publikationer

1+4 strategiska val för Finland

Regeringsprogrammets strategiska modell hjälper Finland att göra ansvarsfulla val som bidrar långsiktigt till en rättvis, hållbar och inspirerande framtid. Målet är att människorna ska må bra inom ramen för jordklotets bärkraft. De fyra stora strategiska val som föreslås av Sitra får stöd i en ekonomi som stärker klimatet och naturen, ansvarsfullt utnyttjande av data, demokratins förnyelseförmåga samt utveckling av kunnande och bildning.

Författarna

Laura Halenius

Projektledare, Vägkarta for en rättvis dataekonomi, Sitra

Tuuli Hietaniemi

Expert, Hållbarhetslösningar, Sitra

Samuli Laita

Ledande Expert, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Elina Ravantti

Direktör, Kommunikation och samarbetsrelationer, Sitra

Katri Vataja

Direktör, Förutsägelse och strategi, Sitra

Anna Välimaa

Expert, Beslutsfattandet förnyas, Sitra

Publicerad

Sitras förslag åt morgondagens beslutsfattare: 4 strategiska val för Finland

Vision 10–20 år

En utsikt mot framtidens Finland som vi skapar.

Vårt mål är en rättvis, hållbar och inspirerande framtid.

Strategiska mål 5–10 år

Arbetet fortsätter i brett samarbete över valperioder för att genomföra dem.

  • En ekonomi som stärker klimatet och naturen gör Finlands välbefinnande möjligt.
  • Ansvarsfullt och hållbart utnyttjande av data har förnyat Finlands ekonomi.
  • Demokratin är stark och mångsidig och besitter förnyelseförmåga.
  • Kompetens och bildning ger Finland hållbar framgång.

Regeringsperiodens mål 1–4 år

Dessa blir våra mål under denna regeringsperiod.

  • Finland är medvetet om sitt beroende av och sin inverkan på den levande och icke-levande naturen och skapar tillvägagångssätt för hållbar användning av dem.
  • Cirkulär ekonomi får fotfäste i Finland med hjälp av ekonomiska styrmedel och lagstiftning.
  • En skattereform som främjar hållbar utveckling tar stora steg framåt.
  • Finland skapar möjligheter och tillvägagångssätt för datarörlighet i Europa över sektors- och organisationsgränser.
  • Finland har tagit stora steg framåt i fråga om digitala gröna investeringar.
  • Den nationella lagstiftningen och stödpolitiken främjar de finländska företagens möjligheter att använda och dela data.
  • Data och artificiell intelligens utnyttjas effektivt och ansvarsfullt vid förutsägelse av behoven av offentliga tjänster.
  • Människors kunskaper om grunden för en dataekonomi har blivit bättre.
  • Hälsosektorn i Finland har förnyats med hjälp av digitalisering och data, och den är internationellt konkurrenskraftig.
  • Det har tagits fram tillvägagångssätt för kontinuerlig och systematisk utveckling av beslutsfattandet och förvaltningen. 
  • Man inför demokratiinnovationer och gör projekten tväradministrativa. 
  • Lagstiftningsprocesserna är mer öppna och lättare att följa upp än i nuläget.
  • Människors informationskompetens och andra kunskaper och färdigheter som behövs i den digitala världen, dvs. digital bildning, blir bättre.
  • Reformen av livslångt lärande fortsätter över valperioder och förvaltningsgränser.
  • Fenomenbaserad finansiering av regionutvecklingen garanterar olika regioner möjligheter att identifiera sina styrkor och bygga samarbete.

Lösningar

Sedan sätter vi igång att jobba! Dessa lösningar bidrar till att större mål går framåt.

