nyheter
Beräknad läsningstid 8 min

EU:s nya datareglering för med sig nytta till företag och samhället – fyra rekommendationer för att ta tag i möjligheterna

EU skapar en ny dataekonomi vars möjligheter endast kan lösas in ifall man skulle ta med investeringar, forskning och satsningar i kompetens som stöd för regleringen. Sitras nya rapport undersökte hur EU-regleringen påverkar SMF-företag, individer och offentliga sektorn.

Författare

Johanna Kippo

Expert. Kommunikation och samarbertsrelationer, Sitra

Publicerad

EU:s nya datalagstiftning förnyar affärsverksamhetsmiljön kraftigt och bygger en grund och spelregler för framtidens databaserade samhälle och ekonomi. En ny slags inre marknad för data som baserar sig på europeiska värderingar kan göra det enklare att nå nyttorna hos data i olika delar av samhället. 

Sitras nya arbetspapper EU-regleringen bygger en rättvisare dataekonomi – Europas fem datalagstiftningsförslags möjligheter för företag, individer och offentliga sektorn (har publicerats på finska och engelska, svensk sammanfattning) analyserar Europas datastrategi samt kommissionens fem nya förslag till datalagstiftning, som omsätter Europas datastrategi i praktiken. Arbetspappret har förverkligats i samarbete med advokatbyrån Bird & Bird. 

Lika regler för stora och små 

De nya lagstiftningsförslagen strävar efter att skapa likvärdiga möjligheter för olika företag att agera på marknaden, kontrollera digitala jättarnas makt och stärka konkurrenskraften. Den nya datalagstiftningen påverkar var och en, från små företag till offentliga sektorn, från individer till organisationer. 

”Den nya datalagstiftningen kan anses vara de finländska företagens nya ”GSM-stund”. Regleringen förutsätter att data rör sig utan att ta ställning till hur detta sker. Nu finns det beställning för finländskt pionjärskap”, säger Sitras projektledare för Vägkarta för dataekonomi-projektet Laura Halenius

Att dela data mellan olika aktörer och organisationer kan jämföras med genombrottet på telemarknaderna: tidigare tog man ett liknande utvecklingssprång, när målet var att möjliggöra att telefonens användare kunde ringa till en vän som har en annan operatörs abonnemang. För detta tog man gsm-standarden i bruk, som garanterade kompabiliteten mellan olika operatörer och till exempel gemensamma register över nätets beställare och besökare. Nu är ett liknande genombrott nära. 

”Ju mer de finländska företagen deltar i att skapa nya spelregler, desto större är sannolikheten till att de kan utgöra en grund för spelregler och standarder på EU-nivå. Företagen gynnas av detta”, säger Halenius. 

Enligt arbetspappret förverkligar de nya lagstiftningsförslagen målsättningarna för Europas datastrategi väl, såsom att stärka Europas teknologiska ledarskap. Utgångspunkten är att samma regler gäller för alla företag oberoende deras storlek och hemland. Samtidigt är syftet att stödja unionens digitala och gröna övergång. 

Att följa den komplexa regleringen kräver emellertid stora ansträngningar av företagen. Företag som har förmåga att anpassa sig snabbt till den nya regleringsmiljön har ett försprång. 

”Regleringen som skapas nu medför möjligheter för europeiska företag. För att dessa möjligheter ska kunna lösas in behöver särskilt SMF-sektorn stödjas”, betonar Halenius. 

Nya metoder för att hantera egna uppgifter 

Arbetspappret undersöker följande förslag som går framåt i EU:s lagstiftningsprocess: 

  • dataförvaltningsakten (Data Governance Act), 
  • rättsakten om digitala marknader (Digital Markets Act), 
  • rättsakten om digitala tjänster (Digital Services Act), 
  • rättsakt om artificiell intelligens (Artificial Intelligence Act) och 
  • dataförordningen (Data Act). 

Förslagen harmoniserar EU:s lagstiftningsram som för närvarande är splittrad. Syftet är att skapa en konkurrenskraftig modell för att reglera dataekonomin som kunde fungera som en förebild för andra länder. På detta sätt strävar EU efter en liknande effekt inom datareglering som när den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) infördes och fungerade som en global vägvisare för dataskyddslagstiftning.  

Fem lagstiftningsförslag ger individer nya rättigheter och förstärker de befintliga rättigheterna. Samtidigt rör det sig om en betydande förändring i tankesättet jämfört med tidigare, där människor huvudsakligen har setts som datakällor och nyttoobjekt för affärsverksamheten. 

Till exempel enligt dataförordningen är företag skyldiga att leverera data som produceras av IoT-enheter som är kopplade till internet till sina användare, vare sig det handlade om individer eller andra företag. Detta skulle ge användare fler valmöjligheter mellan serviceproducenter och skulle därmed öka tävlingen på marknaden. 

