(Översikten är sammanställd för Sitras förvaltningsrådet för perioden 1.1–8.4.2025)

1. Översikt

I enlighet med strategin som vi antog senaste sommar har Sitras framtidsarbete under början av året tagit en ny riktning. Alla våra insatser främjar välfärden i Finland och stimulerar en hållbar ekonomisk tillväxt.
 
Efter årsskiftet har vi lanserat hela sju finansieringsutlysningar där vi finansierar försöksverksamhet, innovationer och utredningar hos övriga aktörer till nyskapande innovationer i Finland. Utlysningarnas teman är exakt avgränsade. De sträcker sig från proaktiv social- och hälsovård till regional utveckling av FoUI-samarbete och AI-försök inom den offentliga sektorn.

Sitras Framtidsbarometer 2025, som vi publicerade strax före kommunal- och välfärdsområdesvalen, redogör för finländarnas tankegångar i landets olika delar tänker kring framtiden och skillnaderna mellan kommuninvånarnas och beslutsfattarnas synpunkter. Mitt under de globala kriserna är det hoppingivande att ungdomar i åldern 15–24 år har behållit den starkaste framtidstron och framför allt tilltron på att det går att påverka framtiden.

Vi granskade vad de grundläggande orsakerna till problemen för Finlands samhällsekonomi är. Den svaga ekonomiska utvecklingen beror inte på externa faktorer, utan på en dålig produktivitetsutveckling i företagssektorn. Det råder snarare en brist på idéer än på kapital. Detta framgår av en djuplodande analys som Matti Pohjola, professor emeritus i nationalekonomi, utarbetat åt Sitra.

Som vi ser det, saknas det i Finland en helhetsbild av den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. Därför kommer vi framöver att tillsammans med våra partner regelbundet sammanställa information för samhället om tillväxtens betingelser och möjligheter.

Utredningen Vad kostar demokratin inom välfärdsområdena?, som Sitra och finansministeriet låtit utföra, är en interimsöversyn av kostnaderna och strukturerna beträffande beslutsfattande i de nya välfärdsområdena. I utredningen lyfts också fram metoder för bättre fungerande beslutsfattande.

I mars inledde Sitra omställningsförhandlingar i stödfunktionerna. Förhandlingarna är kopplade till den nya strategin, och syftet är också att öka smidigheten och effektiviteten. Förhandlingarna omfattar 68 person och syftar till att skära ned högst 32 befattningar.

2. Detta gjorde vi under rapporteringsperioden

2.1 Förutsägelse och utbildning

Exempel på framsteg i vårt arbete och resultat:

Vi utredde finländarnas tankar om framtiden i en krisfylld tid

Den fjärde Framtidsbarometern som gjordes strax före valen utredde medborgarnas och för första gången även kommunala och välfärdsområdenas beslutsfattares synpunkter på framtiden. Vi publicerade på Sitras webbplats ett omfattande materialpaket (inkl. resultatdata) för alla intresserade. Webbsidorna har haft över 2 000 besökare på dryga två veckor.

Genom barometern ville vi introducera ett framtidsperspektiv i den offentliga debatten, och påminna om behovet av framsyn i en tid där beredskap för omställningarna i samhället är synnerligen viktig med tanke på samhällets resiliens. Med detta lyckades vi, och många riksmedier och tiotals landskapsmedier rapporterade om barometerns resultat och ledarskribenter påminde beslutsfattare om vikten av att stärka visioner och framtidstro.

Vi uppdaterade förutsägelserna om säkerhet

Till följd av turbulensen i säkerhetsmiljön framhävs beredskapsperspektivet och beredskapens betydelse i förutsägelsearbetet. Det är viktigt att kunna göra djärvare analyser av vilka alternativa följder de snabba omställningarna kan ha.

Hur ser säkerhetsmiljöns status och alternativa framtider ut ur Finlands perspektiv? Vilka slags konsekvenser kan omställningarna ha för Finland och det finländska samhället över olika tidsperioder? På vilket sätt bör Finland förbereda sig och förnya sig, för att det ska kunna säkerställa förutsättningarna för säkerhet på både kort och lång sikt? Vi granskade dessa frågor i framsynsrapporten i december och i en (uppdaterad) artikel efter säkerhetskonferensen i München, där de transatlantiska relationerna genomgick en radikal förändring.

