Gå direkt till innehållet

Bild: Topias Dean

Publicerad 02.09.2019

Kunde företagsstöden sporra Finland i riktning mot en klimatneutral, cirkulär ekonomi?

I bästa fall kunde företagsstöden vara ett verktyg för att bygga ett konkurrenskraftigt Finland som löser vår tids stora utmaningar. Användningen av sådana stöd bör ändå handla om en långsiktig vision, enligt Sitras arbetspapper om behovet att reformera företagsstöden. En reform av företagsstödsystemet understöds, men det är svårare att finna samstämmighet kring detaljerna i reformen. Därför bör den genomföras inom ramen för en bredare reform som sker stegvis.

Det komplicerade och tekniska företagsstödsystemet inverkar på hur resurser används i landets ekonomi och på den ekonomiska framgången på sikt. Behovet att se över företagsstöden har diskuterats länge, men en reform av systemet har visat sig vara utmanande. För att skapa klarhet i diskussionen och bygga broar mellan olika synpunkter, sammankallade Sitra hösten 2018 och våren 2019 ett forum för diskussion kring företagsstöden.

”Vi märkte att diskussionen kring företagsstöden var mycket spänd och det tedde sig svårt att finna ett gemensamt språk. Eftersom Sitra har erfarenhet av att främja dialog och konstruktiv debattkultur, ansåg vi att frågan skulle gagnas av att vi ställer upp ramar för diskussionen och erbjuder utrymme för debatt och skapande av samförstånd kring detta ämne som ger upphov till starka och ofta motstridiga tolkningar”, förklarar Mari Pantsar, direktör för Sitra, bakgrunden till forumen.

Forumen samlade olika intressentgrupper och erbjöd ramar för förtroendefulla diskussioner. Utgående från diskussionerna har Sitra sammanställt ett arbetspapper, Näkökulmia yritystukien uudistamistyöhön (Synpunkter på företagsstödsreformen) som resumerar målen med reformen. Dessutom publicerar Sitra ekonomen Mika Malirantas bakgrundspromemoria, som granskar företagsstöden ur ekonomisk synvinkel.

”Den här sortens dialog mellan forskare och beslutsfattare kan bidra till att förebygga att man i onödan talar förbi varandra i debatten om företagsstöd. Företagsstöden måste granskas med avseende på klimatmålen och den offentliga ekonomin, men reformer måste göras så att konkurrenskraften och sysselsättningen beaktas. Det behövs forskningsdata om vilket det bästa sättet är att uppnå olika mål inom ramen för de begränsade resurserna”, säger FFC:s chefsekonom, Ilkka Kaukoranta, som deltagit i forumen.

Debatten om företagsstöd är också en klimatdebatt

Det rådde ett brett samförstånd kring behoven att reformera företagsstöden i forumen, men detaljerna bjöd på utmaningar. Hur ska exempelvis företagsstöd definieras eller skattestöd jämföras? Många deltagare upplevde ändå att diskussionen var viktig i sig, även om man inte genast uppnådde enighet om detaljerna.

”Jag uppskattar att man i forumen förde en bred diskussion som syftar till modern och förutsägbar ekonomisk styrning. Till exempel lägger diskussionen för oss en viktig grund för energiskattereformen och sänkningen av elskatten”, konstaterar Jukka Makkonen, expert på energiproduktion vid Finsk Energiindustri rf.

Klimatförändringen var ett tema som framhölls eftertryckligt i diskussionerna i forumen. Enligt Mari Pantsar vid Sitra bör företagsstöden ses som ett verktyg som främjar lösningar som sporrar Finland i riktning mot en klimatneutral, cirkulär ekonomi.

”Styrmedel som strider mot klimatmålen bör slopas stegvis, allteftersom utsläppssnåla lösningar blir tillgängliga”, säger Pantsar.

Enligt Jaakko Hirvola, VD för Teknologiindustrin, bör beskattningen, understöden och de övriga ekonomiska styrmedlen i Finland utvecklas så att de tillsammans hjälper oss att nå klimatmålen snabbare än i dagsläget. ”Övergången till en mer klimatneutral industri måste ske kontrollerat så att inte åtgärderna driver exportindustrins investeringar till länder med slappare klimatmål än Finlands. Samtidigt måste insatserna på forskning, utveckling och innovation ökas och resurserna inriktas på att lösa klimatutmaningen”, säger Hirvola.

Med blicken på framtiden

Avsikten med företagsstödforumen var specifikt att fokusera på det större perspektivet och att blicka längre fram i tiden, eftersom stöden påverkar hela samhället.

Jouni Hakala, ansvarig direktör för företagande och näringspolitik vid Finlands näringsliv EK och deltagare i företagsstödforumen, anser att målen med företagsstöden på sikt bör vara att uppnå en långsiktighet som sträcker sig över mandatperioderna, främja att företagen förnyar sig, reagera på klimatförändringen samt säkerställa konkurrenskraftiga villkor för företagen. ”Till att börja med måste företagsstöden ges tydligare definitioner än de har, deras effektivitet måste utvärderas systematiskt och ändringsarbetet garanteras tillräcklig tid för anpassning”, säger Hakala.

I det arbetspapper som Sitra publicerade i dag konstateras även att företagsstöden bör gagna samhället mer genomgående och inte enbart direkt gynna de företag eller branscher som åtnjuter stöden. Då kan exempelvis insatser som främjar fungerande marknader och indirekta innovationsinsatser, såsom utveckling av utbildningssystemet och fungerande kapitalmarknader, ge större effekt. I fråga om direkta innovationsstöd är det särskilt motiverat att stödja innovationer som gagnar många branscher.

”Det viktiga vore att fastställa en långsiktig vision för vad man vill uppnå med företagsstöden, och stegvis reformera företagsstödsystemet inom ramen för ett bredare reformarbete för att förbättra konkurrenskraften i samhällsekonomin”, säger Sitras Pantsar.

I förtagsstödforumen konstaterades också att den ram för utvärdering av företagsstöden som lades fram i den parlamentariska arbetsgruppens rapport i fjol ger goda utgångspunkter för det fortsatta arbetet. För närvarande är reformen av företagsstöden under betänkande vid flera olika arbetsgrupper.

Vad är företagsstödforumen?

Företagsstödforumen var diskussionstillfällen som Sitra sammankallade i november 2018 och juni 2019. Målet var att uppnå samförstånd kring motiveringarna av företagsstödsystemet, dess viktigaste egenskaper och kopplingarna till andra domäner inom samhället och den ekonomiska politiken. Idén var att sammanföra intressentgrupper som är centrala för företagsstöden och föra en konstruktiv diskussion kring utvecklingen av stödsystemet. Representanter för följande organisationer deltog i företagsstödforumen: AKAVA, Fackförbundet Pro, Business Finland, Finlands näringsliv, Finsk Energiindustri, Kemiindustrin, Kommunikationsministeriet, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Skogsindustrin rf, Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta rf, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Suomen Elinkeino- ja Kehitysyhtiöt SEKES ry, Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Suomen Taksiliitto, Företagarna i Finland, Teknologiindustrin, Industrifacket, Tjänstemannacentralorganisationen STTK, arbets- och näringsministeriet, statsrådets kansli och miljöministeriet. Företagsstödforumen modererades av nationalekonomen Mika Maliranta. Synpunkterna i Sitras arbetspapper, ”Näkökulmia yritystukien uudistamiseen”, delas inte nödvändigtvis av de individer och organisationer som deltagit i forumen.

Läs publikationerna (på finska)

Vad handlar det om?