Kuva: Topias Dean

Publicerad February 27, 2018

Vems är ansvaret?

Sitra publicerade nyligen en webbräknare som kan användas för att bedöma storleksklassen på det egna koldioxidavtrycket. Efter att ha gjort det smidiga webbtestet får du tips på sätt att minska din egen klimatbelastning.
Författare
Senior Advisor, Kolneutral cirkulär ekonomi, Sitra
Oras Tynkkynen hjälper Sitra att förstå hur Finland kan omvandlas till en klimatneutral cirkulär ekonomi. Han arbetar särskilt med klimatlösningar och strategier för att främja dem.

När detta skrivs har livsstilstestet gjorts över 150 000 gånger. Det är mycket med finska mått mätt.

Räknaren har gett upphov till glädjande många diskussioner i vänkretsar, vid arbetsplatsernas kaffebord och i sociala medier. Många har funderat över sin egen klimatpåverkan och hur de kunde göra mer.

Diskussionen har också handlat om en viktig grundläggande fråga: vem har ansvaret för att lösa klimatkrisen?

“Spindelmannen har svaret.”

Seriehjältens farbror Ben Parker myntade det välkända uttrycket “med stora krafter följer ett stort ansvar” (with great power comes great responsibility).

Det största ansvaret ligger alltså hos dem som har störst möjligheter att påverka klimatet. Detta innebär makthavarna: politiska beslutsfattare, företagsledare och åsiktsledare.

Om individen gör så mycket som det är mänskligt möjligt att göra i sin livsstil, kan han eller hon förhoppningsvis minska sina utsläpp till en bråkdel av de nuvarande utsläppen. Det är ett stordåd värt att lyfta på hatten för. Men då återstår ännu utsläppen från de resterande drygt fem miljoner finländarna och över sju miljarder andra människor.

Människors förutsättningar att minska utsläppen varierar också. Alla kan inte välja sin hemort, uppvärmningsmetoden för sitt hem eller sitt dagliga transportsätt bara så där – ännu färre kan välja just det alternativ som är mest miljövänligt.

Ett beskrivande exempel är trafiken. Om det inte går några bussar alls nära hemmet, eller bussar går endast några gånger om dagen, väljer många att köra med egen bil – vilket är helt förståeligt.

Förutsättningarna för klimatarbetet definieras på samhällsnivå. Beslut om lagar, skatter och anslag på verkar huruvida hem ska värmas med stenkol eller förnybar energi eller om det lönar sig att välja en dieselbil som nästa bil eller ett eldrivet alternativ.

Jag är ändå överlycklig över att räknaren har blivit så populär. Det finns två huvudorsaker till detta.

“Individernas val påverkar mer än vi kanske föreställer oss.”

Om jag till exempel minskar konsumtionen av animaliska produkter, kanske några i min närmaste krets blir intresserade av att själva pröva på växtbaserad kost.

Jag ökar efterfrågan på växtbaserade alternativ i butiker och restauranger. När efterfrågan ökar, introduceras fler produkter på marknaden, konkurrensen ökar och priserna blir lägre. Och när fler och billigare växtbaserade alternativ finns på hyllorna i allt fler butiker och på menyn i allt fler restauranger, blir klimatvänlig kost möjlig för allt fler människor.

På motsvarande sätt ser fler och fler grannar en elbil, ju fler bilköpare som väljer en elbil. Ju fler elbilar som finns på vägarna, desto fler laddningspunkter byggs det för elbilarna, vilket å sin sida gör det lättare för nya människor att sätta sig bakom ratten i en elbil. Ju fler elbilar som köps, desto snabbare uppnås fördelarna med serieproduktion och priserna blir lägre – och elbilar blir småningom ett ännu mer beaktansvärt alternativ.

“Valen som görs i vardagen kan också stöda samhällspåverkan.”

Om min egen kost är växtbaserad, är det mer troligt att jag understöder förslag som främjar vegetarisk kost i min egen kommun, stöder organisationer som driver dessa förslag och röstar på kandidater som stöder dem. När allt fler röstberättigade föredrar grönsaker på tallriken, är det också lättare för beslutsfattarna att göra framsteg i en demokrati.

Finländarnas utsläpp räknat per invånare är synnerligen höga i en global jämförelse. Våra val har därför större betydelse än i genomsnitt.

Vi ansvarar också för de utsläpp vi möjliggör utomlands. När vi köper elektronik tillverkad i Kina eller investerar besparingar i en fond som finansierar ett kolkraftverk i Turkiet, ökar vi indirekt utsläppen utanför Finlands gränser.

Förhållandet mellan individen och samhället när det gäller att lösa klimatkrisen har visserligen också undersökts. Enligt en färsk publikation kan inkludering av beteendeförändringar i olika modeller medföra en skillnad på upp till 1,5 grader i klimatuppvärmningen före slutet av århundradet. I en annan undersökning uppskattas det att möjligheten till radikala förändringar ofta har glömts bort i granskningarna. I en tredje undersökning drar man slutsatsen att om redan en tiondedel av befolkningen är målmedveten, kan de slutligen få med sig majoriteten.

Sitras klimatarbete har fokuserat på att förändra systemet. Vi har bland annat belyst behovet att skärpa utsläppsmålen, lyft fram utsläppssnåla lösningar, utrett samhällsnyttan av hållbara energilösningar, upprättat en vägkarta för cirkulär ekonomi som stöder utsläppsminskningar samt motiverat fördelarna med förbudet mot stenkol – och mycket annat.

Vid sidan av en förnyelse av samhället vill vi med hjälp av avtrycksräknaren och hundra smarta vardagsgärningar uppmuntra människor att fundera över vilken inverkan deras vardag har. Testets stora popularitet tyder på att det finns intresse.

“Individens val och förändringar i samhället är inte antingen eller, utan både och.

Båda är till hjälp när vi försöker få kontroll över klimatkrisen. Jag uppmuntrar varmt att vi gör både och.

Vad handlar det om?