Fenomen
Beräknad läsningstid 8 min

Web 3.0 och utvecklingen mot det nya internet – vad är det fråga om och vad erbjuder det oss?

Inom dataekonomin pågår en brytningstid mot den följande fas för tillämpningar i internet som kallas web 3.0 eller decentraliserad webb. Vi samlade central bakgrundsinformation om utvecklingen.

Författarna

Kristo Lehtonen

Direktör, Rättvis dataekonomi, Sitra

Marja Pirttivaara

Ledande expert, Rättvis dataekonomi, Sitra

Heikki Aura

Ledande Expert, Konkurrenskraft genom data, Sitra

Publicerad

I samhället och ekonomin som utnyttjar data pågår en brytningstid mot den följande fas för tillämpningar i internet som kallas web 3.0 eller decentraliserad webb. I web 3.0 finns data i blockkedjor i stället för i databaser som drivs av företag och organisationer. Det erbjuder människor och organisationer verktyg för rättvis datadelning.

Web 3.0 utgår från decentralisering, dvs. datahantering så att det inte behövs någon centraliserad instans eller mellanhand. Alla samhälleliga och ekonomiska sektorer, såsom finansieringssektorn, hälsovården, livsmedelsförsörjningen och hållbar utveckling, kan dra nytta av decentraliseringen.

I artikeln går vi igenom central bakgrundsinformation och frågor om web 3.0.

Utveckling mot decentraliserade lösningar

Övergången mot web 3.0 är en följd av de utmaningar som gäller integritet och hantering av egna data ur individens perspektiv och utgör dessutom nya möjligheter som gäller utnyttjande av data med tanke på företagen och konkurrenskraften. Det är alltså fråga om förtroende och rättvisa.

Den tekniska utvecklingen, såsom möjligheterna att använda blockkedjor, i kombination med betydelseinnehåll har öppnat helt nya möjligheter att svara mot dessa utmaningar.

Hur har vi kommit hit? Låt oss blicka en stund bakåt, mot tidigare utvecklingsfaser.

Den första generationen

På 1990-talet kom den första generationen av webben, dvs. web 1.0. Då var webbplatserna statiska, dvs. innehållet förändrades inte och det såg alltid likadant ut tills webbplatsskaparen ändrade på något. E-posten var viktig, och till tidsperioden hörde även tilltron på IKT-branschens tillväxt och att bubblan sprack. Regleringen fokuserade på att öppna telebranschen för konkurrens. Anonymitet på nätet visade sig vara svårt ur juridisk synpunkt.

Den andra generationen

I början av 2000-talet gick man över till nästa generation av webben, web 2.0. I web 2.0 är webbplatserna dynamiska och interaktiva. En dynamisk webbplats skapas snabbt när webbläsaren ber om det, och dynamiska sidor kan se olika ut för olika människor och vid olika tidpunkter. Olika slags marknadsplatser och plattformar blev tillgängliga, såsom Facebook och Uber. Samtidigt började data som samlas in om användarna koncentreras till digitala jättar.

Företagen utnyttjar insamlade data för profilering och annonsinriktning. I synnerhet blev användare av gratistjänster produkter i stället för kunder, ett modernt dataproletariat. Under 2016 antogs i Europeiska unionen den viktiga dataskyddsförordningen (GDPR) som ger skydd för personuppgifter och även sätt att hantera data om sig själv.

Den tredje generationen

Övergången till web 3.0 började mot slutet av 2010-talet. Vi rör oss mot decentraliserade system som fungerar på internet och interoperabilitet som utgår från automatiserat förtroende och människovänlig design.

Förändringen skapar även nya företag och affärsmodeller. Till exempel är blockkedjor och metaversum en del av 3.0. Till web 3.0 kanaliseras också ett rekordstort riskkapital. Man har också upptäckt problem, till exempel energiförbrukningen hos första generationens kryptovalutor.

Allt eftersom web 3.0 utvecklas ökar även betydelsen av data som samlas in av rymdteknik och satelliter, i synnerhet platsdata, markant. Till exempel har Europeiska rymdorganisationen ESA inlett projekt som gäller blockkedjor. Blockkedjor möjliggör transaktioner via satelliter, utan mellanhänder.

I en decentraliserad modell ska data vara delbara. För detta behövs ekosystem, spelregler, datasäkerhet och förtroende på helt nya sätt. Till skillnad från den föregående utvecklingsfasen av web 2.0 inkluderar web 3.0-tänkandet en stark betoning på integritetsskyddet.

I Europeiska unionen utarbetas ett övergripande ramverk för datareglering som innehåller dataförvaltningsakten, rättsakten om digitala marknader, rättsakten om digitala tjänster, rättsakten om artificiell intelligens och dataakten samt eIDAS-förordningen som gäller elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner.

Varför behövs decentralisering?

Enligt den nuvarande modellen betalar vi till olika mellanhänder för att de skapar förtroende, såsom till banker för att de förmedlar och säkrar betalningstransaktioner.  Det förekommer emellertid situationer där decentralisering utan mellanhänder som genomförs via blockkedjor ger mervärde. Som exempel kan nämnas smarta kontrakt och elektronisk röstning. Smarta kontrakt är koder som sparas i blockkedjor och som fungerar som digitala kontrakt. Vi sparar tid och pengar, och dessutom kan åtgärdernas kvalitet och tillförlitlighet förbättras.

