Gå direkt till innehållet

Foto: Minna Hemmilä, Sitra

Publicerad 21.05.2019

SIB-modellen för samhällelig investering intresserar kommuner – mer information och stöd behövs

Resultatbaserade SIB-projekt ses i kommuner främst som en möjlighet att förnya sina verksamhetssätt, kommer det fram i Sitras enkät. Statsrådets gemensamma resultatanskaffningsfond skulle möjliggöra nya slags finansieringsmodeller och påskynda kommunernas förnyelse.

Resultatbaserade finansieringsavtal (SIB) hjälper kommunen och staten att rikta resurserna dit man kan uppnå den största möjliga önskade effekten. Sitra utredde kommuners syn på SIB-projekt och mer omfattande samhällelig investering i en enkät.

Fyra femtedelar av de som svarat på enkäten anser att SIB-projekt inom offentliga sektorn är intressanta eller mycket intressanta.

”Resultatet visar att effektiv upphandling väcker ett stort intresse. SIB hjälper att flytta tyngdpunkten för upphandling från avgifter och användningen av tjänster, till det man vill uppnå rent konkret. Med andra ord är det frågan om hur man säkerställer resultat genom användningen av offentliga medel”, betonar Sitras projektledare Mika Pyykkö.

SIB-modellen (social impact bond) är ett sätt att genomföra samhällelig investering. I kommuner lämpar sig modellen främst som stöd för främjande och förebyggande arbete, till vad de egna resurserna inte alltid vill räcka till. Medlen för verksamheten samlas in från investerare. Kommunen betalar en resultatpremie åt investerarna som är bundna till att uppnå resultatmålen.

Två tredjedelar av de som svarat på enkäten ser den nya modellen som en fördel, främst som en möjlighet att förnya verksamhetssätt. Bara några få av de som svarat på enkäten tror att kommunerna på egen hand kunde uppnå samma mål som SIB-projekt.

Det finns också hinder: Över hälften av de som svarat på enkäten anser att tjänstemän och ledningsgrupper för förtroendevalda saknar information om SIB-modellen, vilket försvårar skapandet av projekt i kommunerna. De som svarat på enkäten föreslår också att resultaten av projekten kunde uppskattas på förhand exempelvis genom att skapa modeller.

Sitras arbete går mot sitt slut – vidareutveckling med ett nytt kunskapscentrum?

Sitra inledde utvecklingsverksamhet för samhällelig investering i Finland sommaren 2014. Arbetet avslutas enligt Sitras planer i slutet av 2019. I enkäten ville man på så sätt också kartlägga den offentliga sektorns syn på fortsatta utvecklingsbehov.

Nästan 70 procent av de som svarat på enkäten ansåg att det var viktigt eller mycket viktigt att det i Finland skapas en aktör som stöder SIB-projektens genomförande efter att Sitras projekt har avslutats.

Framtidsplanerna utarbetas av Sitra med stöd av en nationell styrgrupp för samhällelig investering. Styrgruppen föreslår att man i Finland grundar ett kunskapscentrum för samhällelig investering (arbetsnamn), som har till uppgift att ge SIB-projekt en modell för samhällelig nytta, förstärka kunnandet om upphandlingar inom offentliga sektorn, samt samhällelig investering i utvecklingen av ekosystem.

Den nationella styrgruppen föreslår dessutom att statsrådet grundar en åt alla ministrar gemensam effekt/resultatanskaffningsfond på 100 miljoner euro. Fonden skulle betala ut en resultatpremie för projekt som skapar nytta för samhället genom samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn. Utbetalningen av resultatpremien skulle förutsätta att mätbara mål som fastställts på förhand har uppnåtts.

”Resultatanskaffningsfonden skapar en efterfrågan på innovativa lösningar när utmanande samhälleliga problem ska förebyggas inom samarbeten mellan den offentliga och privata sektorn. Kunskapscentret skulle för sin del spela en viktig roll både när det gäller att stöda kommuner och resultatanskaffningsfonden”, säger styrgruppens ordförande Henri Grundstén.

SIB-projektens fördelar är fördelade över flera förvaltningsområden. Resultatanskaffningsfonden skulle vara en lösning även till det här siloproblemet. Läs mer om styrgruppens ställningstagande.

Sju SIB-projekt som en helhet planeras

De resultatbaserade finansieringsavtalen som redan är igång i Finland gäller främjandet av arbetshälsa, sysselsättningen av invandrare, samt främjandet av barn och ungas välfärd. Med i SIB-projektet för barn är bland annat Helsingfors, Vanda, Tavastehus och Lojo.

Även ett SIB-projekt som inriktar sig på sysselsättningen av långtidsarbetslösa är igång. Arbets- och näringsministeriets mål är att nå 3 000 arbetssökande under fem år. Andra SIB-projekt handlar om att främja äldre personers egen handlingsförmåga, att förebygga typ 2-diabetes och en resultatbaserad miljöfond (EIB).

I april 2019 gjorde HNY Group en utredning åt Sitra, där man samlade information om hur SIB-tankegångarna ser ut ur synvinkeln för ledningen för kommunernas förtroendevalda och tjänstemän. I april gjorde Sitra en enkät som skickades till 498 adresser. Det totala antalet svar var 65. Av dem representerade 60 kommuner och fem ministrar. I enkäten fanns totalt 20 flervalsfrågor. Enkäten kartlade personliga ställningstaganden, inte organisationens officiella ställningstagande, hos de som svarade.

Sammanfattning av enkäten om samhällelig investering (på finska).

Kontakta oss
Ordförande, Finlands nationella styrgrupp för samhällelig investering

+358 50 431 0840

henri.grundsten@tesi.fi

Vad handlar det om?