verktyg
Skalbara lösningar
Tid: Reservera ca 40 minuter för övningen.
Deltagare: Grupper på 3–6 personer
Övningen lämpar sig för att: Konkretisera visionen och gestalta effekterna av de lösningar som visionen kräver
Scifi-författaren William Gibson konstaterade redan på 90-talet: “framtiden är redan här, den är bara inte jämnt fördelad”. En del av de lösningar som behövs för att skapa en bättre framtid kan existera i små ”framtidsfickor” som finns redan nu. Med det här verktyget kan du studera vad som skulle hända om de här lösningarna fick större spridning. Samtidigt hjälper verktyget dig att konkretisera visionen, dvs. bilden av den målsatta framtiden. Verktyget bygger på projektet Seeds of a Good Anthropocene och på metoden för framtidscykeln .
Gör så här:
Välj en exempellösning som du vill studera. Du kan använda de exempel som identifierats i Nästa rond-visionsarbetet (se materialavsnittet nedan).
Föreställ dig att det exempel som du valt används i stor omfattning. Skriv en beskrivning av en färdig verksamhetsmodell eller tjänst av det här slaget och fäst beskrivningen mitt på ett blädderblock. Anteckningen utgör fröet till förändring.
Fundera vilka effekter ett frö till förändring av det här slaget skulle kunna ha. Du kan använda det så kallade PESTEC-ramverket, dvs. fundera separat på de politiska, ekonomiska, sociala, tekniska och miljömässiga effekterna. Skriv varje effekt på en separat lapp och fäst lapparna kring fröet till förändring. De här lapparna beskriver de direkta effekterna.
Fundera därefter på konsekvenserna av de effekter som du räknat upp, dvs. på ”effekternas effekter”. Skriv också dem upp på lappar och fäst dem som en yttre ring på blädderblocket. De här lapparna beskriver de indirekta effekterna.
Om du har tid kan du komplettera bilden med en tredje ring av lappar som beskriver vad som följer av de indirekta effekterna. Du kan också fundera på vilka länkar det finns mellan olika effekter.
Skriv slutligen en kort berättelse om fröet till förändring och om dess effekter.
Material:
Du kan använda de lösningar som presenteras nedan i övningen, om du vill.
Länkar till artiklar som presenterar lösningar:
lösning
Fatta mej!
Verksamhetsmodellen Fatta mej! är ett verktyg som kan användas för att ge unga tidigt stöd i syfte att förhindra att de blir utslagna. Det lättanvända och snabba verktyget kan användas för att skapa individuellt anpassat stöd till en ung person under samordning av en pålitlig vuxen, dvs. en ungdomsarbetare inom det uppsökande arbetet.
I praktiken fungerar modellen så här:
1. En yrkesutbildad person, till exempel en lärare, upptäcker en oroväckande förändring eller någon annan oroväckande omständighet hos en ung person.
2. Den yrkesutbildade personen tar upp oron för diskussion och ber om den ungas tillstånd att ge hens kontaktinformation till en ungdomsarbetare inom det uppsökande arbetet.
3. Efter att ha fått tillstånd registrerar den yrkesutbildade personen den ungas kontaktinformation i datasystemet och anmäler sig samtidigt med i samarbetet.
4. Ungdomsarbetaren inom det uppsökande arbetet får meddelandet om den yrkesutbildade personens registrering och tar kontakt med den unga och med den person som gjort registreringen.
5. Ungdomsarbetaren kallar samman alla de instanser som den unga önskat och ordnar ett multiprofessionellt nätverksmöte. Den unga behöver inte själv veta med vem hen ska ta kontakt. Hen får all den handledning som behövs på en och samma gång.
Den här verksamhetsmodellen omfattar redan cirka 100 000 barn och unga och används av nästan 4 000 utbildade personer i S:t Michel, Esbo, Kervo och Riihimäki. Målet är att verksamhetsmodellen blir riksomfattande.
Läs mer: https://www.tajuamut.fi /
lösning
Lunch på överbliven mat
Lunchen på överbliven mat, som fick sin början i ett försök som Sitra finansierade, har införts på nästan tjugo orter i Finland. Idén är att man säljer mat som blivit över från lunchen i skolmatsalen till ett förmånligt pris i stället för att slänga den i bioavfallet.
Vajaakummun koulu i Jyväskylä gjorde ett två veckor långt försök med lunch av överbliven mat. Försöket var en sådan framgång att skolan beslutade att fortsätta med verksamheten i egen regi efter försöksperioden. Detta förfarande minskar inte bara matsvinnet. Den ger också sociala fördelar: de som kom på lunch upplevde att de inte bara fick äta förmånligt utan även möjlighet att träffa andra människor.
