archived
Beräknad läsningstid 4 min
Detta inlägg har arkiverats och kan innehålla inaktuellt information

Brådska och ensidig användning av information är en utmaning i beslutsfattandet. Ett dialogsprång behövs.

Enligt en enkät genomförd av Sitra är både beslutsfattarna och aktörerna som tillhandahåller information missnöjda med utnyttjandet av informationen i beslutsfattandet. Idéer och god praxis för att korrigera situationen existerar, men kunnandet och resurserna saknas. För att förändra situationen behövs det målmedveten utveckling av ledarskapet och en ändring av verksamhetskulturen.

Författare

Heli Nissinen

Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer

Publicerad

Idag produceras mer information än någonsin förut. Frågan är dock om man kan utnyttja all denna information i tillräcklig utsträckning.

Det nuvarande systemet sackar efter

Som en del av Sitras projekt Information inom beslutsfattandet ville vi ta reda på var de värsta flaskhalsarna och mest centrala utvecklingsobjekten finns i fråga om informationen och beslutsfattandet i samhället.

Resultaten från den enkät som genomfördes i början av sommaren 2017 berättar en oroväckande historia: de som besvarade enkäten uppfattade växelverkan mellan informationen och beslutsfattandet i Finland som nedslående och fördomsfull. Alla grupper som besvarade enkäten uppfattade situationen på samma sätt: beslutsfattare, finansiärer, forskare, representanter för media och andra tjänsteleverantörer.

Som orsak till friktionen mellan information och beslutsfattande uppgav de som svarade bland annat brådska, ensidig informationsanvändning och den stora mängden konkurrerande information.

Viljan att utvecklas finns, varför händer inget?

”De traditionella sätten att producera sektorspecifik information och förmedla den rätlinjigt till beslutsfattandet fungerar dåligt i en värld av ömsesidigt beroende”, kommenterar Sitras ledande expert Eeva Hellström.

Många av de som besvarade enkäten gav också förslag på hur man kunde förbättra växelverkan mellan information och beslutsfattande. När man söker svar på komplicerade samhälleliga frågor önskade de som besvarade enkäten mångsidigare användning av olika typer av information och sakkunskap, mer systematisk samling av information från olika källor till en syntes, införande av ett perspektiv som sträcker sig över flera regeringsperioder i beslutsfattandet och ökad dialog mellan aktörerna.

I samband med att man utvecklar användningen av information i beslutsfattandet måste man emellertid gå djupare än enskilda nya förfaranden.

”Situationen försvåras i synnerhet av dagens beslutsfattande, som grundar sig på en linjär granskning av förhållandena mellan orsak och verkan. I en komplicerad värld är det inte säkert att bra information leder till ett bra beslut, och inte heller bra beslut räcker ensamma till för att skapa förändringar”, fortsätter Hellström.

Förutom ett digitalt språng behövs ett dialogsprång

För att Finland ska vara framgångsrikt även i framtiden behövs det en förändring som skakar om hela vår uppfattning om information. Denna förändring kan endast ske via samhällelig dialog och subjektiva insikter.

”Vi borde vara bättre på att förstå olika aktörers roller och förväntningar som en del av beslutsfattandet. För det behövs ett dialogsprång: en djupgående förändring av verksamhetskulturen, där kärnan är förståelse för att informationen får sin betydelse genom växelverkan”, fortsätter Sitras expert på förutsägelse Hannu-Pekka Ikäheimo.

Det är glädjande att alla sektorer efterlyser en utveckling av förfarandena för växelverkan mellan information och beslutsfattande. Viljan att förbättra situationen finns.

*

Som diskussionsöppning har vi framfört vår egen tolkning av enkätens resultat i vårt arbetspapper Information inom beslutsfattandet – Mot ett dialogsprång (på finska). Vi utmanar också andra att delta i diskussionen om resultaten.

Vad handlar det om?