Två utlysningar av finansiering för framtida ekonomisk tillväxt respektive framtidsmakt

I februari utlyste vi finansiering för utredningar som granskar olika framtider för den ekonomiska tillväxten i Finland. För utlysningen har reserverats 300 000 euro för tilldelning till 4–8 utredningar. I april utlystes finansiering för projekt som stärker mångfacetterade och mångsidiga framtidsdiskussioner som en del av beslutsfattandet. Utlysningen fokuserar på temaområdena barns och ungas delaktighet, polarisering i samhället, regional ojämlikhet samt minoriteters ställning och röst. Finansieringen på högst 400 000 euro fördelas på 2–5 projekt.

2.2 Utmaning: Ekonomisk tillväxt

Exempel på framsteg i vårt arbete och resultat:

Vi utredde grundläggande orsaker till den svaga ekonomiska tillväxten och initierade debatt om stimulerande lösningar för ekonomin

Finlands svaga ekonomi beror inte på den offentliga sektorn, bristande investeringar, svag kostnadskonkurrens eller efterfrågan på exportprodukter. Orsaken är framför allt den svaga utvecklingen av företagssektorns totala produktivitet. Detta framgår av en djuplodande analys som Matti Pohjola, professor emeritus i nationalekonomi, utarbetat åt Sitra. I promemorian Miksi Suomi ei kasva? (Varför tillväxer inte Finland?) jämför han utvecklingen av levnadsstandarden och produktiviteten i Sverige, Danmark och Tyskland.

Finland har inte lyckats med att utnyttja millenniets omvandlingskrafter, det vill säga digitalisering och tjänster, för tillväxt på samma sätt som våra nordiska grannar. Eftersom som upphovet till Finlands problem finns här, måste vi också själv komma på lösningarna. Betydelsen av forskning, utveckling, innovation och kompetens för Finlands framtid kan inte nog betonas.

Var ska hållbar tillväxt under nästa årtionde komma ifrån? Det var frågan på ett event för Sitras intressenter i början av mars. Eventet för insatser för framtiden lockade över 700 deltagare både på plats och online. Framstående talare lyfte fram programpunkter som ekonomiska trender, tekniska lösningar för omställning, smart social- och hälsovård och naturrelaterade affärsmöjligheter.

Utlysning av finansiering till Innovationsstäder för bättre regionala betingelser för forsknings- och företagssamarbete

För att de nationella satsningarna på FoUI ska ge bästa möjliga utbyte, måste företagens få en starkare roll i Finlands FoUI-system. I utlysningen av finansiering till Innovationsstäderna bygger regionala aktörer tillsammans upp en bild av var och hur FoUI-verksamheten bör utvecklas. Syftet är att främja ett smidigare samarbete mellan företagen och forskningsorganisationerna.

Utifrån lärdomarna kommer ytterligare en motsvarande utlysning att lanseras senare under våren. Av de regionala framtidsutsikterna sammanställer vi en nationell helhetsbild och söker lösningar för att påskynda FoUI-arbetet.

På kommande: Stokastisk befolkningsprognos görs fritt tillgänglig

Befolkningsutvecklingen kommer att ha en stor betydelse för såväl den ekonomiska tillväxten som den offentliga sektorns finansiella ställning. Enligt Statistikcentralens senaste befolkningsprognos antas nettoinvandringen härifrån till i all evighet vara 40 000 personer per år. Denna deterministiska prognos som publicerades hösten 2024 väckte en hel del debatt, och många önskade få se alternativa prognoser.

Sitra hörsammade denna önskan och offentliggör i april en stokastisk befolkningsprognos, som beskriver alternativa utvecklingstrender och analyserar sannolikheterna för dem. Prognosen har beställts av forskare vid Näringslivets forskningsinstitut och den omfattar några scenarier vars data vi kommer att göra fritt tillgängliga via Sitras webbplats. Dessutom kommer vi att sammanställa en kort promemoria över de viktigaste observationerna jämfört med utvecklingen de senaste åren.

2.3 Utmaning: Hållbarhet

Exempel på framsteg i vårt arbete och resultat:

Finländarna är väl medvetna om naturens hälsofördelar

En överväldigande majoritet av finländarna anser att naturen ökar människors hälsa och välbefinnande. Den åsikten uttryckte hela 97 procent av svarspersonerna i den färska Naturbarometern. Naturbarometern är en enkät som genomfördes under ledning av miljöministeriet. Sitra deltog i arbetet.