  • Den biologiska mångfalden stärks genom lagstiftning.
  • Ett ambitiöst genomförande av cirkulär ekonomi säkerställs.
  • Man genomför en korrigerande åtgärd som tar Finlands klimatåtgärder till 1,5-gradersmålet.
  • Beskattningens fokus flyttar i miljardklassen till beskattning av skadlig klimat- och miljöpåverkan.
  • En strategi och handlingsplan för en rättvis övergång tas fram.
  • Man skapar praxis och spelregler för att möjliggöra öppnande, användning, delning och återanvändning av data. 
  • Digitala gröna investeringar påskyndas med hjälp av en nationell plan som statsrådets kansli följer upp. 
  • En plan för undervisning av grunderna för en rättvis dataekonomi tas fram och genomförs.
  • Företagsprogrammet Tillväxt genom data genomförs som stöd för små och medelstora företag.
  • Lagstiftningen samt styrnings- och kontrollpraxisen ändras för att öka användningen av artificiell intelligens i den offentliga sektorn.
  • En övergripande reform av FUI-lagstiftningen för sektorn för hälsa och välbefinnande inleds.
  • En ny nationell strategi och ett effektivt genomförande tas fram och genomförs för sektorn för hälsa och välbefinnande.
  • En EU-handlingsplan för rättvis dataekonomi tas fram i samarbete med företag.
  • Offentliga deltagandetjänster samlas ihop till en enda interaktiv demokratitjänst.
  • Ett utvecklingsprogram för delaktighet tas fram och genomförs.
  • Ett projekt för utveckling av lagstiftningsprocessen genomförs i samarbete med riksdagen.
  • En fenomenbaserad budget- och ledningsmodell testas.
  • Ett nationellt projekt för digital bildning genomförs.
  • Innovationsfinansiering ökar människors informationsförmåga.
  • En parlamentarisk arbetsgrupp säkerställer främjandet av fenomenbaserade mål för livslångt lärande som har fastställts för flera valperioder.
  • En ny strategisk modell för samarbete skapas för livslångt lärande.
  • En plan för införande av kunskapsdata tas fram och genomförs.
  • Tillgången till väglednings- och sysselsättningstjänster utvidgas till att gälla alla i arbetsför ålder.

Inledning: För morgondagens framgångsrika Finland

Världssituationen förutsätter långsiktigt beslutsfattande

Många saker har förändrats på kort tid. Finland har upplevt en sällsynt pandemi. Rysslands attack mot Ukraina i februari 2022 bröt grundpelarna för vår utrikes- och säkerhetspolitik. Följderna efter coronakrisen och kriget i Ukraina belastar vår ekonomi utöver våra tidigare utmaningar, såsom den åldrande befolkningen. Den finländska demokratin undergrävs förrädiskt av en situation som OECD kallar den finländska paradoxen: Människor litar på offentliga institutioner och demokratin, men upplever samtidigt att de inte kan påverka politiska beslut eller den process där besluten fattas.

Mitt i turbulensen är det viktigt att kunna se långt bort. Långsiktiga utvecklingsprocesser som beskrivs av megatrender har inte försvunnit.

Mitt i turbulensen är det viktigt att kunna se långt bort. Långsiktiga utvecklingsprocesser som beskrivs av megatrender har inte försvunnit, utan akuta kriser kan till och med påskynda förändringar. Det är bråttom med den ekologiska rekonstruktionen, befolkningen blir äldre och allt mer heterogen, nätverksmakten blir starkare, tekniken kopplas till allting och det ekonomiska systemet söker sin riktning.

Finland och världen står inför vår tids viktigaste tekniska och ekonomiska vändpunkt. Å ena sidan ska klimatkrisen och minskningen av biologisk mångfald lösas så att vi kan bygga ett hållbart välfärdssamhälle. Vårt beroende av bränslen som exporteras från Ryssland måste brytas även av säkerhetsskäl och vi måste öka vår självförsörjning av energi. Å andra sidan möjliggör digitaliseringen och dataekonomin en kraftig ökning av välbefinnande och arbetsproduktivitet. Allt detta förutsätter investeringar och kompetens. Finland måste utveckla demokratin i kristider. För att trygga demokratin finns det i världen fungerande exempel på nya sätt för människor att delta i politiska processer och stärka vårt parlamentariska beslutsfattandesystem. Att delta, blir hörd och dialog ökar förtroendet och trygghetskänslan i samhället.

