i innehållslistor eller på en innehållssida.
Enligt Sitras medieanalys var man i Europa 2024 fortfarande helt ovetande om den övergripande förändringen av säkerhetsmiljön och kampen om dess framtid. Det blev ett dystert uppvaknande i början av 2025 när Trump steg till makten och tog det geopolitiska kaoset till en helt ny nivå. I medieanalysen undersöktes säkerhetsdebatten 2024 i fyra EU-länder: Finland, Sverige, Tyskland och Italien. Analysen kompletterades därtill med en jämförande del om debatten i början av 2025 (januari–mars). Medieanalysen är en fortsättning på Sitras framtidsöversikt över förändringen av säkerhetsmiljön som publicerades i december 2024.
Enligt materialet var säkerhet inte ett framträdande valtema i något land i analysen under Europaparlamentsvalen våren 2024. Resultatet kan ses som överraskande, särskilt eftersom vi i efterhand kan konstatera att kampen om världsordningens framtid då redan var i full gång Försvarsfrågor har inte traditionellt sett varit en del av EU:s grundläggande verksamhet, men EU är en viktig aktör i en kamp där säkerhet, ekonomi och teknik vävs samman.
”Förändringen av säkerhetsmiljön styr för närvarande både den offentliga debatten och beslutsfattandet i högre grad än någonsin sedan världskrigen. Utrikes- och säkerhetspolitiken är för närvarande inte bara ett politiskt delområde bland alla andra , utan kommer de närmaste åren att direkt eller indirekt påverka de politiska besluten inom bland annat ekonomi, miljö, innovation och socialpolitik. Därför är det viktigt hur den offentliga debatten om säkerhet ser ut, och det bör analyseras”, säger ledande expert Jukka Vahti på Sitra.
Invandring, gränssäkerhet och medborgarnas demokratiska rättigheter var brännpunkterna i säkerhetsdebatten i alla fyra länder
Materialet i medieanalysen målar upp en bild där debatten och värderingarna i Europa om internationella regler, civilsamhället och mötesfrihet snabbt har hårdnat som en följd av, eller i skuggan av, det spända säkerhetsläget. Detta kan vara ett hot mot demokratin i EU-länderna, men ifrågasätter också Europas engagemang i det bräckliga internationella regelbaserade system som det påstår sig försvara globalt.
De vanligaste ämnena i Finland var som förväntat kriget i Ukraina och militär beredskap. En annan central fråga var den så kallade gränslagen som kan jämföras med debatten om gränssäkerhet, internationella avtal och invandringspolitik i jämförelseländerna. Det är också överraskande att ekonomirelaterade frågor sällan kopplades till säkerhetsdebatten i samtliga länder, även om beslutsfattarna pratar om tilläggssatsningar i miljardklassen på nationella och europeiska försvarslösningar under de kommande åren. Även kopplingen mellan säkerhet och miljöfrågor var liten i materialet.
Ett centralt tema i alla länder i analysen var upprustningen av Europa – men först i början av 2025 när USA och president Trumps administration intog en aggressivare hållning i USA:s långsiktiga säkerhetspolitiska linje. Ett tredje framträdande ämne gemensamt för de olika ländernas säkerhetsdebatt, vid sidan av gränssäkerheten och invandringen, var medborgarnas rättigheter och i synnerhet inställningen till demonstrationer. Experter och forskare i alla jämförelseländer uttryckte oro för handlingar som hotar demokratin och för ökad auktoritarism . I materialet framträdde politiska aktörers ambitioner eller förslag som skulle innebära en begränsning av yttrande- och mötesfriheten. Till exempel ansågs demonstrationer störa trafiken eller näringslivet.
Det spända säkerhetsläget inskränker framtidsutsikterna och hotar mångfalden
I Sitras framtidsöversikt från december undersöktes förändringen av säkerhetsmiljön som en bredare samhällelig företeelse utöver övergripande säkerhet och försörjningsberedskap, sett ur perspektiv kopplade till makt, teknologi, ekonomi, människor och natur. Målet med översikten var att identifiera de viktigaste långsiktiga utvecklingstrenderna som definierar säkerhetsmiljöns förändring och att skapa en helhetsbild av förändringarna.
I översikten identifierades också spänningar som genomsyrar säkerhetsdebatten, bland annat spänningen mellan en strävan efter konsensus i den samhälleliga säkerhetsdiskussionen och mångfalden av röster som bygger resiliens. En annan identifierad spänning avsåg kortsiktighet och långsiktighet. Vad gäller mångfalden av röster är det beaktansvärt att den oskiljaktiga kopplingen mellan säkerhet, ekonomi och teknisk utveckling inte framträder nämnvärt i medieanalysens material från 2024. Materialet visade att säkerhetsfrågorna diskuterades separat utan att identifiera eventuella relationer och kopplingar mellan olika företeelser. Till exempel kopplades inte ekonomi, miljöfrågor eller förtroendesamhället ihop med säkerhet i materialet.
Vid jämförelser av 2024 med början av 2025 verkade tidshorisonten förkortas samtidigt som osäkerheten i världen ökade på grund av den amerikanska regeringens oförutsägbarhet.
”En central fråga är vilka för Finland och Europa viktiga, kortsiktiga och framförallt långsiktiga utvecklingsprocesser som pågår. Om vi i en krisstämning endast fokuserar på att förbereda oss eller reagera på de kriser som plötsligt drabbar oss, kan det försämra vår förmåga att förutse och förbereda oss på överraskande händelser och utvecklingen på längre sikt”, säger Veera Heinonen, Sitras direktör för Förutsägelser och utbildning.
Förändringen av säkerhetsmiljön i Europa är även temat för Europadagen den 9 maj på Ode. Sändningarna kan följas på internet. I diskussionerna om framtiden för Europas säkerhet deltar den erfarna Europaparlamentarikern Heidi Hautala, akademiforskaren Timo Miettinen och journalisten Heikki Aittokoski. Den fördjupade medieanalysen av den samhälleliga säkerhetsdebatten i Finland publiceras i juni 2025.