Resultaten av enkäten stödjer det kommande nationella naturhälsoprogrammet, som Sitra med samarbetspartner för närvarande utarbetar. Programmets syfte är att minska den börda som folksjukdomar orsakar genom att öka människornas exponering för naturen. Det kräver att naturens hälsoeffekter tillvaratas i människors vardagsmiljöer, i kommunerna och inom hälso- och sjukvården. Avsikten är att programmet ska starta i början av 2026.

I höstas visade en studie som finansierats av Sitra att Finland kan spara upp till hundratals miljoner euro per år med hjälp av naturen, enbart vad gäller förebyggandet av depression och typ 2-diabetes och läkemedelsbehandling av astma.

Toppmöte inom natur och business i Helsingfors i oktober 2025

Ledare från företagsvärlden och finanssektorn samt politiska beslutsfattare samlas på European Business & Nature Summit 2025 i Helsingfors den 23–24 oktober. På evenemanget söker man konkreta åtgärder med vilka företag kan bromsa förlusten av biologisk mångfald och stärka mångfalden.

Förlust av biologisk mångfald medför en stor risk för företag, men samtidigt finns det stora möjligheter i att motarbeta den. Finländska företag hittar nya affärsmöjligheter genom exempelvis cirkulär ekonomi och naturbaserade lösningar.

Arrangörer för evenemanget som ordnas för första gången i Norden är samarbetsnätverket EU Business & Biodiversity Platform, som inrättats av Europeiska kommissionen, och Sitra. I nätverket ingår över 400 företag och organisationer.

2.4 Utmaning: Demokratiska innovationer

Exempel på framsteg i vårt arbete och resultat:

Utredning: Välfärdsområdena kan skärpa sitt beslutsfattande

Välfärdsområdena kan göra sitt beslutsfattande smidigare bland annat genom att minska antalet organ och förtydliga deras roller. Detta framgår av en utredning från Sitra. Beslutsfattandeförmågan kan också stärkas genom att öka invånarmedverkan genom exempelvis medborgarpaneler och den digitala deltagandeplattformen Polis.

Enligt utredningen är välfärdsområdenas kostnader för demokrati och invånarnas deltagande försvinnande små jämfört med områdenas verksamhetsutgifter. De knappa resurserna bör riktas till att effektivisera beslutsfattandet och stärka deltagandet bland invånarna. Detta skulle även bidra till att öka medborgarnas förtroende för beslutsfattandet.

Invånarmedverkan ger betydande fördelar i välfärdsområdena

Flera välfärdsområden genomförde Sitrafinansierade försök åren 2023–2024 för att hitta nya sätt att engagera invånarna i beslutsfattandet. Syftet med försöken var att stärka invånarmedverkan och testa demokratiska innovationer, såsom invånarpaneler och plattformen Polis för konstruktiva diskussioner.

I panelerna diskuterade en slumpmässigt rekryterad grupp människor olika politiska frågor och lade fram rekommendationer som stöd för beslutsfattandet. På plattformen Polis samlades invånarnas synpunkter på olika teman, bland annat psykisk hälsa och digitala tjänster. Försöken visade att välplanerad invånarmedverkan kan ge betydande fördelar för både invånarna och beslutsfattarna. Lärdomarna från försöken har nu sammanställts och finns tillgängliga för alla.

Utlysningar av finansiering för förankring av metoder för invånarmedverkan

Den första utlysningen av finansiering riktar sig till välfärdsområdena och syftar till att stärka digital invånarmedverkan. Man vill hitta projekt som ska förankra plattformen Polis i välfärdsområdena på lång sikt.

I slutet av mars lanserade vi två utlysningar av finansiering. Den första syftar till att förankra plattformen Polis i det kommunala beslutsfattandet. Den andra ska utvidga användningen av medborgarpaneler på olika nivåer av den offentliga förvaltningen.

2.5 Utmaning: Data och artificiell intelligens

Exempel på framsteg i vårt arbete och resultat:

Nytt program sammanför ekonomisk tillväxt, data och artificiell intelligens 

Sitras nya program fokuserar på användning av data och teknik för att driva produktivitet och tillväxt. Syftet är att hjälpa både den offentliga och den privata sektorn att ta ett produktivitetskliv. Under utarbetandet av programmet, som startar i maj, samrådde vi med bland annat över 40 generaldirektörer eller deras representanter från olika organisationer inom den offentliga förvaltningen.

Programmet fortsätter Sitras långsiktiga arbete med teman inom dataekonomi. Det fokuserar på bland annat olika produktivitetsfrämjande digitala, data- och AI-baserade lösningar inom den offentliga sektorn och i synnerhet inom social- och hälsovården. Dessutom fokuserar vi på den privata sektorns produktivitet och konkurrensfördelar i teknikomställningen.