Förmågan till framtidstänkande och förändring förbättrar människors välbefinnande och ökar resiliens, dvs. beredskapen att möta stora förändringar och kriser och att återhämta sig från dem starkare.

Allt detta samt förmågan till framtidstänkande och förändring förbättrar människors välbefinnande och ökar resiliens, dvs. beredskapen att möta stora förändringar och kriser och att återhämta sig från dem starkare. När människor mår bra mår även Finland bra, och vår övergripande säkerhet förstärks.

En vision om Finland 2035: Vårt mål är en rättvis, hållbar och inspirerande framtid

Sitras vision är att Finland och finländarna når framgång genom att bygga upp en rättvis, hållbar och inspirerande framtid, där människor mår bra inom ramen för jordklotets bärkraft.

Vi har observerat att det inte är betydelselöst vilka värderingar samhället och framtiden byggs på. Vi siktar mot en framtid där grunden för välfärden är nordiska ideal förenade med en europeisk värdegrund: jämlikhet, jämställdhet, respekt för naturen, omfattande bildning, rättsstatsprincipen, demokrati och rättvisa. Vi tror att gemensamma globala utmaningar löses tillsammans genom multilateralt internationellt samarbete, och att internationalism skapar stabilitet och välstånd i Finland.

Politiska beslutsfattare och medborgare, den offentliga och tredje sektorn och näringslivet samt vetenskap och forskning löser tillsammans tuffa problem.

Hållbar välfärd i Finland grundar sig på en ekologiskt hållbar, konkurrenskraftig och rättvis ekonomi, som skapar hållbar tillväxt och nya, jämlika möjligheter för människor, företag och alla aktörer i samhället. För enskilda människor innebär detta till exempel att var och en har möjlighet att lära sig nya saker och utvecklas genom hela livet. Innovativ teknologi stödjer människornas och miljöns välbefinnande. Hållbar välfärd byggs också upp av demokrati och delaktighet, som främjas av medborgarnas förtroende för varandra, olika aktörer i samhället och framtiden. En av de grundläggande värderingarna i demokrati är en yttrandefrihet som är fri från hatretorik och som tryggar en flerstämmig, livskraftig samhällsdebatt.

Politiska beslutsfattare och medborgare, den offentliga och tredje sektorn och näringslivet samt vetenskap och forskning löser tillsammans tuffa problem. Uppbyggnaden av en rättvis och hållbar framtid kräver information och kunskap, inspiration, modiga beslut och ett brett samarbete.

VAL 1

En ekonomi som stärker klimatet och naturen gör Finlands välbefinnande möjligt

Våra mål är följande

I Finland förstår vi att människornas välbefinnande beror helt på klimatets och naturens goda tillstånd. Minskningen av biologisk mångfald, klimatkrisen och överkonsumtionen av naturresurser har lösts som en helhet. Vår energisäkerhet är starkare, eftersom Finland har avstått från fossila bränslen samt ökat sin självförsörjning av energi och råvaror. Finland är medvetet om sitt beroende av och sin inverkan på den levande och icke-levande naturen och de tjänster som den ger. Vi använder naturkapitalet hållbart och för att öka det har man infört hållbar, även internationellt intressanta metoder, såsom lösningar som utgår från den cirkulära ekonomin och marknaden. Genom att utveckla både professionell kompetens och vardagskompetens har vi skapat en grund för en hållbar ekonomi.

Varför är en förändring nödvändig?

Vi lever i en tid där det krävs försörjningsberedskap, stöttålighet och stärkande av självförsörjning av energi av Finland. Klimat- och naturlösningar samt cirkulär ekonomi svarar mot utmaningen: de ökar ren och hållbar energi, främjar en stabil utveckling av ekonomin och möjliggör uppkomsten av hållbar tillväxt, export och arbetstillfällen.

