nyheter
Beräknad läsningstid 4 min

Välfärdsområdena har möjlighet att göra historia som demokratins förnyare

Demokratin och folkstyret behöver försvarare och framför allt förnyare, påminde Sitra i sitt evenemang Minne menet demokratia? (Vart är du på väg demokrati?) Till exempel ska välfärdsområdena planeras så att människor har möjlighet att delta i beslutsfattandet även på annat sätt än genom att rösta i valet med fyra års mellanrum.

Författare

Taru Keltanen

Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Publicerad

Demokratin är under press över hela världen. Allt fler stater håller på att glida mot ett auktoritärt system, men det finns också utmaningar i den västerländska demokratins vaggor. En av anledningarna till detta är att den representativa demokratin inte har hängt med i förändringarna i samhället och i världen.

Till följd av social- och hälsovårdsreformen uppstår en helt ny demokratisk nivå i Finland: välfärdsområdena. Samtidigt erbjuds en historisk möjlighet att uppdatera demokratin. Strukturerna i de sammanlagt 21 välfärdsområdena ska planeras så att de är så öppna och mottagliga som möjligt för nya sätt att delta.

”Förhoppningsvis har vi finländare mod att bygga upp en ny slags demokrati och utnyttja detta unika tillfälle. Att människor i större utsträckning deltar i beredningen av samhälleliga beslut som intresserar dem är en enorm resurs för områdena och hela samhället”, betonar Sitras överombudsman Jyrki Katainen.

Detta behov har redan uppmärksammats. Social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, justitieministeriet och Sitra har inrättat en demokratitemagrupp som utifrån nätverk fungerar som stöd för välfärdsområdena. Gruppen som Sitra ansvarar för koncentrerar sig på att stärka medborgarnas möjligheter att delta och påverka. Gruppen planerar och utvecklar tillsammans lämpliga modeller för medborgardeltagande i områdena.

Mindre än en tredjedel av finländarna tror på sina egna påverkningsmöjligheter

Nya sätt att påverka och delta behövs, eftersom finländarna allt tydligare delas in i aktiva och delaktiga samt personer som blivit främmande för samhällelig påverkan och partier. Intresset för traditionella sätt att delta, såsom röstning och partiverksamhet, har redan länge minskat.

En av de förklarande faktorerna kan vara den finländska demokratins särdrag som OECD kallar deltagandets paradox. Även om förtroendet för institutionerna är starkt bedömer människorna att deras möjligheter att påverka är svaga.

”Den avtagande trenden för deltagande har länge identifierats i Finland, men åtgärderna för att vända trenden har saknats. Senast den historiskt låga röstningsaktiviteten på 55 procent i kommunalvalet 2020 synliggjorde att demokratins kris även berör Finland”, konstaterar Veera Heinonen, direktör för Sitras tema Demokrati och delaktighet.

”Den finländska demokratin är fortfarande så stark att det inte finns tillräckliga incitament för omfattande reformer. Det finns dock skäl att ingripa i problemen innan de hotar hela systemets godtagbarhet”, påminner Heinonen.

Framtidens samhälle är transparent, förutsägbart och engagerar medborgarna

Strukturerna i samhället och dess institutioner bör utvecklas långsiktigt så att processerna är mer transparenta, förutsägbara och medborgarna kan delta i dem på nya sätt.

Utgångspunkten för Sitras demokrati- och delaktighetsarbete är att ett bredare deltagande av människor i beredningen av samhälleliga beslut som intresserar dem stöder en utvidgning av kunskapsbasen i beslutsfattandet, skapandet av förtroende, förebyggandet av känslan av maktlöshet och samtidigt stärkandet av det representativa systemet.

Målet med Sitras projekt Folkstyrets grundrenovering (2018–2021), som avslutades förra sommaren, var att förnya såväl strukturerna för beslutsfattande som formerna för medborgardeltagande. Projektet utredde och korrigerade demokratins institutionella problem, genomförde olika praktiska demokratiförsök och inspirerade samarbetspartnerna att förnya sig. Du kan bekanta dig med resultaten via denna länk.

Mer information om Sitras evenemang Minne menet demokratia? (15.12.2021)

Vad handlar det om?