nyheter
Beräknad läsningstid 5 min

Finland bör påverka i ett tidigare skede och mer planmässigt inom EU

Finland bör stärka sin förhandspåverkan inom Europeiska unionen. Det här skulle kräva att man ställer tydliga mål på EU-politiken för regeringsperioden och förnyar metoderna och tidsramen för Finlands EU-beslutsfattande. Sitras rekommendationer grundar sig på ett långvarigt utredningsarbete om processerna för beslutsfattande inom statsrådet och riksdagen.

Författarna

Ilari Lovio

Expert (på lång ledighet), Kommunikation och samarbetsrelationer

Anna Välimaa

Expert, Beslutsfattandet förnyas

Publicerad

Officiellt betonas en stark förhandspåverkan i Finland, men processen stöder inte detta i praktiken. Finlands officiella påverkan sker ofta sent, till exempel först när förordningen som beretts av EU behandlas. Istället bör Finland påverka när man utarbetar unionens strategier och arbetsprogram.

Ett iögonenfallande exempel på problemet upprepar sig på hösten, när riksdagen behandlar Europeiska kommissionens redan färdigställda arbetsprogram, i vilket man redan definierat lagstiftningsprojekten för nästa år.

Om Finland vill satsa på tidigt inflytande i stället för reaktivitet bör en verksamhetsplan upprättas som omfattar de viktigaste politiska prioriteringarna för vårt land, tillsammans med åtgärderna för att påverka dem redan under utformningen av EU:s agenda.

”Det vore bra om regeringen kunde välja de målsättningar som den driver inom EU under sin mandatperiod. Särskilt viktigt tillfälle för påverkan är tiden före EU-valet när medlemsländerna godkänner kommissionens femårsplan,” betonar Sitras överombudsman Jyrki Katainen, som varit Europeiska kommissionens vice ordförande.

Ett annat tillfälle när det är viktigt med förhandspåverkan är kommissionens årliga arbetsprogram.

Synsättet ovan baserar sig på Sitras långsiktiga utvecklingsarbete, särskilt utredningen Miten EU-lainsäädännöstä päätetään Suomessa? (Hur beslutar man om EU-lagstiftningen i Finland?) som publicerades för ett år sedan.

Enligt utredningsarbetet är utmaningen förutom den sena tidpunkten för beslutsfattandet även ett tunt, splittrat och personifierat EU-kunnande.

EU föreskriver allt fler förordningar i förhållande till direktiv. Till skillnad från direktiven införlivas förordningarna i medlemsländernas lagstiftning som sådana.

”Vi förhåller oss fortfarande till EU-ärenden som till utrikespolitik, även om det också handlar om Finlands inrikespolitik när en betydande del av lagstiftningen kommer från unionen”, säger Sitras expert Anna Välimaa.

Det är ungefär ett år kvar till nästa val till Europaparlamentet, så ämnet tidig påverkan är särskilt aktuellt. På Europadagen, i Sitras paneldiskussion, diskuterades ämnet av MEP Miapetra Kumpula-Natri (sd. / S&D), MP Jani Mäkelä (ps.), VD för Centralhandelskammaren Juho Romakkaniemi och VD för Företagarna i Finland Mikael Pentikäinen. Evenemanget modererades av Sitras Veera Heinonen, Direktör, Demokrati och delaktighet.

Diskussionen betonade behovet av en årlig EU-rapport och att Finlands hantering av EU-ärenden borde schemaläggas med de förberedelser som pågår inom EU.

”Det är svårt att följa hanteringen av Finlands EU-ärenden. Sitra hade ett bra exempel på att om lagstiftningsprojektet alltid hade samma symbol skulle det vara lättare att följa utvecklingen”, konstaterade parlamentsledamoten Miapetra Kumpula-Natri.

Det fanns också stöd för att registrera EU:s tidigare inflytande direkt i regeringsprogrammet. ”Annars är det här bara snack”, konstaterade Juho Romakkaniemi, vd för Keskuskauppakamari.

En årlig EU-redogörelse skulle stödja Finlands aktiva roll

Den årliga EU-redogörelsen är en konkret metod för att stödja en planmässig EU-politik. Om statsrådet kompletterade regeringsprogrammet med en EU-redogörelse mer än en gång under regeringsperioden, skulle detta öka diskussionen om EU-ärenden och möjliggöra ett mer visionärt EU-arbete. Förutom att engagera politikerna och tjänstemännen skulle detta ge medborgare en bättre inblick i hur saker som är viktiga för Finland går framåt.

Ökad transparens skulle även stödja tidig påverkan

Särskilt arbetet med utformningen av statsrådets, det vill säga regeringens, ståndpunkter kring EU:s förslag är slutet, till och med till den grad att inte alla riksdagsledamöter kan följa den. Det här beror på att EU-ärenden behandlas i VAHVA-systemet som används av tjänstemän och har begränsad åtkomst.

Finlands egen lagstiftningsprocess är öppnare och kan följas på statsrådets Projektfönstret-sida samt på riksdagens webbplats. Sitra föreslår att beredningen av Finlands EU-ärenden även skulle öppnas upp i Projektfönstret, eftersom ett slutet beslutsfattande bromsar utvecklingen av en kultur med planmässig EU-påverkan.

”Öppenhet skulle öka informationen och hjälpa både politiker och medborgare att förstå helheter och detaljer. Detta skulle stödja påverkansarbetet i frågor som är viktiga för Finland. Det är viktigt att man stärker medborgarnas förtroende och tillit till Europeiska unionen om och om igen”, sammanfattar Välimaa.

Vad handlar det om?