Den cirkulära ekonomins betydelse har ökat ytterligare, då det råder brist på råvaror och globala leveranskedjor blir osäkra. Det är uppenbart att den ekonomiska tillväxten och ökad välfärd inte längre kan utgå från sorglös användning av naturresurser. För ekonomin och vardagen behövs smartare operativa modeller som inte får konsumtionen att upphöra, men som gör den mer hållbar.

När allt kommer omkring är den centrala orsaken till den ekologiska hållbarhetskrisen att vi inte har identifierat ekonomins grundläggande beroende av naturkapitalet och de fördelar som det ger oss. Vi är slösaktiga när vi konsumerar vårt nationella naturkapital, och de skadliga konsekvenserna av vår konsumtion syns också utanför Finlands gränser. Vi måste vända riktningen för att Finlands ekonomi ska ha en hållbar grund.

VAL 2

Ansvarsfullt och hållbart utnyttjande av data har förnyat Finlands ekonomi

Våra mål är följande

Effektiv användning av data och rättvisa spelregler har hjälpt till att förbättra Finlands konkurrenskraft och lösa hållbarhetskrisen. Finland är en internationell föregångare i innovativt utnyttjande av data, och dataekonomin växer snabbare i Finland än i jämförelseländerna. Företag har lärt sig att skapa nya affärsmodeller, och de använder och delar mångsidigt data för att förbättra sin konkurrenskraft. 

Dataekonomins tillvägagångssätt och lösningar har hjälpt Finland att övergå till en ekonomi som stärker välbefinnandet, klimatet och naturen. Den offentliga sektorn har genom effektivare användning av data och artificiell intelligens skapat bättre tjänster som utgår från en europeisk värdegrund. Människor drar nytta av nya databaserade tjänster och kan hantera de data som de producerar och överlämnar. Grunderna för dataekonomi har blivit en medborgarfärdighet. Detta har bidragit till att människors kunskaper om dataekonomi har ökat. De är entusiastiska och vill påverka samt sätta sig in i sådant i digitala miljöer som berör dem själva.

Varför är en förändring nödvändig?

Trots sina goda digitala färdigheter utvecklas Finlands konkurrenskraft inte tillräckligt. Den europeiska dataekonomins värde ökar dubbelt så mycket som den övriga ekonomin, men detta sker inte i Finland. Finland riskerar att sacka efter utvecklingen av dataekonomin, om inte åtgärder vidtas.

I synnerhet saknar små och medelstora företag kompetens och förmåga att förändra sina tillvägagångssätt och affärsmodeller. Dessutom är data utspridda och det finns inga tydliga spelregler eller modeller för datadelning. Även lagstiftningen är otydlig. Den nuvarande modellen för den offentliga förvaltningen upprätthåller en utveckling där data är isolerat i stället för sektorsövergripande samt saktar ner utvecklingen av nya tjänster och operativa modeller.

Finland håller på att halka efter vad gäller digitala gröna investeringar jämfört med andra länder, till exempel Sverige. Det räcker inte längre med traditionella sätt; man måste välja strategiska områden som gynnar en digital grön omställning. Insatsen är miljöns och den finländska välfärdssamhällets hållbarhet.

Dataekonomins operativa modell är inte tillräckligt rättvis och transparent. Internetvärldens intjäningslogik stärker datakoncentrationen samt profilering av användarna. Människor kan inte följa upp hur data om dem insamlas och används. De har inte tillräckligt stark kompetens eller kunnande i grunderna för dataekonomi eller dess spelregler.

VAL 3

Demokratin är stark och mångsidig och besitter förnyelseförmåga

Våra mål är följande

Demokratins utveckling är en strategisk prioritet och görs mångsidigt. Ständig utveckling ses som en nationell, sektorsövergripande framtidsinvestering. Det centrala är att förnya institutioner, förbättra människors möjligheter att påverka och deras upplevelser av det samt att stödja medborgarnas digitala informationskompetens.

