Gå direkt till innehållet

Kuvaaja: Patrik Rastenberger

Publicerad 06.02.2018

Kolavtrycket från Sitras finländska aktieplaceringar sjönk till nästan hälften i fjol

Sitra har beräknat kolavtrycket från sina börsnoterade finländska aktieplaceringar nu redan för tredje gången.
Författarna
Författarens profilsida: Sami Tuhkanen
Finansdirektör, Grundkapitalet, Sitra
Sami Tuhkanen ansvarar för placeringsverksamheten i anslutning till Sitras grundkapital och för kapitalinvesteringar.
Författarens profilsida: Tiina Smolander
Portföljförvaltare, Grundkapitalet, Sitra
Tiina Smolander är med om att göra placeringar som tryggar finansieringen av Sitras verksamhet även framöver.

Sitra publicerade den 16 januari undersökningen om kolavtryck från bolag som noterats på Helsingforsbörsen. Det är tredje gången Sitra låter undersökningen göras. På förmiddagsseminariet vimlade det av folk från investeringsbranschen och även media gav ämnet stort utrymme i sina rapporter.

Vi räknade nu för tredje gången också själva kolavtrycket från Sitras egna börsnoterade finländska aktieplaceringar  med samma räknare, som vi har gett alla fri tillgång till. Vi har använt samma räknare i de beräkningar som publicerats i vår årsberättelse. Sitras kolavtryck hade minskat avsevärt i jämförelse med 2016.

En sänkning på hisnande 47 %

De totala utsläppen från Sitras finländska aktieplaceringar har sjunkit med hisnande 47 procent jämfört med i fjol; från 120 000 ton koldioxidutsläpp (Co2e) till 64 000 ton. Hur betydande sänkningen är, blir tydligt när man ser att de sammanlagda absoluta totalutsläppen bland alla de bolag som noterats på Helsingforsbörsen under samma tidsperiod endast sjönk med sex procent. Dessutom ökade marknadsvärdet på Sitras finländska aktieplaceringar samtidigt med 16 procent på ett år, från 155 miljoner euro till 178 miljoner euro (30.9.2017).

När man jämför kolavtryck strävar man efter att få utsläppsuppgifterna mera likvärdiga och jämförbara genom att räkna ut olika nyckeltal. Sitras finländska aktieplaceringar förbättrade enligt alla mätare sina avtryck för andra året i rad.

Koldioxideffektiviteten för Sitras placeringar förbättrades med 48 procent från i fjol. Koldioxideffektiviteten för företag som är noterade på Helsingforsbörsen ökade endast med 16 procent. Koldioxideffektiviteten beskriver hur mycket koldioxidutsläpp som uppstår i förhållande till placerade miljoner euro. Det här gör det möjligt att jämföra placeringar av olika storlek sinsemellan. Mätarens svaga punkt är att den är känslig för ökat värde på aktierna.

Koldioxidintensiteten å sin sida beskriver utsläppet av växthusgaser i förhållande till omsättningen. Det finns två olika versioner av mätaren. Weighted Emissions (tCO2e) / Weighted Sales EUR Million beräknar resultatet endast från aktieägarens synvinkel. Financed Emissions (tCO2e) / Financed Revenue EUR Million beaktar också finansieringar i form av främmande kapital som företaget fått. Den här mätaren har den bra egenskapen att resultatet inte ändrar med börskursen. Trots detta är inte den här mätaren heller perfekt. Till exempel för oljebolagen har oljans prisnivå stor inverkan på mätarens utslag.

Enligt båda mätarna förbättrades koldioxidintensiteten för Sitras placeringar med 39 procent. Koldioxidintensiteten för företag som är noterade på Helsingforsbörsen förbättrades enligt de olika mätarna med mellan noll och nio procent.

Ansvarsfullhet är en viktig aspekt i placeringsverksamheten och vi har också diskuterat kolrisken med våra kapitalförvaltare som en del av den normala utvärderingsprocessen. Vårt mål är att våra kapitalförvaltare tar frågor som gäller etiska värden i beaktande när placeringsbeslut fattas. Sitra har dock inte ställt upp några mål för kolavtrycken från sina investeringar. Kolavtryck är en bra indikator för att betona klimatriskerna och för att jämföra företag inom samma bransch, men det kan inte ge hela bilden av till exempel vilka bolag från olika branscher som i jämförelse med varandra är bättre på att minska växthusgasutsläppen.

Om du vill ha mera information om ämnet, lönar det sig att läsa den publicerade rapporten eller se på upptagningen från seminariet.

Vad handlar det om?