Publicerad August 22, 2018

Vårt samhälle skriker i brist på dialog

Författare
Expert, Rondpaus, Sitra

Samhällsdebatten i Finland har spetsats till och människor i allmänhet är inte intresserade av att delta i den. Många säger dessutom att de har tröttnat på motsättningarna i debattklimatet så till den grad att de är beredda att ställa sig utanför samhällsdebatten (källa: tankesmedjan e2). Allt fler upplever också att deras egna möjligheter att påverka samhället är otillräckliga.

Mot den bakgrunden är det ingen överdrift att tala om en kris för demokratin och behovet av nya former av deltagande. När det inte längre upplevs som meningsfullt med ett av de lättaste sätten att delta i samhället – diskussion – är det alarmerande bråttom att göra någonting åt situationen.

Man måste göra något åt debattklimatet omedelbart. Många aktörer håller också på att utveckla lösningar. Exemplen till den här artikeln kommer från Sitras koncept Rondpaus som har provats på olika platser i Finland. Dialogiskt samtal förbättrar inte bara samtalsklimatet, det ger också nya sätt att få människor delaktiga i samhället och i den här artikeln kommer vi att fokusera på dialog.

Dialog hjälper oss att förstå varandra och oss själva bättre

Dialog avviker till största delen från metoder för delaktighet, som hörande, medborgarråd och gemensam utveckling. Som utgångspunkt är det inte meningen att en dialog ska leda till konsensus, utan att få fram olika synvinklar, bemöta skillnader och tillsammans bygga upp en gemensam förståelse. Det förändrar sättet som människor möts på och samvaron mellan dem.

I en dialog är det centrala ett jämlikt bemötande och att bli hörd och uppskattad. I bästa fall är dialog gemensamt tänkande, där deltagarna skapar en gemensam och djupare förståelse för det ämne de samtalar om.

På Rondpaus-evenemangen som anordnats på våren och sommaren har man gett deltagarna, exempelvis företrädare för kommunerna och lokalförvaltningen, anvisningar i hur man följer spelreglerna för ett konstruktivt samtal. Spelreglerna möjliggör ett jämlikt och respektfullt möte. Ingen frågas ut eller blir anklagad. I spelreglerna har man exempelvis fokuserat på att lyssna på andra, på hur man kopplar sina egna kommentarer till andras utlåtanden, att acceptera olika synvinklar och synpunkter som kommer från ens egen föreställningsvärld.

Det är möjligt att ha en gemensam diskussion om samhällsrelaterade ämnen och man bör på olika sätt bjuda in en mycket mångfacetterad grupp deltagare, såväl beslutsfattare som dem som inte normalt deltar i den offentliga debatten eller i samhällsevenemang. En mångfacetterad grupp gör det möjligt för beslutsfattarna att få en bredare erfarenhet av samverkan som de har nytta av i beslutsfattande och som strävar efter att hitta lösningar. Invånarna kan vara med i diskussionerna som jämlika parter. För många av dem är det här en unik möjlighet att på ett jämlikt sätt möta människor från en helt annan värld av erfarenheter.

Behovet och viljan finns – trots det är det något som klämmer

Inom den statliga och kommunala förvaltningen verkar man förstå att man måste få med medborgarna i samhället. Det finns dock inga fungerande metoder som leder till delaktighet som används i hög utsträckning. Exempelvis i samband med planläggning är samråd en bra utgångspunkt, men det leder inte till delaktighet i praktiken.

Det beror säkerligen delvis på olika aktörers misslyckade delaktighetsexperiment och -praxis, som i värsta fall är skenbar delaktighet. Man har inte tänkt på eller kunnat förmedla till deltagarna vad det är man ska arbeta med gemensamt eller hur det påverkar. Det kan vara så att man inte heller inom förvaltningen har någon uppfattning om vad deltagande demokrati innebär i praktiken. Man kan inte se vad man kan uppnå genom delaktighet och ser inte heller nödvändigtvis när det är meningsfullt med deltagande verksamhet.

I motsats till en ansats som strävar efter konsensus behövs det inga representativa deltagargrupper i en dialog. Syftet är inte att behandla en fråga representativt, utan att uppnå en djupare förståelse för ämnet som kan användas som utgångspunkt för exempelvis bättre beredning eller för att fatta bättre beslut. Dialog fördjupar förståelsen för alla deltagare och för dem som ska använda resultaten.

I en framgångsrik dialog fördjupas deltagarnas uppfattning om sig själva och andra människor och det uppstår en unik upplevelse av hur konstruktivt gemensamt tänkande är. Om det inte finns platser och tillfällen för sådant experimentellt gemensamt tänkande går man miste om den fördjupade självkännedomen och även om uppfattningen om sina medmänniskors förmågor.

Vi ska alltså inte bara fortsätta att lyssna på det skrik som har kommit in i den offentliga debatten. Det finns redan bra metoder för att dra nytta av dialog och vi bör utöka kunskaperna. Vi är för lata om vi bara beklagar oss över det tillspetsade samtalsklimatet i samhället. Och vi behövs allihop – kommunerna, ministerierna, riksdagen, företagen, organisationerna samt aktivisterna, skolorna och du.

Vi bygger en bättre morgondag tillsammans med dagens initiativ och diskussioner. Vi bör anstränga oss för att utveckla en dialogkompetens som blir en medborgarfärdighet som kan jämföras med läskunnigheten och det arbetet måste påbörjas redan nu.

Läs mer:

Denna skrift publicerades på justitieministeriets Finland 100-blogg samt i en längre version i pamfletten Demokratiassa kuplii. Dialogin mahdollisuus suomalaisessa digiyhteiskunnassa, som publicerades på Framtidens frågetimme 27.11.

Vad handlar det om?