Vid sidan av val erbjuds nya, engagerande sätt att delta och påverka på olika förvaltningsnivåer. Detta förbättrar människors förtroende för beslutsfattande och varandra. Människors vilja och möjlighet att på många sätt delta i utvecklingen av samhället ökar förtroendet och förmågan att genomföra nödvändiga förändringar i samhället, till exempel då samhället utvecklas mot välbefinnande, en ekonomi som stärker klimatet och naturen samt innovativ dataanvändning. Deltagande ökar även människors förmåga att handla och anpassa sig till en snabbt föränderlig värld och informationsmiljö.

Varför är en förändring nödvändig?

Demokratin utmanas med sällan skådad kraft både inuti och utanför de demokratiska systemen. Även demokratiindikatorerna har sjunkit globalt i flera år. En spiral av försämring av demokratin syns också i Finland: Människor röstar allt mindre i val och upplever att de inte har möjligheter att påverka. Allt färre deltar aktivt i samhällsfrågor och därmed ökar klyftan mellan dem och passiva människor.

Demokratin behöver både försvaras och förnyas. En förändring är nödvändig eftersom omvärlden och i synnerhet våra informationsmiljöer har förändrats snabbare under de senaste årtiondena än våra demokratiska institutioner och tillvägagångssätt. Det valcentrerade tankesättet är ett exempel på detta. Vi behöver en bättre förmåga att känna igen desinformation samt förståelse av mekanismerna för digital maktutövning och hur våra uppfattningar om omvärlden påverkas.

Vi behöver en mångsidigare demokratiuppfattning – hur kan institutioner fungera i fortsättningen, hur kommunicerar de med människor och hur kan människor delta. En mångsidig, människoorienterad demokrati har i en allt mer komplicerad värld de bästa förutsättningarna att försvara och förnya traditionen av det finländska förtroendesamhället samt hålla alla människor med i utvecklingen av samhället. Detta är en konkurrenskraftfaktor för ett litet land.

VAL 4

Kompetens och bildning ger Finland hållbar framgång

Våra mål är följande

Människorna har en heltäckande uppfattning av sina kompetenser och hur de kan utnyttja dem. Det är möjligt för alla att lära sig nytt, i alla livsskeden. Vi utvecklar smidigt vår kompetens i olika situationer och platser – såväl på jobbet som vid läroanstalter och högskolor och på fritiden.

Finlands övergång mot en ekonomi som stärker välbefinnandet, klimatet och naturen samt som använder data innovativt har förnyat bildningen och yrkeskompetensen i vår vardag. Det har skapats ett nytt kompetenssystem där människors färdigheter att förstå och att genomföra övergången stärks på alla utbildningsstadier, i det fria bildningsarbetet samt i annat lärande. Satsningar på kompetensutveckling ses som långsiktiga investeringar som stärker nationalekonomin.

Fenomenbaserad ledning och långsiktig utveckling av livslångt lärande har utgjort en helhet som utgår från nätverksledningsmodell. Utvecklingsarbetet har tillgång till data om kompetens, vilket ger en omfattande och aktuell bild av det nationella kunskapskapitalet.

I Finland för utbildningssektorn en nära dialog med arbetslivet, forskningen och medborgarsamhället. Detta hjälper oss att lägga märke till olika slags kompetens som uppstår i olika lärmiljöer – också i vardagen – samt att identifiera arbetslivets och människors olika behov. Dialogen förnyar även vårt utbildningssystem och utvecklar lärarnas kompetens

Varför är en förändring nödvändig?

De ovan beskrivna stora förändringsutmaningar i vår tid, en önskvärd framtid och den nödvändiga förändringstakten ifrågasätter både våra nuvarande system, men också vår kompetens, våra värderingar och ideal. Människors och gemenskapers förmåga samt möjligheter att svara mot situationen varierar.

Samtidigt differentierar den åldrande och minskande befolkningen regioner. Bristen på experter berör alla regioner i Finland, men på olika sätt. Förändringen av näringsstrukturen, såsom den ökade betydelsen av mikroföretag samt små och medelstora företag, har bidragit till hur arbetstagarnas kompetens utvecklas. Allt eftersom samhället diversifieras uppstår även kompetens på många olika sätt och vi har inte alltid förmågan att identifiera kompetens för att kunna utnyttja den.

