligheter som skapas av EU:s datareglering (till exempel spelboken för företag om regleringens påverkan).​
  • Vi sammanställer kollegiala exempel för företag om hur data används för teknologiska lösningar i andra företag.​
  • Vi skapar ett nätverk av utbildnings- och kompetenstjänster för dataekonomin .​
  • Vi skapar anvisningar och rekommendationer för olika aktörer om hur data utnyttjas för att stärka kompetenser förknippade med data (till exempel ett ”datafadder”-system, servicesedlar).​
  • Vi hjälper företag att ansluta sig till europeiska datarymder.​
  • Vi skapar verktyg för att frambringa innovativa dataekosystem och för att orkestrera nätverk. ​
  • Vi skapar grupper för peer learning för sme-företag (jmf. Artificiell intelligens 4.0-programmets åtgärder).​
kompetens

Vi vill att människors förståelse för dataekonomin utvecklas och ​förmågan att utnyttja data och möjligheterna som skapas av immateriella rättigheter ​ökar.

Dataekonomi är inte en självständig ekonomisk sektor. Den växande mängden data och möjligheterna för att utnyttja data påverkar alla sektorer. ​Därför bör alla branscher ha datakompetens.​

Kritiska saker som bör lösas​

  • Förståelse för värdet hos data och möjligheterna med att utnyttja den är bristfälliga i bred bemärkelse inom samhället.​
  • Bristen på experter bromsar utvecklingen av företag i alla storleksklasser. ​
  • Klyftan mellan samhällets utvecklingsbehov och den tillgängliga kompetensen är alldeles för stor. ​
  • Medborgarfärdigheterna för att agera i dataekonomin är bristfälliga.​

Metoder för att uppnå förändring

  • Vi gör det smidigare att förutsäga kompetensbehov med data.​
  • Vi utvecklar tjänster och utbildningar för företag och kommuner (till exempel träningsprogram, stöd för FUI-verksamhet).​
  • Vi utvecklar datakompetensen på ett mångsidigt sätt. Vi skapar studiehelheter som omfattas av utbildningssystemet och annat lärande, såsom fortbildningar på arbetsplatser.​
  • Tillsammans med utbildningsarrangörerna identifierar vi hur utbildningsbehoven hos digiekonomins omställning bör beaktas i olika utbildningsprogram (inkl. andra stadiet, yrkesmässig kompletterande utbildning, högskolor, allmänbildande fritt bildningsarbete som särskilt gäller medborgarfärdigheter i dataekonomi).​
  • Vi ökar den allmänna förståelsen för data, rättvis dataekonomi och immateriella rättigheter via samhällelig diskussion.​
INFRASTRUKTUR​

Vi vill att data är tillgängligt och rör sig mellan organisationer och system. ​Detta skapar välbefinnande och konkurrenskraft särskilt inom social- och hälsovårdssektorn, industrin och stödjer den digitala gröna omställningen.

Datadelning i ekosystem, det vill säga samarbetsnätverk, ändrar på invanda verksamhetssätt hos organisationer. Värde produceras inte längre på egen hand, utan i nätverk med andra. ​

Kritiska saker som bör lösas​

  • Incitament och finansieringsmodeller för att utveckla nödvändig infrastruktur, såsom gränssnitt och lösningar som kan användas tillsammans.​
  • För att säkerställa rörligheten hos data och modeller för gemensam användning och standarder, till exempel standardisering av data, metadata.​
  • Att stödja rörligheten hos data genom att trygga förtroendet och förtydliga användningsrättigheter till exempel med avtal och anvisningar.​
  • Att trygga finansieringen av datainfrastrukturer till exempel med finansieringsprogram och budgetar för samskapande.

Metoder för att uppnå förändring

  • Vi identifierar kritiska användningsfall och startar pilotprojekt (digitalt produktpass, kartläggning av databehov inom social- och hälsovården, optimering av byggnaders energiförbrukning med data).​
  • Vi tar Virtual Finlands gemensamma utvecklingsomgivning i omfattande bruk samt verktyg för att hantera ekosystem och data (bland annat Gaia-X, regelbok, samverkansplattform).​
  • Vi lär oss om att dela data genom försök och distribuerar fungerande lösningar till olika branscher och sektorer.​
  • Vi ökar den allmänna kännedomen om nyttan hos rörlig data och betydelsen hos lösningar som används gemensamt. Målgruppen är särskilt beslutsfattare, företag och den offentliga sektorn.
INVESTERINGAR

Vi vill att gemensamma finansieringsmodeller för offentliga och privata sektorn utvecklas och investeringar riktas in för att utveckla dataekosystem och datarymder för branscher som är centrala för Finlands konkurrenskraft.

