Beräknad läsningstid 2 min

Enkätundersökning: Finländarna anser att coronarestriktionerna inte har varit jämlika

Två tredjedelar av finländarna bedömde att deras egen ekonomiska situation var oförändrad under coronakrisen. En färsk enkät inom Sitras serie för snabba försök visar hur finländarna bedömer att pandemin har behandlat olika befolkningsgrupper och näringslivet.

Kuvitus: Topias Dean / Sitra

Författare

Jukka Vahti

Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Publicerad

Finländarna anser att coronarestriktionerna har drabbat näringslivet på ett ojämlikt sätt. Endast en liten del av finländarna i åldern 18-79 år (15 procent) anser att restriktionerna har varit jämlika för alla inom näringslivet. Upp till 74 procent är av annan åsikt. Uppgifterna framgår av en enkätundersökning som Sitra låtit göra i maj.

I Nyland bedömer endast åtta procent att begränsningsåtgärderna har varit jämlika för näringslivet, i Södra Finland (19 procent) samt i Norra och Östra Finland (20 procent) är uppskattningarna något lindrigare. Anhängare av samlingspartiet (sju procent) och Sannfinländarna (sex procent) hade minst förtroende för begränsningarnas jämlikhet i näringslivet. Även de gröna supportrarnas uppskattning (12 procent) är lägre än genomsnittet. Socialdemokraterna (34 procent) och centern (23 procent) hade högst förtroende för att näringslivet behandlades jämlikt.

Coronakrisen erbjuder en möjlighet att pröva, lära sig och förbereda sig bättre för framtiden

Antti Kivelä, som arbetade som ledare för Sitras tema Förnyelseförmåga fram till juni, säger att resultaten av enkäten åtminstone berättar om att det i olika områden – på landsbygden och i städerna – även i ett litet land som Finland kan finnas olika erfarenheter och synpunkter på en gemensam kris. Detta bör beaktas när man bedömer beslutsfattandet under pandemin. Det är just de många olika livsstilarna och livsmiljöerna som kan göra en nation mer innovativ och att bättre tåla en kris.

”Urbaniseringen är en global megatrend. Ändå har coronaviruset sannolikt förändrat vardagen mer i städerna än i glesbygden. Också just nu tillbringar en stor del av finländarna sin tid på sommarstugan. Kan en av Finlands resurser i en värld som blir allt mer oförutsägbar vara att människor i fortsättningen kan skapa en vardag även utanför stora tillväxtcentra? ” undrar Kivelä

Enkäten är en del av en serie snabba försök, utredningar och enkätundersökningar som Sitra genomfört under coronapandemin. Syftet med dem är att på ett säkert sätt öppna ekonomin och förbereda sig på framtida kriser genom att identifiera vad som behöver utvecklas i samhället. Enkätens första del offentliggjordes före midsommar och i den berättades bland annat att en klar majoritet av finländarna önskar att regionförvaltningsmyndigheterna beslutar om restriktionerna i sitt eget område. I tidigare skeden av coronakrisen har Sitra bland annat utrett hur statsrådets kärna fungerar i krissituationer samt inlett försök med robotsamtal på olika håll i Finland.

En tredjedel ansåg att restriktionerna träffade de olika befolkningsgrupperna på ett jämlikt sätt

Enligt den andra delen (32 procent) som nu offentliggjorts bedömde cirka en tredjedel (32 procent) att begränsningsåtgärderna behandlade olika befolkningsgrupper jämlikt. Över hälften (54 procent) är av annan åsikt. För 14 procent var det svårt att bedöma frågan. Resultatet varierar inte nämnvärt  i de olika grupperna av respondenter.

Pandemin har försämrat respondenternas ekonomiska situation något mer (20 procent) än förbättrat (12 procent). Två av tre bedömde att deras ekonomiska situation var oförändrad.

Skillnaderna i pandemins konsekvenser för den egna ekonomin är ganska små, då man granskar frågan utifrån kön, åldersgrupper eller område. När saken bedöms utifrån respondenternas utbildning visar det sig att pandemin drabbat dem med grundläggande utbildning hårdare än dem med akademisk utbildning.

Resultaten av enkätundersökningen finns här (på finska)

Teman

Förnyelseförmåga

Teknikutvecklingen och digitaliseringen förändrar snabbt vår vardag. Därför måste strukturerna i samhället och samhällstjänsterna förnyas. Temat Förnyelseförmåga handlar om att arbeta för uppnåendet av dessa mål.

Författare

Jukka Vahti

Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Publicerad

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?