Beräknad läsningstid 2 min

Fyra områden tar ett steg framåt som föregångare inom hållbar mat

Mellersta Finland, Saimenområdet, Lappland och Åland utmanar hållbarheten av närproducerad mat. Regioner satsar på att öka hållbarheten av hela matkedjan.

Författare

Noora Lindroos

Publicerad

Var hittar vi nya proteinkällor som kan komplettera vår kost? Hur kan matsvinnet utnyttjas som råvara i nya måltider? Bland annat dessa frågor ställs under uppbyggnaden av de regionala hållbara matsystem som Sitra har inlett i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet samt ett antal regionala aktörer.

”Närproducerad mat är inte en garanti för att maten är hållbar. Därför måste vi ta ett kliv från närproducerad mat till en hållbarare mat där även produktionen grundar sig på hållbara lösningar enligt cirkulär ekonomi”, säger Hanna Mattila, expert inom cirkulär ekonomi vid Sitra.

Målet med de regionala projekt som Sitra nu inleder är att skapa ett hållbart matsystem för varje område. Maten som produceras inom det hållbara matsystemet främjar hälsan. Produktionen och konsumtionen av maten sker på ett sätt som sparar och återvinner naturresurser. Detta gör hela matsystemet lönsamt.

Inom ramen för projektet i Mellersta Finland undersöker man i Jyväskylä ekonomiska region hurdana nya proteiner vi kan få tillgång till. För projektet ansvarar forskningsgruppen Food System Studies vid Jyväskylän yliopisto.

Även i det regionala projektet i Saimenområdet utvecklas på ett nytt sätt produktionen av protein som behövs för vår kost. Projektet genomförs i Saimenområdets strandkommuner Juva, Sulkava och Rantasalmi i samarbete med Järvi-Saimaan Palvelut Oy.

I Mellersta Finland och Saimenområdet är målen dessutom att uppskattningen för och användningen av insjöfisk ska öka, att den allmänna uppskattningen för mat ska öka och att maten ska bli hälsosammare.

I det regionala projektet i Lappland är huvudmålet att utveckla sätt att utnyttja till exempel slaktavfall som uppkommit inom fisk- och renförädlingen. Projektet genomförs av Lapin ammattikorkeakoulu, VTT och Digipolis Oy.

Hela matkedjan görs hållbar

Gemensamt för alla projekt är att hållbarhetsaspekten gäller hela matkedjan, från produktionen ända till tallriken och vidare till cirkulationen av näringsämnen. I matproduktionen uppkommer till exempel olika sidoströmmar av material som man försöker nu utnyttja.

Projekten som nu inleds bildar ett nätverk av hållbara matsystem tillsammans med projektet på Åland som jord- och skogsbruksministeriet beviljade finansiering våren 2017. Aktörerna i nätverket delar med sig kunskap och driver på varandra under ledning av Sitra. En av nätverkets samarbetspartner är också ett nyländskt projekt som utvecklar en verksamhetsmodell för självförsörjning beträffande näringsämnen och energi inom matproduktion och -konsumtion.

I en cirkulär ekonomi grundar sig konsumtionen på att man använder tjänster i stället för att äga produkter. Materialet går inte till spillo i slutändan utan utvecklas igen till nya produkter. På våren 2016 sammanställde Sitra viktiga finländska samhällsaktörers åsikter om vilka åtgärder som behövs för att främja cirkulär ekonomi. Dessa åsikter sammanställdes till världens första nationella vägkarta för cirkulär ekonomi som innehåller de första omfattande helheterna som sätter igång Finlands förändring mot en cirkulär ekonomi. Projekten som nu inleds är åtgärder för att verkställa vägkartan.

Kontakta oss
 
Hanna Mattila
 
Merja Rehn
 
Noora Lindroos

Ämne

Cirkulär ekonomi

Lösningar i den cirkulära ekonomin behövs för att bevara den biologiska mångfalden och för att lösa klimatkrisen. Hur ska vi övergå till en cirkulär ekonomi där konsumtionen i stället för ägande grundar sig på användningen av tjänster: att dela, hyra och återvinna produkter.

Författare

Noora Lindroos

Publicerad

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?