Utlåtande
Beräknad läsningstid 14 min

Sitras utlåtande om Europeiska kommissionens initiativ om ett digitalt decennium

Målen för den digitala omställningen och utvecklingen av konkurrenskraft kan inte nås utan satsningar på en värdebaserad datapolitik och spelregler för en rättvis dataekonomi. Den digitala gröna omställningen, ansvar och digital suveränitet ska understrykas.

Författarna

Kristo Lehtonen

Direktör, Rättvis dataekonomi, Sitra

Reijo Aarnio

Senior Advisor, Sitra

Laura Halenius

Projektledare, Vägkarta for en rättvis dataekonomi, Sitra

Hannu Hämäläinen

Senior Advisor, Sitra

Markus Kalliola

Projektledare, Hälsodata 2030, Sitra

Marja Pirttivaara

Ledande expert, Rättvis dataekonomi, Sitra

Meeri Toivanen

Expert, Vägkarta för en rättvis dataekonomi, Sitra

Publicerad

Bakgrund

Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra har deltagit i det offentliga samrådet och avgett ett utlåtande om Europeiska kommissionens initiativ Digitalt decennium – digital kompass.

Europeiska kommissionen strävar till att styra medlemsländernas digitaliseringsutveckling med digitaliseringsplaner som sträcker sig till år 2030. Kommissionen har ställt upp mål för digitaliseringen i en digital kompass för EU och programmet för vägen mot det digitala decenniet.

Som stöd för lagstiftningen har kommissionen föreslagit en samarbetsmodell för att följa upp medlemsländernas åtgärder. Syftet med initiativet är att skapa ett ramverk för samarbetet mellan kommissionen och medlemsländerna och omvandla EU:s digitaliseringsmål till konkreta åtgärder.

Sitras främsta observationer

Dataekonomi är en central del av politiken som främjar den digitala omställningen i Europa, och datapolitiken ska vara en allt synligare del av de digitala decenniemålen och åtgärderna. Som det framgår av initiativets namn, så behandlar kommissionens förslag decenniemålen på ett heltäckande sätt ur ett digitaliseringsperspektiv, men de datarelaterade målen förblir bristfälliga.

Europeiska kommissionen har främjat dataekonomi och den inre datamarknaden genom reglering, men Sitra betonar att reglering bara är ett verktyg. Regleringen på EU-nivå behöver satsningar på kompetens, infrastruktur och andra åtgärder som stöd inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Målen som ställts upp för den digitala omställningen och utvecklingen av konkurrenskraft kan inte nås utan satsningar på en värdebaserad datapolitik och spelregler för en rättvis dataekonomi.

Sitra stödjer kommissionens initiativ som ställer upp gemensamma decenniemål inom digitalisering för EU och dess medlemsländer. Utan en delad vision och målmedveten uppmuntran av medlemsländerna riskerar EU att bli efter sina konkurrenter i det digitala genombrottet och förlora möjligheten att påverka värdegrunden och spelreglerna för digitaliseringen.

Det finns ingen tid att förlora, och följaktligen uppmuntrar Sitra till att ställa upp konkreta och tydliga mål som styr planeringen av åtgärder som lämpar sig för en nationell verksamhetsmiljö och höjer ambitionen ytterligare särskilt i de mer avancerade medlemsstaterna.

Sitra understryker att decenniemålen bör vara tillräckligt ambitiösa och att målen vid behov ska kunna höjas. Utgångsnivån är ojämn i medlemsländerna, och decenniemålen fokuserar på att höja nivån särskilt i länder som utvecklas.

Enligt Sitras syn är det väsentligt för EU:s konkurrenskraft och utveckling att satsa på att uppmuntra mer avancerade medlemsländer till en allt starkare förnyelse i den digitala omställningen, till exempel genom att uppmuntra medlemsländerna att ställa upp extra mål åt och konkreta indikatorer för dem åt sig själva.

