Sammanställning
Beräknad läsningstid 11 min

Brådskande åtgärder krävs för at utveckla FUI-miljön i välfärdsområden – detta kommer också att främja tillväxten inom hälsosektorn

FoU och innovation inom hälso- och sjukvårdssektorn i Finland har länge stimulerats. Våra strukturer som stöder samarbete inom sektorn är delvis progressiva, men det behövs ytterligare utveckling och ökad finansiering på ett strategiskt och förutsägbart sätt. Vi har sammanställt de viktigaste budskapen från diskussionerna våren 2024 om behovet av att stimulera tillväxten inom hälsosektorn.

Författare

Petri Lehto

Ledande Expert, Hälsa genom data

Publicerad

Fyra regeringar har redan systematiskt främjat tillväxten inom forskning, utveckling och innovation (FUI) inom hälsosektorn sedan en separat tillväxtstrategi för sektorn togs fram 2014.

Petteri Orpos regeringsprogram innehåller också en viktig hänvisning till främjandet av tillväxten inom sektorn. Och varför inte, eftersom det är en av de snabbast växande sektorerna i världen och en sektor som vi kan dra nytta av med vår expertis. Vårt hälsosystem är i en svår situation och behöver nya lösningar. Förutom den offentliga sektorn behöver vi expertis från den privata sektorn i Finland som stöd för reformen, och vi kommer att dra ekonomisk nytta av att dela med oss av vår expertis till hela världen.

Mellan december 2023 och juni 2024 genomförde Sitra tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet en serie diskussioner med fyra teman (på finska). Syftet med diskussionerna var att granska vad som uppnåtts med tillväxtstrategin under de senaste 10 åren, men framför allt att blicka framåt för att stärka tillväxten. Resultaten av diskussionsserien kommer att användas i det programarbete som leds av social- och hälsovårdsministeriet tillsammans med arbets- och näringsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet.

Diskussionerna handlade om användning av hälsodata och artificiell intelligens, FUI-samarbete mellan välfärdsområden och företag samt kompetenskluster inom hälsosektorn. Sammanlagt nådde evenemangen hundratals experter på plats och online. Vi har sammanställt de viktigaste slutsatserna från vårens diskussionsserie.

Hälsodata utgör grunden för i forskning, utveckling och innovation, men vår lagstiftning om dataanvändning måste ändras

Användningen av hälsodata har varit en central del av vår tillväxtstrategi. För ett decennium sedan gick Finland in för att på ett ambitiöst och banbrytande sätt skapa en infrastruktur som stöder dataanvändning. Nu har vi lagstiftning enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR), Dataskyddsförordningen (GDPR) Förordningen (EU) 2016/679 eller Europeiska unionens nya dataskyddsförordning (GDPR) reglerar behandling av personuppgifter som utförs av individer, företag eller organisationer inom EU. Öppna termsidan Dataskyddsförordningen (GDPR) den så kallade lagen om sekundär användning, och en ny myndighet, Findata, för att licensiera användningen av hälsodata.

På EU-nivå har Finland varit en föregångare i utvecklingsarbetet, vilket har överraskat både inom och utanför Europa. Värdet av vårt nationella utvecklingsarbete förstärks avsevärt av att EU håller på att skapa ett gemensamt sätt för användning av hälsodata enligt finsk modell. Denna förordning ska träda i kraft vid årsskiftet och kommer efter övergångsperioder att tillämpas i slutet av decenniet.

Våra erfarenheter har dock visat att det finns ett stort utrymme för förbättringar i vår lagstiftning. Därför har social- och hälsovårdsministeriet nyligen meddelat att det kommer att vidta nödvändiga korrigerande åtgärder. Förutom lagen om sekundär användning kommer hela FUI-lagstiftningen att reformeras för att bättre möjliggöra användning av hälsodata. Båda lagar förväntas bli klara under de kommande två åren. Vi ser alltså framför oss både en förbättrad nationell lagstiftning och, i slutet av årtiondet, ett liknande Europeiskt hälsodataområde (EHDS) som reglerar användningen av hälsodata.

Ur detta perspektiv har finska aktörer en exceptionellt bra position för att dra maximal nytta av förändringen för att stärka hälso- och sjukvård, forskning och innovation inom sektorn.