En parlamentarisk reform av det kontinuerliga lärandet skapar förutsättningar för en långsiktig politik för livslångt lärande. Trots detta görs i alla sektorer mindre investeringar på kompetensutveckling än vad den ekonomiska lönsamheten skulle förutsätta. Kostnaderna för kompetensutveckling bedöms kortsiktigt och ensidigt. De kostnader för den offentliga ekonomin som uppstår på grund av att människor inte får arbete och utbildning uppgick till över 18 miljarder euro under 2019. Gränsen mellan arbetslivet och pensionering har blivit mer flexibel, men utmaningen är att få tillbaka de som har hamnat utanför arbetslivet.

För att kunna ta steg mot en demokrati som förnyas, en mer hållbar ekonomi och ansvarsfullt utnyttjande av data behöver vi livslångt lärande.

Sammanfattning

Regeringsprogrammets strategiska modell, utvecklad av framtidshuset Sitra, hjälper Finland att göra ansvarsfulla val som bidrar långsiktigt till en rättvis, hållbar och inspirerande framtid. Modellen utgår från en gemensam vision, fortsätter till de strategiska målen som gäller över en valperiod, specificeras som mål för en regeringsperiod och blir slutligen till verksamhet genom lösningsförslag. Målet är att människorna ska må bra inom ramen för jordklotets bärkraft.

Världsläget förutsätter att beslut fattas strategiskt och över flera valperioder. Coronapandemin och kriget i Ukraina har slagit sönder människornas känsla av trygghet och politikens bärande pelare. Samtidigt har de långsamma utvecklingsgångarna, megatrenderna, inte försvunnit.

Vi befinner oss inför vår tids viktigaste teknologiska och ekonomiska vändpunkt. Vi borde lösa såväl klimatkrisen som minskningen av biologisk mångfald. Vi har inte insett ekonomins grundläggande beroende av den levande och icke-levande naturen. I stället för att slösa naturresurserna borde vi flytta oss mot smartare, mer heltäckande operativa modeller i vår ekonomi och vardag för att bekämpa hållbarhetskrisen och utmaningarna med underhållssäkerheten och energisjälvförsörjningen.

Samtidigt kunde digitaliseringen och dataekonomin erbjuda oss olika möjligheter. Finlands dataekonomi utvecklas inte trots vår goda digital beredskap, och vårt land håller på att bli efter vad gäller digigröna investeringar.

Demokratin står nu inför oerhört starka utmaningar, och därför borde den stärkas på nya sätt för att vi ska kunna bli hörda och känna oss säkra. Människorna har inte tillräckligt stark kompetens eller kunnande i dataekonomi eller i den digitala delaktighetens grunder och spelregler.

För att kunna ta steg mot en mer hållbar ekonomi, ansvarsfullt utnyttjande av data och en modern demokrati behöver vi livslångt lärande.

Den förslagna strategiska modellen svarar på dessa sammanflätade utmaningar och uppmanar oss att rikta blickarna mot visionen i horisonten men ändå vara verksamma på nära håll. Utöver modellen föreslår Sitra fyra strategiska mål som sträcker sig över valperioden:

  • En ekonomi som stärker klimatet och naturen gör Finlands välbefinnande möjligt. I Finland förstår vi att människornas välbefinnande beror helt på klimatets och naturens goda tillstånd. Minskningen av biologisk mångfald, klimatkrisen och överkonsumtionen av naturresurser har lösts som en helhet.
  • Ansvarsfullt och hållbart utnyttjande av data har förnyat Finlands ekonomi. Effektiv användning av data och rättvisa spelregler har hjälpt till att förbättra Finlands konkurrenskraft och lösa hållbarhetskrisen.
  • Demokratin är stark och mångsidig och besitter förnyelseförmåga. Demokratins utveckling är en strategisk prioritet och görs mångsidigt.
  • Kompetens och bildning ger Finland hållbar framgång. Människorna har en heltäckande uppfattning av sina kompetenser och hur de kan utnyttja dem.

