Beräknad läsningstid 2 min

Sitra utredde vad finländarna vill göra efter corona – släktfester slår utlandsresor

En klar majoritet av finländarna vill att regionförvaltningsmyndigheterna beslutar om coronabegränsningarna i den egna regionen. Endast 14 procent ville att regeringen skulle fatta beslut om begränsningarna.

Kuva: Topias Dean/Sitra

Författare

Jukka Vahti

Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Publicerad

Vilken typ av evenemang har finländarna väntat mest på efter att den akuta coronakrisen är över? Frågan ställdes i en enkät som Sitra låtit genomföra i maj och resultatet är tydligt: efter att ha fått två coronavaccinationer vill finländarna allra helst delta i släktfester. Det anser särskilt kvinnor i högre åldersklasser och svarande som har det gott ställt. Andra efterlängtade evenemang är publika evenemang, såsom föreläsningar, filmer och konserter samt restaurangkvällar.

Idrottsevenemang, utlandsresor och olika festivaler hamnade betydligt längre ner på listan än släktfester. Resultatet framgår av en enkät för att ta reda på vad finländarna anser om hävning av coronabegränsningarna och om vilken instans som bör besluta om hur begränsningarna ska tillämpas. Enkäten är en del av en serie snabba test, utredningar och enkäter som Sitra genomfört under coronapandemin. Syftet med dem är att på ett säkert sätt öppna ekonomin och förbereda sig på framtida kriser genom att identifiera områden i samhället som kan utvecklas.

Majoriteten skulle vara beredda att begränsa rörligheten och användningen av tjänster för ovaccinerade och otestade

Majoriteten av finländarna i åldrarna 18–79 år (59 procent) skulle tillåta fri rörlighet och användning av tjänster i Finland för personer med så kallad negativ coronastatus. 28 procent är av en annan åsikt. Med negativ coronastatus avses till exempel intyg över vaccination, ett negativt testresultat som man fått nyligen eller att man har haft corona.

Stödet för idén är störst bland 18–34-åringar (65 procent) och män (63 procent) samt i Helsingfors-Nyland (62 procent). Stödet är lägre än hos andra grupper bland dem som enligt egen bedömning har den svagaste ekonomiska situationen (47 procent) och bland Vänsterförbundets anhängare (46 procent).

Dessutom anser hela två av tre (64 procent) personer att personer med en oklar coronastatus rörlighet och användning av tjänster borde begränsas i Finland. Nästan en fjärdedel (24 procent) stöder inte tanken. Mer än var tionde (12 procent) kan inte bedöma frågan.

Av de svarande var 73 procent själva villiga att ta ett snabbtest för corona innan de besökte en restaurang eller ett evenemang.

Finländarna vill att regionförvaltningsverken beslutar om coronabegränsningarna i deras egen region – endast ett fåtal ville att regeringen eller kommunen skulle fatta beslut

I enkäten utreddes också finländarnas synpunkter på beslutsfattandet i tillämpningen av coronabegränsningarna. Regionförvaltningsmyndigheterna är den klart populäraste instansen (61 procent) när det gäller att fatta beslut om hur coronabegränsningarna ska tillämpas i de svarandes egen region. 18 procent av finländarna i målgruppen stöder kommunerna i denna roll och 14 procent stöder staten. Unga i åldrarna 18–34 år stöder betydligt mer sällan än äldre svarande regionförvaltningsmyndigheternas beslutanderätt och erbjuder oftare (25 procent) denna roll till staten.

Antti Kivelä, direktör för Sitras tema förnyelseförmåga, anser att resultaten är intressanta med tanke på det finska beslutssystemet och demokratins kristålighet och förnyelse.

”Medborgarnas förväntningar på sjukvårdsdistriktens och regionförvaltningsverkens stora roll i besluten utmanar på ett intressant sätt beslutsfattandet och kommunikationen i de framtida välfärdsområdena. Välfärdsområdena inrättas från noll. Hur tar man hänsyn till medborgarnas förväntningar och åsikter när de byggs upp?” undrar Kivelä.

Enkäten underlättar myndigheternas och beslutsfattarnas coronakommunikation genom att finländarna vill få information om coronabegränsningarna via tämligen traditionella kanaler. De klart mest önskvärda sätten att få information om coronabegränsningar är TV, radio, tidningar (44 procent) och personlig information via sms eller e-post (36 procent). Ju äldre personen är, desto oftare vill han eller hon främst få information från de traditionella massmedierna. Tjänsten Suomi.fi får störst stöd bland unga (12 procent).

Resultaten är en del av en mer omfattande enkät, varav nästa del publiceras i början av juli. Läs hela den del av enkäten som redan publicerats här (på finska). 

Författare

Jukka Vahti

Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Publicerad