Utlysning av finansiering för att främja förnyelse av social- och hälsovården och utveckla offentliga sektorns produktivitet

Bredare utnyttjande av data och artificiell intelligens öppnar nya möjligheter för att höja produktiviteten genom att personalens arbete löper smidigare, serviceprocesserna ses över och personalens arbetsinsats riktas in på ett fungerande sätt.

Inom social- och hälsovården banar digitalisering, data och AI väg för proaktiv social- och hälsovård där man kan identifiera latenta risker för människors hälsa och välbefinnande innan några symtom uppstår samt ingripa i tid. Då är det också möjligt att sätta in tjänster vid rätt tidpunkt så att de är effektiva och verkningsfulla. En ny utredning från Sitra stödjer omställningen till proaktiv social- och hälsovård vad gäller stödet genom den utlysta finansieringen till försök i vilka välfärdsområden använder sig av proaktiva data- och AI-baserade metoder.

Den andra utlysningen gäller finansiering till konkreta lösningar för att förbättra den offentliga sektorns produktivitet genom användning av data som underlag för strategiska beslut. Utlysningen ingår i Sitras satsning på att genom finansiering och expertis stödja den finländska offentliga förvaltningens utveckling till en föregångare inom utnyttjande av data och artificiell intelligens.

Grepp om AI-reglerna genom en avgiftsfri webbkurs

En ny och allmänt tillgänglig webbkurs ger information om vad EU:s AI-förordning innebär för AI-utvecklarna och de företag som börjar använda artificiell intelligens. Kursen ger klarhet i EU-regleringen samt stärker AI-litteraciteten och hjälper identifiera risker med AI. Kursen Tekoälyn reilut säännöt är fritt tillgänglig på finska i den digitala lärmiljön eOppiva.

2.6 Internationell verksamhet

Exempel på framsteg i vårt arbete och resultat:

Vi utredde potentialen för branschanpassad AI att höja företags produktivitet

Företag kan uppnå betydligt bättre konkurrensförmåga och produktivitet genom följande steg i AI-utvecklingen mot allt större specialisering. När språkmodeller anpassas till den specifika branschens behov och utifrån dess egna data blir AI-tillämpningarna allt mer avancerade och mångsidiga. Medan generella AI-tillämpningar som Chat GPT har effektiviserat kunskapsarbetet, kommer de branschspecifika tillämpningar som utvecklas nu att sätta fart på förnyelse inom till exempel industrin.

Arbetsdokumentet Applying AI in key European industries innehåller rekommendationer för att säkerställa AI-utvecklingen i Europa och stärka självförsörjningen inom teknikområdet. Rapporten är skriven av Mika Ruokonen, professor i industri vid LUT-universitetet, på uppdrag av Sitra.

Djupare europeiskt samarbete inom hälsodata

I januari samlades över 1 000 experter och beslutsfattare inom hälso- och sjukvård runtom i Europa på det första intressentforumet i projektet TEHDAS2, som leds av Sitra.  De diskuterade utvecklingen av det europeiska hälsodataområdet (EHDS) och de första anvisningarna från projektet. Forumet arrangerades i samarbete med det polska EU-ordförandeskapet.

De anvisningar och tekniska definitioner som utarbetats inom projektet underlättar tillgången till hälsodata, stärker det europeiska samarbetet, bidrar till effektiv och säker användning av data samt hjälper Europeiska kommissionen att ta fram sekundär lagstiftning som kompletterar EHDS-förordningen. Offentliga samråd om de första anvisningarna hölls i februari. Tack vare aktivt arbete mot berörda parter samt kommunikation inkom 350 synpunkter från hela Europa. Inkluderingen underlättar EU-ländernas förberedelser för att genomföra lagstiftningen.

Tusentals experter på cirkulär ekonomi samlas i Brasilien

Europeiska unionens kompetenscentrum för cirkulär ekonomi (EU CERC) inledde sin verksamhet vid årsskiftet. Sitra leder arbetet tillsammans med utrikesministeriet. Arbetet kommer igång på allvar i maj på Världsforumet för cirkulär ekonomi (WCEF2025) i Brasilien, där kompetenscentrumet ordnar sina första möten med berörda parter.

Utöver det digra programmet på själva WCEF organiserar olika parter över 100 anslutande evenemang i samband med forumet. Sitra sammanställer huvudprogrammet tillsammans med 23 internationella samarbetspartner.