Ett språng in i en rättvis dataekonomi kräver samarbete och aktivt involverande av individen

Spelreglerna som bygger på värderingar stärker förtroendet såväl mellan företag som mellan konsumenter. Hur byggs konkreta gemensamma spelregler och förvaltningsmodeller upp av Europeiska kommissionens meddelanden och européernas värderingar och motsatta behov? Vi utgår från forskning, värderingar och individens synvinkel.
Foto: Topias Dean, Sitra

Författare

Jaana Sinipuro

Projektledare, IHAN - Människoorienterad dataekonomi, Sitra

Publicerad

I sitt meddelande om den digitala framtiden beskrev Europeiska kommissionen den digitala framtiden, där företagen har en ram för insamling och användning av data samt för innovation och konkurrens eller samarbete på rättvisa villkor. Enligt den ska den digitala utdelningen fördelas jämnare än tidigare.

I meddelandet krävs också att till exempel konsumentskyddsbestämmelserna även ska tillämpas på webbtjänster. Konsumenterna måste kunna lita lika mycket på digitala produkter och tjänster som på andra produkter och tjänster.

Konsumenterna måste kunna lita lika mycket på digitala produkter och tjänster som på andra produkter och tjänster.

I kommissionens meddelande konstateras att ”det behövs tydligare regler för öppenhet, beteende och ansvarsskyldighet hos de aktörer som fungerar som portvakter för informations- och dataflöden”. Hur skapas dessa regler, hur testas de i praktiken och en hurudan uppföljning skapas för dem?

Ett sätt är att utgå från definitionen av gemensamma principer. Den europeiska dataekonomins principer, som utarbetats under ledning av Finland (PDF på engelska), publicerades vid högnivåkonferensen inom dataekonomi Helsingfors i november 2019. Principerna styr dataekonomin i en människocentrerad och balanserad riktning. Principerna gäller datatillgänglighet, datadelning, individers funktionsförmåga, innovation samt tillit och lärande. Att rationalisera den fria rörligheten för data är en viktig del av digitaliseringsutvecklingen av unionens inre marknad. Man vill göra Europa till en global föregångare inom etisk dataanvändning. Principerna bidrar till att definiera den gemensamma viljan, men individens perspektiv är fortfarande svagt och fokus på människan glöms lätt bort i myndigheternas arbete.

Etikforskare Tuukka Lehtiniemi och Minna Ruckenstein skriver i sin kolumn om MyData: ”initiativtagarna till MyData har effektivt visat behovet av människocentrering i dataekonomins strukturer. Samtidigt tolkas människocentrering ändå väldigt flexibelt. Det kan innebära jämlikt deltagande i det digitala samhället för medborgarna, medan det för företag kan betyda att man får tillgång till material som innehas av datajättar via individen.  Det som för en aktör innebär skydd av alla digitala rättigheter kan för en annan betyda en möjlighet att erbjuda tjänster som tryggar integriteten för dem som har betalningsförmåga. Människocentreringen blir en slags bläckplump, där aktörerna ur sin egen synvinkel ser egenskaperna som är värda att främja.”

Det finns tillräckligt med etiska anvisningar och koder

Åbo universitet har arbetat med den etiska synvinkeln i IHAN-projektet gällande rättvis dataekonomi och har studerat värderingarna som den europeiska dataekonomimodellen baserar sig på. Enligt undersökningen är utgångspunkten till den europeiska dataekonomimodellen att balansera olika intressenters makt: förtroendet som försvagas av dataläckor måste byggas upp på nytt mellan individen och andra intressenter. Syftet är att säkerställa förverkligandet av individens rättigheter i enlighet med Dataskyddsförordningen (GDPR) Förordningen (EU) 2016/679 eller Europeiska unionens nya dataskyddsförordning (GDPR) reglerar behandling av personuppgifter som utförs av individer, företag eller organisationer inom EU. och samtidigt möjliggöra fri rörlighet för information inom Europa.

”Misstro och dess konsekvenser – begränsningar av datadelning och förvrängningar av data – kan äventyra datainsamlingen och grunden för hela dataekonomin.”
– Jani Koskinen, Åbo universitet

Forskarna konstaterar att myndigheter, företrädare för olika yrkesgrupper, företag och forskare redan har utvecklat ett antal etiska koder och självregleringsrekommendationer, till exempel:

Samtidigt lyfter de fram ett återkommande problem: individens synvinkel som en aktiv aktör saknas. Individer ses som objekt vars ställning måste skyddas. Koderna ger inte individen några befogenheter och de involveras inte i utvecklings- och ibruktagningsarbetet gällande etiska koder, utan yrkespersoner och teknokrater beslutar för individen.