Till exempel kunde biltillverkare förutsättas att öppna upp data om bilanvändning liksom data som skapas av att köra. Bilanvändaren kunde flytta över denna data och utnyttja den till exempel vid val av bilservice. 

I nuläget har avsaknaden av regleringsramen för säker delning av data varit problematisk, vilket har begränsat intresset för delning av data bland olika aktörer. Ifall det inte är möjligt att på ett säkert sätt nå olika datakällor, kan även många allmännyttiga projekt äventyras. Detta kan till exempel ha en effekt på innovationer inom medicin eller utveckling av offentliga tjänster med hjälp av data. Nu erbjuder den nya regleringen emellertid en ändring på detta. 

Jämlika avtal underlättas, nya spelregler för att använda artificiell intelligens på den offentliga sektorn 

Data erbjuder möjligheter i affärsverksamhet för små och medelstora företag. Hittills har de haft ett underläge i avtalssituationer som gäller data. Den nya regleringen skapar nu mer jämlika och rättvisa avtalsvillkor i relationer mellan företag. Detta gör det även enklare att till exempel byta leverantör av molntjänster. 

Inom den offentliga sektorn har däremot avsaknaden av tydliga regler och en rättslig grund satt gränser för hur artificiell intelligens kan utnyttjas i tjänsterna. Den nya lagstiftningen lindrar detta genom att göra upp spelregler för de ändamål där artificiell intelligens kan användas. 

Dessutom blir det enklare att dela data som samlats in av den offentliga sektorn mellan den offentliga förvaltningen och medborgare. Data av detta slag kan även återanvändas till exempel för att utveckla individualiserad medicin, främja forskning eller förbättra tjänster inom den offentliga sektorn. 

I arbetspappret granskar man även vilka nya tjänster som i och med utvecklingen kan synas och hurdana medborgarfärdigheter som behövs för att agera i dataekonomin. Är då företagen och den offentliga sektorn redo att ta tag i de nya möjligheterna? 

Arbetspappret konstaterar att möjligheterna hos den föreslagna modellen för en europeisk dataekonomi endast kunde lösas in ifall man skulle ta med investeringar, forskning och satsningar i kompetens som stöd för regleringen. 

Fyra rekommendationer: Med dessa går Finland framåt 

Arbetspappret presenterar ett antal rekommendationer så att man i Finland kunde dra nytta av alla möjligheter med regleringen som förnyas. 

  1. Finland ska kunna identifieras som ett lockande modelland inom dataekonomi. Regleringsmiljön ska göras tydlig och investeringarna ska uppmuntra till att ta tag i nya möjligheter. Utvecklingen inom centrala jämförelseländer ska följas så att de bästa lärdomarna också kan användas i Finland. 
  1. Aktörerna inom den offentliga och privata sektorn ska dela en gemensam vision om en rättvis dataekonomi. Långsiktigt samarbete ska eftersträvas genom nationell samordning. Den offentliga och privata sektorn måste komma närmare varandra för att främja nödvändiga åtgärder. 
  1. Dataregleringen borde påverka i ett så tidigt skede som möjligt. Helhetsbilden för datareglering ska följas upp. Öppenheten hos den offentliga sektorns information behöver utvecklas. 
  1. Att förstå dataekonomins grunder borde bli en ny medborgarfärdighet och kompetenserna ska utvecklas på en bred skala. Individer ska identifiera värdet hos sin data (till exempel kan persondata jämställas med att betala med pengar) och sina rättigheter som aktörer inom dataekonomin. 

Arbetspappret uppmuntrar också till att utbilda yrkeskompetenta och dataexperter. Kompetensbristen kan äventyra målen inom Europas datastrategi och försvaga Finlands ställning i den digitala ekonomin. 

Arbetspappret är en fortsättning på promemorian Suomen vahvuudet, haasteet ja mahdollisuudet datatalouden rakentamisessa – Mitä Suomi voi oppia datatalouden edelläkävijämailta? som publicerades i januari 2022. Promemorian lyfte fram infrastruktur, kompetens, samarbete som sker i nätverk, reglering och ansvar som delområden där Finland har ett behov av nationellt samarbete för att utveckla dataekonomin. 

Arbetspappret har utvecklats som en del av Sitras projekt Vägkarta för dataekonomi, som hjälper olika aktörer med att identifiera möjligheter inom en databaserad framtida ekonomi. Utredningarna som utarbetats i projektet bygger en situationsbild över dataekonomins utveckling och utgör en grund för det nationella arbetet med vägkartan. 

Sitra ordnar ett publiceringstillfälle för det nya arbetspappret den 7 juni ”EU-regleringen bygger en rättvis dataekonomi – Sitras rekommendationer för att ta tag i möjligheterna i Finland”. 

Vad handlar det om?