Kuva: Miikka Pirinen / Sitra

Publicerad February 28, 2018

Varifrån kommer vanliga finländares växthusgasutsläpp och hur kan jag minska mina utsläpp?

Bland finländarna är några av de mest populära miljögärningarna bland annat att sortera avfall, undvika plastkassar samt släcka lampor och stänga av apparater som inte behövs. För många har dessa gärningar redan blivit en så etablerad rutin att det på något sätt inte känns bra att agera annorlunda. Men hur många av oss har funderat på varför just dessa gärningar är populära och varför man själv gör dem? Hur kan jag på ett effektivare sätt minska de växthusgasutsläpp jag producerar och förebygga klimatförändringen?
Författare
Expert, Resursklok medborgare, Sitra

Sitra söker svar på hur vi kan minska vår produktion av växthusgasutsläpp genom våra egna val. I rapporten ”Consumption choices to decrease personal carbon footprint of Finns”, som Sitra beställt av Finlands Miljöcentral (SYKE), sammanfattas tidigare forskningsresultat inom detta ämne. Fokus för utredningen ligger på sådana utsläppsminskningsåtgärder som kan genomföras med befintliga teknologier och lösningar.

Målet med rapporten är att sammanfatta och förenkla den forskningsinformation som finns, så att var och en kan förstå levnadsvanornas inverkan på miljön och göra bättre val – för både sig själv och jordklotet. Förbrukningen har granskats via växthusgasutsläppen och beräkningarna som presenteras i rapporten grundar sig på Statistikcentralens nationalekonomiska bokföringsuppgifter och växthusgasutsläppen från konsumtionen som erhållits från ENVIMAT-modellen. Konsumtionens hållbarhet kunde visserligen granskas även med utgångspunkt i andra miljömätare och indikatorer.

Jag tillhör den majoritet av finländarna som är bekymrad över klimatförändringen och jag strävar efter att göra personliga val för att minska de växthusgasutsläpp jag producerar. Budskapet i SYKE:s färska rapport är uppmuntrande: mina val har betydelse!

Av Finlands växthusgasutsläpp har 68 procent anknytning till hushållens konsumtion – konsumtionsval som har att göra med boende, transport, mat samt varor och tjänster. År 2010 gav finländarnas konsumtionsutgifter upphov till ett koldioxidavtryck på i genomsnitt 11,5 koldioxidekvivalentton (tCO2e) per person och enligt utredningen vore det möjligt för oss finländare att minska avtrycket med så mycket som en dryg tredjedel med hjälp av de lösningar som redan är tillgängliga.

Boendet står för den största delen av de finländska hushållens genomsnittliga konsumtionsbaserade koldioxidavtryck, dvs. över en tredjedel. De varor och tjänster vi köper står för en fjärdedel, färdmedlen för en femtedel och matkonsumtionen för de återstående 16 procenten.

Var och en av oss tycker säkert att våra dagliga val i vardagen kunde vara smartare och mer hållbara – det erkänner åtminstone jag för min egen del. Det är också en bra fråga vilka gärningar jag då kan göra för att minska mitt koldioxidavtryck mer effektivt. Kräver de kanske stora insatser av mig i vardagen?

I rapporten som nu har publicerats sammanställs åtgärder med hjälp av vilka jag kan minska mina utsläpp med så mycket som 37 procent. En del av gärningarna i listan kräver noggrannare planering eller finansiering, men där ingår också ett stort antal åtgärder som jag kan börja göra genast.

Jag bor i höghus, och när jag tittar på listan märker jag att jag inte direkt kan påverka till exempel temperaturen i hemmet på samma sätt som om jag bodde i egnahemshus. Trots detta finns det sätt för mig att påverka min energiförbrukning: jag kan sänka temperaturen i hemmet till den del det är möjligt och använda varmt vatten mer sparsamt.

När det gäller färdmedel är det bara jag själv som har nycklarna till lösningen, eftersom kollektivtrafiken fungerar bra i huvudstadsregionen där jag bor. I fråga om resor till stugan och semesterresor lönar det sig visserligen att fundera närmare på vilket fordon jag väljer. När det gäller mat är det av central betydelse i hur stor utsträckning jag väljer vegetariska alternativ på min tallrik och hur mycket mat jag slänger bort. Det viktigaste för varornas och tjänsternas del vore att skaffa hållbara varor av god kvalitet, hyra eller låna i stället för att alltid köpa själv och, allra viktigast, att köpa bara sådant man behöver.

Koldioxidsnåla lösningar kunde vara mycket attraktivare, billigare och lättare att använda än i nuläget. Inkluderande av användarna i produktplaneringen bidrar till att skapa mer lätthanterliga lösningar och ändringar i lagstiftningen kan öppna dörrar till exempel till nya typer av energisamfund. I framtiden ökar säkert dessa lösningar, men redan nu finns det mycket vi kan göra för att göra vardagen mer hållbar.

Det är viktigt att vi fortsätter att sortera avfall och stänga av apparater och släcka lampor som inte används. Nu vore det dock dags att anta nya utmaningar. Som SYKE:s nyligen publicerade utredning visar kan vi påverka vårt koldioxidavtryck i betydande utsträckning enbart genom de konsumtionsval som redan kan göras i vardagen. Det är alltså bra att börja med dessa val.

Om vi vill ta ett ännu större språng mot en mer hållbar framtid, kan vi göra smarta investeringar. Människor har en tendens att bli kvar i sin bekvämlighetzon och koncentrera sig på sådant som de redan kan. Det här är säkert bekant för många, vare sig det är fråga om idrott, arbetslivet eller bara livet i allmänhet. Jag kommer att tänka på något som min baskettränare sade: “Den som vill, hittar sätt, den som inte vill, hittar på ursäkter”. Det är bra att hålla denna tanke i minnet när vi funderar över vad vi kunde göra annorlunda i framtiden.

Om du är intresserad av ännu fler tips för en hållbar vardag, ska du bekanta dig med Sitras “100 smarta vardagsgärningar“.

Vad handlar det om?