Förutom att kommissionen samlar in och analyserar data om medlemsländernas utveckling, bör kommissionens årliga rapport ge en helhetsbild av det globala konkurrensläget och den globala utvecklingen. Utöver kvantitativ mätning bör även kvalitativa indikatorer användas för att följa upp utvecklingen, åtminstone i mätningar mellan medlemsländer.

Sitra uppmuntrar till ett aktiv samarbete med intressentgrupper under hela livscykeln för programmet som samrådet gäller (uppgörande, bearbetning, genomförande av nationella planer).

De fyra delområdena i de digitala decenniemålen

Sitra understöder en den tydliga indelning av decenniemålen i fyra delområden enligt kompassens väderstreck som kommissionen föreslagit – kompetens, infrastruktur, företag och offentlig service. Sitra betonar att initiativet utöver de fyra delområdena starkare bör understryka genomgripande teman än vad som föreslagits, dvs. sådana som berör alla fyra delområden – digital grön omställning, ansvar och digital suveränitet.

Att beakta de förpliktande målen för den gröna omställningen är en nödvändig del av digitaliseringen, vilket också framgår i EU:s gröna giv. Enligt Sitras syn syns denna dimension i nuläget inte tillräckligt i kommissionens initiativ. De gemensamma digitaliseringsmålen och incitamentsmekanismerna (finansiering, samarbetsprojekt) bör främja målen för EU:s gröna giv genom att se till att den digitala branschen är resurseffektiv och klimatneutral samt genom att skapa databaserade och andra innovativa tekniklösningar på hållbarhetskrisen. För den digitala och gröna dubbla omställningen behövs också åtgärder som ännu inte har identifierats, något som kräver data och satsningar på finansiering för innovationer som främjar den dubbla omställningen.

Hållbarhet och ansvar bör synas starkare i rapporteringen om hur decenniemålen avancerar. Enligt en undersökning som EU-kommissionen beställt år 2019 finns det fortfarande en enorm mängd information om digitaliseringens helhetsinverkan som inte identifierats. Bristen kan endast åtgärdas med regelbunden rapportering som är förpliktande för medlemsländerna, och därför är det nödvändigt att hållbarhetsdimensionen inkluderas tydligt i den årliga rapporteringen i kommissionens initiativ.

Digital suveränitet bör vara en del av de europeiska digitala principerna som vid sidan om grundläggande och mänskliga rättigheter även styr innehållet för digitala decenniemål och EU-organens verksamhet. Den digitala suveräniteten hos såväl individer som företag ska läggas fram tydligt inom alla initiativ och åtgärder.

Sitra föreslår att även delområdenas mål utöver genomgripande teman ska utvecklas på nedan angivna sätt.

Kompetens

Majoriteten av invånarna i EU ska ha minst grundläggande digitala färdigheter och EU sysselsätter minst 20 miljoner digitaliseringsspecialister. Digitala färdigheter är en medborgarfärdighet, och det är viktigt att satsa på dem med tanke på såväl EU:s konkurrenskraft som allmän välfärd, säkerhet och digital suveränitet. Som ett genomgripande tema i samhället ska ny kompetens synas i all utbildning.

Grundläggande digitala färdigheter är en bra utgångspunkt för att främja individernas digitala färdigheter, men inte tillräcklig i sig. På alla nivåer i samhället ska tillräcklig kompetens säkerställas om bland annat anonymisering av personuppgifter samt om krypterings- och cyberfärdigheter. Sitra anser att det är väsentligt att medborgarnas digitala färdigheter utöver IKT-färdigheter omfattar datalitteracitets- och cybersäkerhetsfärdigheter. Dessutom betonas rollen och betydelsen hos organisationernas ledning när det gäller att sköta data- och cybersäkerheten, där omsorgen för kompetens och färdigheter är en del av affärsledningen och inte alltid kan utkontrakteras.