Över tid kommer marknaden att visa vilka åtgärder som uttryckligen behöver blockkedjebaserat genomförande. I regel räcker det också med en centraliserad lösning. Till exempel litar man på banker i Finland. I vardagen är vi vana vid att använda stark banklegitimation utan problem.

I praktiken kommer centraliserade och decentraliserade system att fungera parallellt.

Är decentralisering mer rättvist?

Decentraliseringen minskar makten hos centraliserade plattformar och gatekeeper-företag. Man behöver inte heller genomföra decentraliserade tjänster med endast en teknik. Detta kan leda till fler innovationer och ökad konkurrens.

Decentraliserad webb kan vara en mer rättvis modell, där individerna kan lita på att de kan kontrollera användningen av sina egna data. Å andra sidan kan decentralisering till exempel göra det svårare att hitta en ansvarig instans om det uppstår problem.

Eftersom decentralisering förutsätter öppna gränssnitt och spelregler, blir det svårare att hamstra data.

Blockkedjor som möjliggörare

Blockkedjor kan beskrivas som räkenskapsböcker där åtgärder mellan parterna skrivs in. Vanligen är blockkedjorna offentliga och transparenta, vilket för sin del skapar förtroende. Blockkedjorna är även framtidens operativsystem.

Ofta jämställs blockkedjor med kryptovalutor. Dessa är emellertid inte samma sak.

Bitcoin var den första kryptovalutan. I fråga om marknadsvärde är den fortfarande den klart största och även mest kända. Bitcoin har fått befogad kritik för dess energiförbrukning som hör ihop med den första generationens konsensusalgoritm.

Till exempel Ethereum, Solana och Cardano, som är programvaru- och innovationsplattformar, är andra betydande blockkedjor. På dem kan man skapa olika slags decentraliserade applikationer. Datorprogram som skapas på blockkedjor kallas smarta kontrakt. Till exempel har det utvecklats tusentals applikationer på Ethereum.

Det har uppstått intressanta applikationer

För närvarande kan man identifiera tre betydande tillämpningsområden för web 3.0.

Hantering av digitala nyttigheter (Non-Fungible Tokens, NFT). Sättet att hantera digitala nyttigheter NTF har vunnit stor popularitet i kultursektorn till exempel vid digital delning av fotografier och konstverk. I och med digitaliseringen uppstod data som kan kopieras nästan obegränsat. Den nuvarande lagstiftningen erkänner inte äganderätten till data, utan den handlar om hantering av data. Med andra ord innebär detta att vi kan äga en fysisk tavla, men vi kan inte äga en datafil om tavlan.

NTF kan vara en lösning på detta och förutspås komma att spela en viktig roll i det digitala samhället där det kan uppstå en egen individuell identitet för virtuella saker. Under 2021 uppgick NTF-marknadens storlek till cirka 25 miljarder dollar.

Decentraliserade finanstillämpningar (Decentralized Finance, DeFi), såsom olika slags smarta kontrakt, är ett annat tillämpningsområde. Förtroendet automatiseras utan att det behövs förmedlare. En sådan decentraliserad tjänst eller ett smart kontrakt kan jämföras med en läsk- eller godisautomat som man sätter in pengar i och automationen i maskinen frigör en önskad produkt utan en säljares medverkan.

Det har redan uppstått på blockkedjor ett mycket stort antal olika slags finanstjänster som gäller till exempel lån och handel. Cirka 200 miljarder dollar är bundna till decentraliserade finanstjänster.

I världen finns det närmare två miljarder människor som inte har åtkomst till traditionella banktjänster. Decentraliserade finanstjänster som uppstår på blockkedjor är tillgängliga för alla och transaktionskostnaderna är låga.

Decentraliserade autonoma organisationer (Distributed Autonomous Organisations, DAO). Dessa gör det möjligt att skapa nya slags autonoma organisationer utan centraliserad makt eller ledning. Detta är den digitala tidsålderns kooperativ 2.0. Dessa utnyttjas för närvarande för olika syften, till exempel för att samla medel för att hjälpa Ukraina.

Vad möjligheter erbjuder web 3.0 Finland?

Web 3.0 medför mycket ny affärsverksamhet och tjänster. Samtidigt erbjuder den möjligheter för nuvarande affärsverksamheter och även en reform av förvaltningen. Den kan även möjliggöra och påskynda den digitala och gröna omställningen. Frågor som gäller ekologisk hållbarhet ska beaktas under nya tjänsters hela livscykel.

Finland är en föregångare och vägvisare i utvecklingen av internet och webben. Vi har kunnat utnyttja teknik i det tidiga skedet och kunnat skapa en nationell framgångshistoria. Vi är aktiva påverkare och aktörer också i det nästa skedet för internet och webben, vi har goda möjligheter att styra förändringen enligt en människoorienterad och rättvis dataekonomi.

Sitra ordnade den 29 mars 2022 ett evenemang om temat, Seuraavan sukupolven internet – kohti web 3.0:aa (Nästa generations internet – mot web 3.0). 

Vad handlar det om?