I juli publicerade Europeiska kommissionen ett förslag till förordning som hör ihop med tillverkning och återvinning av fordon. Sitra stöder förslaget till förordning i sitt utlåtande. De centrala målen med förordningen är en mer effektiv användning av material än i nuläget, användning av smart teknik och data i återvinningsprocessen samt förnyande av operativa modeller förknippade med lagstiftning och återvinning.  

Förordningen hör ihop med Den europeiska gröna given (Green Deal) vars mål är att uppnå en klimat- och miljövänlig ekonomi år 2050. Att utveckla bilåtervinningen ur den digitala och gröna dubbla omställningens den digitala och gröna dubbla omställningens perspektiv stödjer den gröna givens mål och främjar hållbar trafik.   

Ny plattform för bilåtervinning tas i bruk i Finland i början av nästa år 

Sitra är med och finansierar en ny digital plattform som utnyttjar data och artificiell intelligens under återvinningsprocessen av bilar. Plattformsprojektet inleddes redan år 2022 när Sitra lät göra en förundersökning som behandlade bilåtervinningens framtid. 

För konsumenter erbjuder den nya plattformen en ännu tydligare och enklare digital led för att återvinna ett gammalt fordon. I fortsättningen kan en konsument som ska skrota sin bil kontrollera var den närmaste återvinningspunkten finns och om bilen kan hämtas från den egna gården, i en och samma tjänst. 

Den digitala plattformen underlättar inte bara för konsumenter. Data som samlas under processen kan i fortsättningen delas och utnyttjas mellan återvinningsaktörerna. När återvinningsprocessen kan följas i realtid blir det enklare att styra och rapportera om processen. I framtiden erbjuder plattformen även en inbördes marknad för att sälja bildelar när data om bildelar som ska återvinnas hanteras via en enda plattform.

Frågor och svar om den kommande digitala plattformen för bilåtervinning: 

1. Varför är det viktigt att utveckla en digital återvinningsplattform?

Den digitala plattformen svarar mot utmaningarna med fordonsåtervinning och hjälper att minska antalet spökbilar. Spökbilar kallas de bilar som inte längre används och som inte återvinns genom officiella kanaler men i stället stannar kvar i Traficoms trafik- och transportregister. Dessa bilar står på åkrar eller gårdar, säljs olagligt utomlands eller skrotas på den grå marknaden. Myndigheterna kan inte övervaka återvinningsförhållandena för spökbilar, säkerheten eller miljövänligheten. 

Spökbilar som inte återvinns är ett betydande problem. Varje år lämnas till och med 20–30 procent av bilar som faller ur bruk inte till skrotning och återvinning genom officiella kanaler, enligt uppskattningar. Det här orsakar betydande ekonomiska kostnader och miljökonsekvenser för samhället. 

2. Suomen Autokierrätys utvecklar en digital återvinningsplattform. Vad är läget just nu?

Projektet har avancerat väl och enligt planerna. De första versionerna av plattformens gränssnitt och användargränssnitt är färdiga. För närvarande byggs även skrotbilarnas modelleringsverktyg som utnyttjar artificiell intelligens. Även dataanvändningstillstånden för utnyttjande av myndighetsdata framskrider. 

3. När ska plattformen officiellt tas i bruk? 

Testerna i produktionsfasen ska inledas i slutet av det här året och plattformen ska enligt planerna tas i bruk redan i början av år 2024. 

4. Finlands ekosystem för bilåtervinning är stort. Vilka deltar i plattformsprojektet? 

Det tekniska genomförandet sker i tillsammans med Eurajoen Romu Oy, Kajaanin Romu Oy, Kuusakoski Oy och Stena Recycling Oy. Plattformen utnyttjas även av Suomen Autokierrätys officiella nätverk med nästan 300 mottagningspunkter. 

Mottagningspunkterna använder redan nu de ovan nämnda återvinningsaktörernas system, så det går att ansluta sig smidigt till den nya plattformen utan egna tekniska gränssnitt. Plattformen gynnar även producenter, det vill säga importörer av bilar och myndigheter, konsumenter och andra aktörer såsom servicefirmor vars verksamhet hör ihop med skrotbilar som återvinns.

5. Hur utnyttjar plattformen data? Använder den artificiell intelligens?

Plattformens huvudsakliga syfte är att utnyttja data som samlas under återvinningsprocessen. Den skapar en digital led som gör det enklare för konsumenten att återvinna sin bil än i nuläget. Samtidigt kan man förädla data som skapas i återvinningsprocessen och dela den mellan aktörerna. 

Den nya plattformen utnyttjar artificiell intelligens redan i det tidiga skedet. Artificiell intelligens hjälper till exempel att göra en första screening av alla bilar som hämtas till återvinningen och hänvisar dem mot lämpliga fortsatta åtgärder.

6. En bilåtervinningsplattform av detta slag finns ännu inte någon annanstans, skulle den kunna bli en exportprodukt för Finland?

Det är möjligt. Plattformsprojektet är unikt i Europa och även på världsnivå. Finland kan fungera som en föregångare och vägvisare i Europeiska unionen gällande hur man kan använda artificiell intelligens och data för att lösa konkreta utmaningar förknippande med skrotbilar som framgår i EU:s förordning. Man vill även lösa samma utmaningar i andra EU-länder. Målet är att digitaliseringen av processer för med sig transparens till branschen som officiella aktörer gynnas av.

Frågor och svar om EU:s förslag till förordning :

1. Vilka aspekter i Finlands bilåtervinning skulle förändras av EU:s förslag till förordning?

Förordningen harmoniserar återvinningspraxisen i olika stater. Finlands system fungerar redan ganska bra ur ett europeiskt perspektiv. Ur konsumentens perspektiv sköts återvinningen ända till skrotningen för närvarande ganska smidigt. Det här visar att man redan beaktat de kommande, mer exakta kraven när det nuvarande systemet utvecklades. 

Ändå finns det saker att utveckla. Tiotusentals skrotbilar hamnar utanför trafiken via inofficiella rutter samtidigt som deras uppgifter blir kvar i det officiella registret. Det finns ingen garanti för att de här bilarna återvinns på ett korrekt sätt. Med förordningen vill man korrigera dessa missförhållanden. Förordningen betonar också användningen av data. Det att den nya serviceplattformen tas i bruk är en konkret åtgärd mot en allt mer hållbar bilåtervinning. 

2. Hjälper förslaget till förordning att minska antalet spökbilar?

Förordningen strävar efter att stävja problem förknippade med spökbilar. I den nationella lagstiftning bör man bättre än i nuläget beakta förfaranden med vilka bilar som ska skrotas endast färdas genom officiella system till skrotning. Det här kunde betyda att man avstår från temporär registrering eller ändrar det så att straffet för att försumma förpliktelserna skulle skärpas ytterligare. Att ändra alla processer gällande skrotbilar till en digital form skulle också bidra till att synliggöra missförhållanden och stävja inofficiell och grå verksamhet på marknaden. 

3. I förordningen betonas behovet av samarbete mellan olika länder – vad betyder detta i praktiken?

Samarbete som görs mellan olika länder skulle i praktiken betyda smidigt utbyte och analys av information. Informationsutbyte som överskrider riksgränserna behöver system med vilka oönskad och olaglig rörlighet av varor, i det här fallet skrotbilar, kunde övervakas bättre än i nuläget.