Välfärdsområdernas FUI-miljö måste utvecklas och garanteras tillräckliga och förutsägbara resurser

Utvecklingen av FUI-miljön i välfärdsområdena har varit föremål för många debatter som har nått ända fram till den parlamentariska FUI-gruppen. Det är allmänt erkänt att miljön måste vara i skick om vi ska kunna förvänta oss att forskning och utveckling ska leda till förbättringar inom vården. Men hur man gör detta är en mer komplex fråga. Nyckeln är hur vi lyckas med vårt FUI-samarbete med näringslivet. Detta är viktigt eftersom välfärdsområdena inte kan lösa alla frågor utan näringslivets expertis.

En grundförutsättning för att utveckla en FUI-miljö är tillräckliga resurser. Finansieringsramen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten har gjort att FUI-verksamheten har hamnat i kläm vid sidan av annan serviceverksamhet. FUI-finansiering öronmärktes i finansieringslagen i sista stund, men omfattningen var inte tillräcklig. Dessutom innehåller finansieringslagen element som paradoxalt nog straffar välfärdsområdena ekonomiskt i situationer där de får extern FUI-finansiering. FUI-aktiviteter kräver också mänskliga resurser i välfärdsområdena, vilket även är avgörande för företagens och områdenas förmåga att hitta varandra – utan parhästar finns det inget samarbete mellan FUI och företag.

FUI-miljön i de välfärdsområdena bör också systematiskt utvecklas från den nuvarande fragmenterade miljön till breda modeller av plattformstyp, som bättre skulle kunna integrera de nödvändiga stödkompetenserna, t.ex. upphandlingskompetens. Till exempel är innovationsupphandling för närvarande möjlig när det gäller lagstiftning, men det är inte en enkel eller väletablerad verksamhetsmodell. Den fragmenterade miljön gör det också svårt eller till och med omöjligt för små och nystartade företag inom hälsoteknologi att delta i upphandlingar. Förhoppningen är att en eller flera välfärdsområden kommer att ställa sig till förfogande som pilotområden.

Den företagsfinansierade läkemedelsforskningen skapar forskningsinvesteringar på en stabil nivå i Finland, men det finns utrymme för betydande förbättringar. Här bör vi ta efter de övriga nordiska länderna Klinisk forskning är en förutsättning för samarbete inom läkemedelsforskningen och bör redan av den anledningen ges tillräckliga resurser, inte bara ekonomiskt utan också genom incitament för att arbeta som forskare. I motsats till de övriga nordiska länderna saknar Finland fortfarande nationella samarbetsstrukturer för att stödja investeringar i läkemedelsforskning. Dessa skulle hjälpa till att omsätta forskningsinvesteringar i tillväxt, liksom i andra nordiska länder.

Kombinationen av AI och god tillgång till hälsodata ger oss en fördel jämfört med andra

AI förväntas ge ett betydande, till och med revolutionerande bidrag till utvecklingen av hälso- och sjukvården, inklusive kostnadsbesparingar. Alla aktörer, från välfärdssektorn till näringslivet och social- och hälsovårdsministeriet, är starkt eniga i debatten om behovet av ett snabbt införande av AI. Det finns redan många färdiga lösningar, så frågan handlar inte om att utveckla något nytt, utan om att använda befintliga produkter och tekniker, vilket kunde verkställas i rask takt.

EU:s AI-förordning kommer att medföra behov av att reformera nationell lagstiftning och dessa behov har redan identifierats, till exempel inom förebyggande hälsovård för att identifiera riskgrupper. Nationell lagstiftning bör reformeras med samma ambition som sekundärlagstiftningen om användning av hälsodata, så att den inte blir en flaskhals för införandet av AI. En försening skulle också underminera utvecklingen av lovande finska företag. Kombinationen av god tillgång till hälsodata och AI skulle ge oss fördelar i hälsovårdsreformen som få länder har.

Kompetenscentrum för samman branschaktörer, men den allt stramare finansieringssituationen försvagar samarbetet

Nationella kompetenscentrum inom hälsosektorn, såsom Finnish Biobank Cooperative (FINBB), Neurocenter Finland, det nationella cancercentret FICAN och nu senast centret för läkemedelsutveckling, inrättades inom ramen för tillväxtstrategin för hälsosektorn. De nya nationella FUI-strukturerna utformades för att stärka vår kunskapsbas och öka samarbetet mellan aktörerna i vår ganska fragmenterade miljö. Kompetenscentrumen har nu funnits i flera år, även om centret för läkemedelsutveckling är i startgroparna.

