nyheter
Beräknad läsningstid 5 min

Unga vuxna tvekar att engagera sig i samhället – enligt undersökning finns viljan men modet saknas

Unga vuxna känner oftare än äldre åldersgrupper att de inte har färdigheter att delta i och påverka samhället. Samtidigt är de ändå mer intresserade än andra medborgare av att bli aktivare i samhället, till exempel genom att gå med i frivilligorganisationer, hobbyklubbar eller rösta i val.

Författarna

Ilari Lovio

Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer

Kirsi Hantula

Ledande Expert, Digital makt och demokrati

Krista Takkinen

Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer

Publicerad

Unga vuxna mellan 20 och 30 år känner oftare än äldre medborgare att de saknar färdigheter och kunskaper för att delta i samhället. De är dubbelt så benägna än äldre att tänka att det är komplicerat och att det kräver för mycket ansvar att delta i samhället.

Uppgifterna kommer från en Sitra-undersökning om unga vuxnas erfarenheter av vad det är som hindrar dem att delta i samhället. I undersökningen omfattade samhälleligt deltagande både röstning i val och vardagliga aktiviteter som att ta sig an en ansvarsfull roll i en hobbyklubb, vara aktiv i organisationer eller till exempel vara medlem i styrelsen för ett husbolag.

”Unga vuxna borde få tro att de räcker till som de här”

Enligt Kirsi Hantula, letande expert på Sitra, känner många unga vuxna att deras egna ledarskaps- eller nätverksfärdigheter inte räcker till för att delta. De känner inte heller att de är tillräckligt modiga eller socialt kompetenta.

”Många verkar jämföra sig med någon slags idealpolitiker. Om vi vill att unga vuxna ska bli mer aktiva i samhället måste vi stärka deras tro på att de är tillräckligt bra som de är”, säger Hantula.

Unga vuxna har ändå en starkare vilja än äldre åldersgrupper att spela en aktiv roll i samhället, särskilt om de fick stöd och uppmuntran. I undersökningen efterfrågade de efterfrågade de lättillgängliga sätt att delta med låg tröskel, för att göra det lättare för dem att engagera sig.

Sänkt rösträttsålder kan öka aktiviteten

Hantula efterlyser långsiktiga åtgärder från samhällets sida för att stärka 20–30-åringarnas och de yngres förtroende för att det varken är för svårt eller för tungt att delta i samhället. Undersökningen bekräftar Sitras uppfattning om att till exempel att sänka rösträttsåldern i kommunal- och landskapsval skulle kunna stödja unga vuxna i att aktivera sig mer.

”Forskning visar att unga som uppnår rösträttsåldern redan under skoltiden är mer benägna att rösta i framtiden”, säger Hantula.

Valdeltagandet bland unga vuxna i Finland har länge varit lägre än bland äldre åldersgrupper. I en undersökning som Sitra beställde för rapporten säger bara något mer än hälften av de unga vuxna att de har utnyttjat sin rösträtt när de har haft möjlighet att göra det under de senaste åren. Bland finländare som fyllt 30 år är motsvarande siffra 75 procent. Unga vuxna nämner hinder som cynism eller brist på information som hinder för att rösta.

Digitala lösningar räcker inte

Det är också viktigt att utveckla demokratifostran för barn och unga. Syftet med demokratiutbildning är att öka förståelsen för demokrati och demokratiska principer och att stärka barns och ungas deltagande. Viktiga aktörer i detta kan förutom skolan vara bibliotek, organisationer eller idrottsföreningar som når ut till barn och unga.

”Digitala applikationer ses ofta som en lösning på utmaningarna med att engagera unga vuxna. Men de är ingen mirakelkur om de unga inte har förtroende för sina förmågor eller sin egenmakt”, avslutar Hantula.

Sitras tema Demokrati och delaktighet arbetar med samhälleligt deltagande, eftersom deltagandet i Finland blir allt mer splittrat mellan dem som är aktiva och dem som är helt utestängda. Enligt en tidigare Sitra-undersökning skulle över en halv miljon finländare vilja delta mer i det samhälleliga beslutsfattandet om det vore lättare.

Vad handlar det om?