För att positionera sig i den internationella konkurrensen bör EU inom spetskompetens satsa allt mer på kompetens om artificiell intelligens och dataanalys. Förutom IKT-specialister och digitala färdigheter kräver spetskompetens sektorsövergripande insikter. Denna observation stöds av en företagsenkät som Sitra gjort, där vi undersökte europeiska företags färdigheter för att utveckla databaserad affärsverksamhet.

Många företag har redan insett att de har stora dataresurser, men den nytta som dessa data kan ge i affärsverksamheten inte motsvarar potentialen. Enligt vår enkät lider företagen särskilt av den ökade regleringen och av brister i kompetensen att förnya affärsmodeller och tekniska färdigheter. I en dynamisk verksamhetsmiljö behövs förutom IKT-specialister alltså bland annat kompetens för att förnya affärsverksamheten och juridisk kompetens.

Infrastruktur

År 2030 är den digitala infrastrukturen inom EU säker, fungerande och hållbar. Den digitala och gröna dubbla omställningen bör styra utvecklingen av digital infrastruktur. Dessutom bör konsekvenserna analyseras med tanke på organisationers och individers digitala suveränitet.

Vid utvecklingen av infrastruktur kan ambitionsnivån höjas ytterligare inom områden där EU har potential att vara en global vägvisare, till exempel inom utvecklingen av 5G- och 6G-nät och olika standarder. Satsningar krävs också för att uppnå och hålla en hög nivå på cybersäkerhet.

Sitra understryker att även mjuk infrastruktur bör omnämnas i målen utöver mer ”traditionell” infrastruktur. En fungerande inre datamarknad baserar sig på såväl teknisk som semantisk kompatibilitet mellan system och material. Dessa utvecklas till exempel inom dataområden, digital identitet och realtidsekonomi. Inom detta område har Sitra genom samarbete med intressentgrupper tagit fram bland annat praktiska exempel för företag om praxis inom rättvis dataekonomi (Sitra 2020, IHAN Blueprint 2.5) och avtalsmallar för rättvis datadelning (Sitra 2021, Rulebook for a fair data economy).

När en gemensam digital infrastruktur utvecklas ska olika sektorers gemensamma behov beaktas. Alltför ofta bygger vi upp sektorsvisa lösningar för varje delområde i samhället, trots att vi med hjälp av sektorsövergripande lösningar kunde nå en effektivare och bättre infrastruktur.

Digital omställning av näringslivet

År 2030 utnyttjar företag inom EU digitaliseringens möjligheter och effektivitetsfördelar i sin verksamhet på ett omfattande och smidigt sätt. Sitra understryker att det också är viktigt att förnya affärsmodeller så att de blir databaserade, särskilt inom SMF-sektorn. Den inre datamarknaden är en central del av företagens digitala omställning och underlättande av affärsverksamhet, och därför bör man satsa på att röja de nuvarande hindren.

Målet med regleringen är att möjliggöra inre marknader för data och främja rättvis datadriven affärsverksamhet. Den rättsliga osäkerheten hotar dock att minska potentialen hos den europeiska dataekonomin. Enligt Sitras företagsenkät förhindrar en bristfällig förståelse för reglering och affärsmodeller europeiska företag från att gynnas av den potential som dataekonomi erbjuder, även om de själva skulle ha dataresurser.

För att trygga enhetligheten och den inre datamarknaden är det viktigt att regleringens helhetsbild och relationen mellan olika initiativ och verktyg skulle beskrivas ännu tydligare. I synnerhet behöver små och medelstora företag stöd för att navigera i den digitala omställningen och förändringar i regleringsmiljön. En metod vore att kanalisera stödverksamheten för företag till Digital Innovation Hubs, som bör allokeras tillräcklig finansiering för ändamålet. Sitras företagsprogram kan utgöra ett exempel på detta.

Digitalisering av offentlig service

EU-medborgarna har tillgång till centrala offentliga tjänster och sina egna hälsouppgifter samt använder en digital identitet för att identifiera sig senast år 2030. Sitra påpekar att offentlig service bör definieras så att de utöver hälso- och sjukvård även omfattar en social dimension och välbefinnande.