Från principer till praktik

Enligt forskarna är forskningen om dataekosystemens och dataekonomins värdeskapande modeller fortfarande ung och det finns ingen enhetlig terminologi. Det är omöjligt att föra en bred samhällelig eller etisk debatt eftersom digitaliserings- och datadebatten huvudsakligen förs på fackspråk. Bristen på forskningstraditioner komplicerar också definitionen av förvaltningsmodellen. I sin enklaste form innehåller förvaltningsmodellen organisationsstrukturer, ledarskapsregler och -principer samt affärsverksamhetsprocesser.

Förvaltningsmodellen för rättvis dataekonomi skapas i samarbete och genom försök med nya tjänster i datanätverk.

Förvaltningsmodellerna för plattformsekonomin har en stark centraliserad aktör som agerar egenmäktigt som datainnehavare, standardiserare och tjänsteutvecklare. Decentraliserade ekosystem består av ett antal starka aktörer som får ett mervärde av att vara delaktiga i nätverk. Det ömsesidiga beroendet har ökat. Hur bygger man en förvaltningsmodell för ekosystemet för dataekonomi som består av flera datanätverk? Hur ökar man mångfalden av datanätverk så att även mindre aktörer kan dra nytta av dataekonomin?

Gamla läror med nya tag

Arbetet med IHAN-projektets förvaltningsmodell har bara inletts. Scenarioarbete har använts för att skapa en bild av dataekonomins framtid år 2025. Vi har redan fått hjälp av ett stort antal experter och forskare. ETLA-rapporten tog upp värdeskapandet av datadelning. Forskare vid Åbo universitet deltog i projektet genom att analysera enkätundersökningarna vi utförde bland medborgare och företag. Vi har sökt lärdom genom att samarbeta med expertorganisationen för hållbar affärsverksamhet, FIBS. Dataansvar håller nu först på att bli aktuellt för framgångsrika företag i form av föregångares informationsbokslut och datastrategier.

My Data My Data är 1) ett nytt angreppssätt till administration och hantering av personuppgifter och ett paradigmskifte där målet är att gå från det nuvarande organisationsorienterade systemet till ett människoorienterat system; 2) personuppgifter som en resurs som individen kan kontrollera och hantera. Personuppgifter, som inte hanteras av personen själv, kan inte kallas My Data. och människocentrering, den europeiska värdebasen utmanar oss att ta hänsyn till de individuella och etiska aspekterna. Dessa faktorer ska utgöra grunden för en etisk förvaltningsmodell för ekosystemet för rättvis dataekonomi. Rättvisa måste kunna definieras och kriterier för det måste fastställas, som också måste kunna följas i praktiken. Utvecklingsarbetet för förvaltningsmodellen omfattar två viktiga dokument, i vilka man försökt uppnå konsensus om hur rättvisa ska manifesteras i praktiken.

  • Kravspecifikationsdokumentet (IHAN Blueprint) beskriver de tekniska och operativa kraven för dataekosystemet.
  • Regelboken (IHAN Rulebook) definierar på en allmän nivå de rättsliga, etiska, affärsmässiga, tekniska och administrativa regler som de deltagande organisationerna bör följa när de delar data inom nätverket.

I sin opublicerade undersökning presenterar Jani Koskinen och hans team en etisk, människoorienterad förvaltningsmodell för ekosystem inom dataekonomin. De kopplar samman ekosystem för data och affärsverksamhet samt definierar dataekosystemet enligt följande: ”Ekosystemet för dataekonomi är ett nätverk som består av sådana aktörer i ekosystemet där data är den viktigaste källan eller målet för affärsverksamheten. Aktörerna och intressenterna har bildat nätverk direkt eller via värdekedjor. Ekosystemet för dataekonomi innehåller också formella eller informella regler som styr ekosystemets verksamhet.”

Även ett nätverksbaserat ekosystem för dataekonomi behöver en förvaltningsstruktur för att fungera. Nätverkets styrgrupp ansvarar för att samordna målen för de olika intressenterna och för att övervaka fullföljandet av reglerna. Hur bildas styrgruppen och hur säkerställs individens perspektiv i styrningen av ekosystemet?

Det finns fortfarande många öppna frågor och arbetet med att bygga en etisk förvaltningsmodell fortsätter ännu under lång tid framöver. Det finns ett behov av ett ännu tätare sektorövergripande samarbete, tvärvetenskapligt kunnande och praktiska försök i datanätverk med anknytning till nya digitala tjänster. Och framför allt kräver fastställandet av en människoorienterad dataekonomi människoorientering i planeringen av tjänsterna.

I denna artikelserie lyfter vi fram aspekter som våra experter tycker förtjänar mer forskning och praktiska försök för att göra den rådande modellen för dataekonomin mer människoorienterad.

Författare

Jaana Sinipuro

Projektledare, IHAN - Människoorienterad dataekonomi, Sitra

Publicerad

Läs mer

Vi rekommenderar

Läst den än?

Vad handlar det om?