Beräknad läsningstid 3 min

En klar majoritet av kommunerna har ställt upp ett klimatmål, naturmål är betydligt mer sällsynta

Två tredjedelar av kommunerna i Finland har ställt upp ett klimatmål, framgår det av en utredning om kommunernas klimat- och naturarbete som Sitra beställt. Endast var femte kommun har ställt upp ett mål gällande biologisk mångfald.

Kuva: Topias Dean, Sitra

Författarna

Antti Koistinen

Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Tatu Leinonen

Expert, Klimat- och naturlösningar, Sitra

Publicerad

Kommunerna spelar en viktig roll när det gäller att minska klimatutsläppen och stärka naturen. Kommunerna kan påverka klimatutsläppen betydligt genom till exempel uppvärmningen av hem och trafik- och transportlösningar. Kommunerna kan främja biologisk mångfald i bland annat närbelägna skogar och grönområden.

Dessutom har smarta klimat- och naturåtgärder en positiv inverkan på invånarnas trivsel, hälsa och företagens framgångsmöjligheter.

Ämnet är aktuellt, eftersom man i kommunerna väljer nya beslutsfattare för de kommande fyra åren i valet i juni.

Sitras utredning om kommunernas klimat- och naturarbete, som publiceras torsdag 20.5, visar att två tredjedelar av alla kommuner, dvs. 206 kommuner av 309, redan har ställt upp ett klimatmål.

Enligt utredningen som genomfördes av konsultbolaget Sitowise är det vanligaste klimatmålet koldioxidneutralitet, något som 130 kommuner siktar mot. 2030 är det vanligaste året när gäller målet om koldioxidneutralitet.

Med koldioxidneutralitet avses i allmänhet att det inom ett visst område uppstår bara den mängd klimatutsläpp som man inom området kan binda från atmosfären i till exempel skogar.

Utredningen visar också att ambitionsnivån i klimatmålen hos de 50 största kommunerna har ökat från tidigare. Av denna grupp eftersträvar nu 29 kommuner koldioxidneutralitet. Enligt en utredning från år 2018 eftersträvade 16 av de 50 största kommunerna koldioxidneutralitet.

Bland de stora kommunerna eftersträvas koldioxidneutralitet år 2025 av till exempel Lahtis och Joensuu. I Ijo har man slagit fast ett koldioxidneutralitetsmål redan för år 2020.

Kommunernas klimatåtgärder har stor betydelse

Ifall kommunerna når sina klimatmål, halveras deras utsläpp från 2018 års nivå fram till år 2035. I detta fall skulle utsläppen minska med 20 miljoner ton. Till sin storleksklass motsvarar mängden över hälften av de utsläppsminskningar som Finland behöver för att nå sitt mål för koldioxidneutralitet (2035).

I utredningen utnyttjades material från Finlands miljöcentral, där man till kommunernas utsläpp räknar bland annat de utsläpp som orsakas av privathushåll och företag inom området.

”Nu gäller det att se till att kommunerna uppnår sina klimatmål. För detta behövs åtgärder från såväl kommunalt som statligt håll. Det är också viktigt att kommunerna börjar utföra ett målmedvetet klimatarbete genom att ställa upp ambitiösa mål samt identifiera och utföra åtgärder för att uppnå målen”, säger Tatu Leinonen, expert på Sitra.

I kommunerna orsakar uppvärmning och vägtrafik de största utsläppen. Åren 2005–2018 har kommunerna sammanräknade utsläpp minskat med 15 procent till följd av att till exempel uppvärmningen och elproduktionen blivit renare.

Mål för naturarbete är än så länge sällsynta

Kommunerna har under en lång tid utfört olika åtgärder för att stärka naturen. Typiska åtgärder, som också lagstiftningen förpliktar till, är bekämpning av främmande arter och vattenvårdsuppgifter. I många kommuner har man även gjort initiativ för att inrätta skyddsområden och anlagt rekreationsområden.

Tryggandet av den biologiska mångfalden är emellertid ännu inte lika målorienterat och planmässigt som klimatarbetet. Enligt uppgifter på kommunernas webbplatser har endast var femte kommun, dvs. 64 kommuner av 309, ställt upp ett mål som gäller biologisk mångfald.

Av dessa kommuner hade 26 också angett åtgärder för hur målen ska nås samt indikatorer för att följa upp hur arbetet framskrider.

Sådana kommuner fanns särskilt i Nyland, Birkaland och Södra Karelen. Bland kommunerna betonades stora städer, som inte bara har resurser att satsa på naturarbetet, men även den största pressen i frågor som gäller naturen på grund av det ökade invånarantalet och byggverksamheten.

Kommunerna behöver mer kunskap om naturen samt resurser

För att naturarbetet ska ge resultat krävs det att kommunerna har tillräckligt med information om den lokala naturen, t.ex. om arterna, livsmiljöerna och de ekologiska nätverken. I utredningen framgick det att kommunerna behöver ett mer stabilt kunskapsunderlag som stöd för planeringen av naturarbetet samt extra resurser för att utföra arbetet.

Det finns en mängd goda skäl för kommunerna att satsa på klimat- och naturåtgärder. En del av åtgärderna, som att förbättra energieffektiviteten och minska på gräsklippningen för att skydda pollinerarna, sparar också pengar för kommunerna. Även kommunens attraktionskraft kan förbättras i och med klimat- och naturåtgärderna.

”Kommuninvånarna uppskattar de motionsmöjligheter och lekplatser som den närbelägna naturen erbjuder. Förutsättningar för företagsverksamhet kan stödjas till exempel genom att möjliggöra utnyttjande av ren energi och materialkretslopp i enlighet med cirkulär ekonomi samt främja utvecklingen av nya, rena lösningar genom offentlig upphandling”, säger Leinonen.

Så här gjordes utredningen:

  • Uppgifter insamlades från webbplatser, strategier och åtgärdsprogram hos alla 309 kommuner i Finland
  • För utredningen genomfördes även in internetenkät till kommunerna och sakkunniga inom kommunområdet intervjuades

Välkommen till evenemanget där utredningen publiceras torsdag 20.5.2021 kl. 9:00–10:15!

Du kan anmäla dig till evenemanget i Lyyti.

Länkar:

Läs mer om utredningen.

Ämne

Klimat- och naturlösningar

Det är mycket bråttom att minska utsläppen – följderna av klimatkrisen både syns och känns redan. Det enda sättet som Finland kan nå framgång är att klimatkrisen tas med som utgångspunkt i allt politiskt beslutsfattande. Vi samlar information om klimatlösningar som också samtidigt medför välfärd för Finland.

Författarna

Antti Koistinen

Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Tatu Leinonen

Expert, Klimat- och naturlösningar, Sitra

Publicerad

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?