Sitra understöder en reform av förvaltningen med tanke på självbestämmanderätten så att medborgarna får allt bättre möjligheter att påverka förvaltningens verksamhet och utöva sina rättigheter (till exempel få tillgång till data som insamlats om dem och administrera hur de används). På en fungerande inre datamarknad bör EU-medborgarnas jämlikhet och lika tillgång till offentlig service och hälsouppgifter garanteras inom hela EU oberoende av medlemsstat.

Sitra uppmuntrar till att ställa målen högre än i nuläget i frågor som rör hälsodata och individualiserade hälso- och sjukvårdstjänster. Hälsoproblem, oavsett om de handlar om smittsamma sjukdomar eller vällevnadssjukdomar är snarlika i olika länder. Därför bör också lösningar sökas tillsammans. Förhållandet mellan nationell lagstiftning och EU-lagstiftning bör förtydligas i regleringen kring hälsodata. Det europeiska hälsodataområdet behöver en stabil lagstiftningsgrund och därutöver gemensamma spelregler och rutiner för utnyttjande av data inom såväl hälsodataområdet som andra europeiska dataområden.

Genomförande och uppföljning av målen

Ett gemensamt verktyg för att regelbundet följa upp hur målen förverkligas är välkommet. Sitra understöder strävan att hålla den allmänna bild som utformas under innevarande decennium så lättbegriplig och lätt att följa som möjligt. Det föreslagna ”trafikljussystemet” är ett bra sätt att följa upp det gemensamma avancemanget mot målen och vid behov justera innehållet i målen.

Datakompatibiliteten ska tryggas när information samlas inom om hur medlemsländerna avancerar, för att rapporteringen ska fungera optimalt och data ska vara jämförbara. Detta bör beaktas särskilt i situationer data eller rapporter om medlemslandets utveckling ännu inte finns att tillgå och kommissionen sammanställer data om medlemslandet på valt sätt.

Sitra upplever att EU förutom indikatorer behöver ett starkt framförhållnings- och framtidstänkande, för att den ständigt föränderliga verksamhetsmiljön ska beaktas så effektivt och optimalt som möjligt. Det är inte möjligt att ställa målen tillräckligt högt endast genom att blicka i backspegeln.

Kommissionens avsikt är att granska målen senast år 2026. Sitra uppmuntrar till öppenhet och tydlighet i processen, så att den blir så förutsägbar som möjligt och att rättsliga oklarheter inte ska medföra onödiga fördröjningar för företagsverksamhet och innovation inom EU.

Målen ska ställas tillräckligt högt också när det gäller resursfördelning. En fungerande inre datamarknad kräver satsningar på effektiviserad koordinering, eftersom en heltäckande helhetsbild på EU-nivå om initiativ, åtgärder och aktörer som främjar den digitala omställningen fortfarande saknas. Sitra upplever att det är bra att skapandet och granskningen av en helhetsbild ska tas in som en del av kommissionens årliga rapportering.

Kommissionen bör fästa vikt vid det sätt med vilket den godkänner och övervakar medlemsstatsspecifika rekommendationer. Sitra föreslår att denna process ska vara nära sammankopplad med andra EU-program som främjar det digitala genombrottet. eftersom det är viktigt att decenniemålen för sin del främjar EU:s övriga program (till exempel den gröna given) och initiativ med vilka de har naturliga kopplingar.

Dessa kopplingar mellan de föreslagna målen och verktygen (till exempel European Digital Infrastructure Consortium (EDIC), som syftar till att möjliggöra genomförandet av projekt när en alternativ mekanism saknas) bör lyftas fram starkare och tydligare (till exempel de nio sektorsvisa dataområden som publicerats i samband med dataförvaltningsakten).

Sitras utlåtande kan också läsas på kommissionens webbplats.

Mer information

Kommissionens begäran om samråd

Vad handlar det om?