Biocenter Finland samordnar forskningsinfrastrukturer inom hälsosektorn. De är nära kopplade till nästan all medicinsk forskning i Finland och är därmed också kopplade till klustren.

Trots en begränsad finansiell bas har klustren kunnat integrera aktiviteterna i sina regioner och leverera resultat. När det gäller biobanker handlar det bland annat om det mycket stora forskningsprojektet FinnGen och tjänsten Fingenious, som underlättar användningen av biobanksdata för forskning, samt cancerforskningsprojektet iCAN. Det finns fortfarande utrymme för förbättringar i de nya strukturerna, liksom för samarbete mellan dem. De bör också gemensamt marknadsföras internationellt. Arbetet och resultaten från kompetensklustren bör på ett mer beslutsamt sätt kanaliseras till utvecklingen av hälso- och sjukvården, med fokus på effektivitet.

Dessutom skulle forskningsinfrastrukturerna kunna kopplas till klustren på ett mer medvetet sätt och samarbetet mellan dem skulle kunna intensifieras. På senare tid har man gjort framsteg när det gäller finansieringen och minskat den byråkrati som är förknippad med den. Internationella förebilder som svenska SciLifeLab har dock fortfarande ett betydande försprång.

Det framtida arbetet bör också omfatta en bedömning av om nationellt sammanhängande strategier och strukturer är redo i detta skede. Detta skulle vara nödvändigt eftersom t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, som är ett stort folkhälsoproblem, kräver nya lösningar. Ett nationellt nätverk håller redan på att bildas för att utnyttja AI.

Den svåra situationen i ekonomiskt pressade välfärdsområden tär också på ekonomin i kompetenskluster och undergräver deras utveckling. Nationellt definierade expertkluster bör i framtiden ses som en del av forskningsinfrastrukturer, med finansiering som upprätthålls på ett strategiskt hållbart och förutsägbart sätt. Finansieringen kan inte på nuvarande sätt kastas runt som en del av den allmänna ekonomin i välfärdsområden, vilket för närvarande är fallet.

Sektorn kommer sannolikt att växa och bli starkare när utvecklingsinsatserna och de ekonomiska incitamenten är strategiskt inriktade

Under de senaste tio åren har betydande steg tagits för att främja tillväxten inom hälsosektorn. Inom vissa områden är vi till och med internationellt ledande. De övergripande utvecklingsutsikterna är nu också mycket mer fokuserade än tidigare, vilket återspeglas i slutsatserna från de debatter som förts.

Utan tillräckliga resurser kommer inte ens en bra tillväxtplan att ge resultat. Välfärdsområdena står nu utan resurser. Dessutom är sektorns utveckling i stor utsträckning beroende av välfärdsområdenas förmåga att delta i hälso- och välfärdstjänsters FUI-verksamhet som utvecklar tjänster. Det är till exempel viktigt att intäkterna från forskningssamarbete förblir tillgängliga till förmån för det utvecklingsarbete som utförs av välfärdsområdena.

Det behövs ett mer långsiktigt och förutsägbart finansiellt perspektiv. Den parlamentariska FoU-gruppen tar hänsyn till detta i sitt arbete och behovet nämns i den senaste fleråriga planen för rådet för forskning och innovation. Planen måste nu omsättas i konkreta åtgärder. SHM:s tillväxtprogram för hälsosektorn kommer att vara ett verktyg för detta. Ingredienserna har vi, låt oss nu sätta igång med arbetet!

Aktuellt

Plock

TEHDAS2-projektet effektiviserar säker användning av hälsodata i EU

publikationer

Verkliga data och evidens för nya läkemedel (sammanfattning)

nyheter

Effektivare databehandling inom social- och sjukvården ger möjlighet till miljardbesparingar och bättre vård

publikationer

Effektivitet från datamodeller till social- och hälsovårdssystemet (sammanfattning)

Plock

Sitras pilotprojekt: En ny metod gör det lättare att få tillgång till uppföljningsdata från nya läkemedel

nyheter

Sitra har valts att leda projektet mellan 29 europeiska länder som ska ge fart åt användningen av hälsouppgifter

Vad handlar det om?