För att Finland ska kunna hänga med i utvecklingen av dataekonomin behövs nya, gemensamma finansieringsmodeller för privata och offentliga sektorn och behovsorienterad allokerad finansiering.​

Kritiska saker som bör lösas​

  • Aktörerna saknar en helhetsbild av dataekonomins finansiering och finansieringen är splittrad.​
  • Bristen på inhemsk medfinansiering försvårar företagens möjligheter att gå med i EU-konsortier.

Metoder för att uppnå förändring

  • Vi utreder ”reparationsskulden” hos datainfrastrukturen och säkerställer finansieringen så att kritisk infrastruktur kan byggas långsiktigt.​
  • Vi utnyttjar innovationspolitikens verktyg för att utveckla dataekonomin och främja privata investeringar enligt den nationella FUI-färdplanen (bland annat bidrag, skatteincitament).​
  • Vi utvecklar finansieringsmodeller och -program för att påskynda lösningar och tillväxten inom dataekonomin (bland annat Business Finlands åtgärder).​
  • Vi skapar finansieringskriterier för att uppmuntra delning av data och ekosystemutveckling.​
  • Vi uppmuntrar olika aktörer till att utnyttja EU-finansieringsinstrument och stödet från kunnandet om projektfinansiering.

Visionen för dataekonomin visar en gemensam riktning  

Övergången till en dataekonomi är en omvälvning i en stor skala. Den kräver dialog mellan samhällets och ekonomins olika aktörer och förbindelse till förändringen. Den gemensamma visionen som utarbetades hösten 2022 visar vägen för ett Finland med en livskraftig dataekonomi och bygger upp ett omfattande engagemang för att driva framåt de nödvändiga reformerna. 

Den gemensamma visionen har utarbetats i workshopar som faciliterats av Sitra. Styrgruppen för den nationella vägkartan för dataekonomi har godkänt visionen i november 2022.  

Vilka deltar?

I arbetet deltog representanter från den offentliga, privata och tredje sektorn på Sitras inbjudan.  

Ordförande för styrgruppen för det nationella arbetet med vägkartan är styrelseproffset Kaisa Olkkonen. Styrgruppens ordinarie medlemmar är Kristo Lehtonen (vice ordförande, Sitra), Laura Eiro (Kommunikationsministeriet), Jarkko Levasma (Finansministeriet), Jyri Häkämies (Finlands näringsliv), Jaakko Hirvola (Teknologiindustrin), Petri Salminen (Företagarna i Finland), Nina Kopola (Business Finland), Erja Turunen (VTT), Riikka Pakarinen (Suomen Startup-yhteisö), Tommi Karttaavi (Kommunförbundet) och Atte Jääskeläinen (Undervisnings- och kulturministeriet). Suppleanter i styrgruppen är Satu Vasamo-Koskinen (Arbets- och näringsministeriet), Maria Rautavirta (Kommunikationsministeriet) och Kalle Kantola (VTT). 

Även en stor grupp experter och påverkare inom dataekonomi som deltagit i workshoparna under hösten 2022 har gett sin insats till arbetet.

Vad följer härnäst? 

Arbetet med den nationella vägkartan för dataekonomi fortsätter. Vägkartan hjälper oss att hitta en gemensam kurs, visar vilka åtgärder som behövs, förutser utvecklingen av dataekonomin, beskriver framstegen längs de centrala utvecklingslinjerna på vägen mot en rättvis dataekonomi.  

På våren 2023 identifierar man åtgärder som genomför visionen i arbetet med vägkartan och utformar indikatorer för framstegen i dataekonomi. Sitra faciliterar gemensamma diskussioner mellan olika aktörer och har förbundit sig till att främja en rättvis dataekonomi tillsammans, på basis av de synvinklar som framställts och med andra aktörer.

Vägkartan publiceras i sin helhet i april 2023. 

Hur kan man delta?

Mer information om möjligheter att delta får du på vår webbplats.  

Du kan redan nu ta i bruk och börja använda materialet för rättvis dataekonomi. Ladda ner den bifogade presentationen Tillsammans mot rättvis dataekonomi (PDF).

Välkommen med att bygga upp en rättvis dataekonomi med oss!

Vad handlar det om?