Läs mer om lunchen på överbliven mat här (på finska) .
lösning
Samhällelig investering
Samhällelig investering är ett sätt att öka det produktiva samarbetet mellan den privata, offentliga och tredje sektorn för att förebygga och lösa olika välfärds- och miljöproblem.
Ett sätt att genomföra samhälleliga investeringar är det resultatbaserade finansieringsavtalet (på engelska: Social Impact Bond, SIB). I den här modellen finansierar institutionella och privata placerare tjänster som främjar välfärden och bär de ekonomiska risker som genomförandet medför. För projekten definieras exakta, mätbara mål som beskriver den eftersträvade ökningen av välfärden.
Målet med arbets- och näringsministeriets SIB-projekt för integrering, som startade år 2017, är att sysselsätta 2 500 invandrare inom tre år. Medlen samlas in från placerare som också bär projektets ekonomiska risk. Staten betalar endast för resultaten, dvs. för de besparingar som projektet gett den offentliga sektorn.
När invandrare snabbt får jobb kan de integreras i det finländska samhället. Samtidigt underlättas de finländska arbetsgivarnas brist på arbetskraft och staten får mer skatteintäkter.
Läs mer: https://www.sitra.fi/sv/projekt/sib-fonder/
lösning
Dialogpaus – Ett sätt att föra en konstruktiv samhällelig diskussion
Projektet Dialogpaus fick sin början med de följande frågorna: kan den samhälleliga diskussionen föras på något annat sätt än att vi skriker förbi varandra och bygger upp bubblor? Kan vem som helst diskutera samhället på ett konstruktivt sätt och bli entusiastisk över det?
Sitra började undersöka det här genom att utveckla ett sätt att föra en konstruktiv diskussion. Metoden är känd under namnet Dialogpaus (tidigare Rondpaus). Metoden utvecklades år 2017 tillsammans med grupper av olika slag och med många kommunala aktörer, organisationer och lokala aktörer på små och stora orter runt om i Finland. Till Dialogpaus-diskussionerna lyckades vi också få sådana personer som tidigare inte har deltagit i diskussioner av samhällsfrågor eller som i allmänhet inte deltar i sådana diskussioner.
Erfarenheterna av Dialogpaus-projektet visar att det är möjligt att stödja en konstruktiv diskussion med rätt enkla åtgärder, som samtidigt skapar en jämlik och förtroendefull atmosfär. Genom diskussionen uppkommer en delad förståelse och delade insikter om det ämne som behandlas och om olika sätt att närma sig det.
Dialogpaus-verktygslådan innehåller praktiska verktyg som kan användas för att planera och inleda en samhällelig diskussion. Där finns också information om diskussionen om behovet av dialog och kamratstöd i form av lärdomar som andra gjort i anslutning till Dialogpaus.
Läs mer om Dialogpaus på adressen www.sitra.fi/sv/rondpaus/
lösning
Green to Scale – koldioxidsnåla lösningar
Sitra och de ledande klimatinstituten i världen forskade kring en enkel fråga: hur mycket kan vi minska klimatutsläppen om vi i stor utsträckning börjar använda koldioxidsnåla lösningar som visat sig vara fungerande?
Enligt den globala utredningen Green to Scale skulle 17 lösningar som redan konstaterats vara fungerande minska de globala klimatutsläppen med en fjärdedel, om de användes i stor utsträckning. Minskningar skulle uppnås till exempel om vi införde Kinas program för energieffektivare och renare spisar i Etiopien, Finlands bioenergilösningar i Kanada eller den danska modellen för minimering av matsvinn i USA.
Enligt resultaten av en utredning av de nordiska lösningarna skulle världen kunna minska utsläppen med fyra gigaton senast år 2030 genom att införa 15 nordiska klimatlösningar. Det är lika mycket som EU-ländernas sammanräknade utsläpp. Kostnaderna för införandet av de här lösningarna skulle motsvara den summa som används på nio dagar till stödet för fossila bränslen. Utöver de direkta utsläppsminskningarna skulle ett vidsträckt införande av dessa 15 lösningar också medföra andra avsevärda fördelar. De skulle bl.a. göra luften och vattnen renare, öka antalet lokala arbetsplatser och hjälpa till med att bevara biodiversiteten.
Läs mer: https://www.sitra.fi/aiheet/green-to-scale / (på finska)
Verktyg
Gå vidare med hjälp av de här.