Valet av dessa mål förbättrar Finlands hållbara ekonomi och konkurrenskraft, utvecklar demokratin och säkrar finländarnas välbefinnande och förmåga att hantera föränderliga omständigheter och möta störningar och kriser. De strategiska målen som sträcker sig över en valperiod har enligt modellen indelats i 15 mål för regeringsperioden och 23 lösningsförslag.

I bakgrunden är Sitras långsiktiga framtidsarbete och vision om en rättvis, hållbar och inspirerande framtid. Förslagen grundar sig på Sitras utredningar samt på experimentellt arbete och utvecklingsarbete.

Summary

The Strategic Government Programme model developed by the Finnish innovation fund Sitra helps Finland make responsible choices that support the long-term goal of achieving a fair, sustainable and inspiring future. The model is based on a jointly created vision covering strategic goals that span parliamentary terms. These are further specified for each government term and translated into actions through proposed measures. The aim is that people prosper within the limits of the earth’s carrying capacity.

The global situation requires a strategic approach to decision-making that extends beyond single parliamentary terms. The coronavirus pandemic and the war in Ukraine have eroded people’s sense of security and unsettled political life. In the meantime, megatrends have not disappeared.

We are on the cusp of the most groundbreaking technological and economic transformation of our time. We have a climate crisis and biodiversity loss to contend with. We have failed to acknowledge our economy’s fundamental dependency on natural assets, both biotic and abiotic. We must make the transition from the reckless exploitation of natural resources towards smarter, more holistic economic models and everyday practices that can tackle the sustainability crisis as well as the challenges to the security of energy supply and energy self-sufficiency.

These needs coexist with the new opportunities offered by digitisation and the data economy. And yet, Finland’s data economy is not making progress despite its great digital potential and the country is at risk of falling behind in digital green investments.

Democracy is currently under attack in an unprecedented manner. To defend its premise, we need to reinforce democratic development through new methods that ensure our voices continue to be heard and we can restore our sense of security. People are lacking key skills and knowledge about the rules and principles of the data economy and digital participation.

Our readiness to progress towards a more sustainable economy, the responsible use of data and a renewed concept of democracy requires lifelong learning.

The proposed strategic model serves as a response to a multitude of interlinked challenges and encourages policymakers to keep their sights on a distant visionary horizon while taking timely and relevant actions today. To support the model, Sitra is advocating four additional long-term strategic goals that span parliamentary terms.

  • An economy that serves the needs of the climate and nature will pave the way for Finland’s future prosperity. In Finland, we understand that people’s well-being is entirely dependent on the state of the climate and nature. Biodiversity loss, the climate crisis and the overconsumption of natural resources should be tackled simultaneously.
  • The responsible and sustainable use of data has regenerated the Finnish economy. The efficient use of data and fair rules have helped Finland to sharpen its competitive edge and advance its work to resolve the sustainability crisis.
  • Democracy is a strong, multidimensional and dynamic concept. Developing democracy is a strategic priority that should be promoted on many levels.
  • Competence and education are vital to sustained success in Finland. People have a deep awareness of their capabilities and the opportunities to use their potential.

Adopting a selected set of aims will improve Finland’s sustainable economy and competitiveness while supporting democratic development and securing the prosperity of a resilient Finland as it navigates the changing circumstances in the face of disruptions and crises. The model breaks down the long-term strategic goals into 15 government-term objectives and 23 proposed solutions.

The work is the fruit of Sitra’s long-term efforts and its vision for a fair, sustainable and inspiring future. The proposals are based on Sitra’s studies, pilot projects and development work.

Kontakta oss

Publikationens baskunskaper

Rubrik

1+4 strategiska val för Finland

Författarna

Laura Halenius, Tuuli Hietaniemi, Katri Vataja, Anna Välimaa, Topias Dean, Samuli Laita, Elina Ravantti, Laura Seppälä

Publiceringsplats

Helsingfors

Publiceringsåret

2022

Utgivare

Sitra

Publikationsserie

Arbetspapper

Vad handlar det om?