Förvaltningsrådets översikt 2/2020

Rapporteringsperiod 27.3.-18.6.2020

1  Översikt över Sitra

Coronaviruspandemin som skakat världen och Finland har gått över i Finland till ett skede där begränsningarna småningom avvecklas kontrollerat. Coronasituationen, som uppstod plötsligt, krävde snabb anpassning av alla. Organisationer skulle dessutom ha förmåga att förnya sig. På Sitra föranledde omvälvningen en snabb övergång till virtuellt arbete. Samarbetsmetoderna förnyades samtidigt som arbetets innehåll sågs över.

Som en organisation som verkar med intäkterna av våra egna placeringstillgångar har vi uppmärksamt observerat den osäkra situationen på marknaden och handlat med framförhållning i vår verksamhet.

Även om den akuta hälsomässiga krisen har blivit lugnare i Finland åtminstone för ögonblicket, finns det ingen klarhet om coronans övriga konsekvenser för samhället.

Det är emellertid alldeles klart att framtids- och utvecklingsarbetet har betydelse: nu om någonsin behövs långsiktigt arbete som tar hänsyn till den osäkerhet som nuläget ger upphov till, men som samtidigt blickar längre in i framtiden. Denna roll faller på ett naturligt sätt på Sitra, och under den akuta perioden våren 2020 har vi inte bara betonat vikten av lösningsinriktat arbete utan också av utvecklingsarbete som utförs mer långsiktigt. De tuffa problem som var aktuella före coronan har inte försvunnit någonstans.

I Sitras perspektiv borde man genast konjunkturnedgången som chocken orsakat reagera på sätt som samtidigt driver fram en övergång till kolneutral cirkulär ekonomi och till en rättvis dataekonomi som respekterar individens rättigheter. Detta förutsätter att finländarna kontinuerligt lär sig nytt både i arbetslivet och på fritiden.

Sitra har deltagit på många sätt i samhällsdebatten om coronavirusepidemins effekter. Utöver det har vi tillfört utvecklingen vårt eget starka kunnande inom försök.

Vi var med i den av regeringen tillsatta arbetsgruppen för hållbara stimulansåtgärder och bidrog till arbetet med att utveckla ett utvärderingsramverk för hållbara stimulansåtgärder. Arbetsgruppen underströk att alla statliga stimulansåtgärder också bör granskas med perspektiv på deras klimat- och miljöeffekter. Sitras kunnande inom försök och erfarenhet av reformer inom hälso- och sjukvården har synats till exempel i pilotprojekten för smittspårningsappen Ketju i Vasa och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt och i försök med robotsamtal i Kuhmois, Lovisa och Riihimäki.

Tillsammans med Kemiindustrin rf och Business Finland tog vi fram en handbok för cirkulär ekonomi för användning i företag. Handboken kompletterar arbetsboken för cirkulär ekonomi som vi tidigare utarbetat tillsammans med Teknologiindustrin rf, och som redan används i hundratals finländska industriföretag.

På sitt sammanträde den 27 mars valde Sitras förvaltningsråd en ny styrelse för Sitra för mandatperioden 1.4.2020–31.12.2021.

Sitras publicitetsanalys 1.1–31.3.2020

Under årets första kvartal fick Sitra ytterst mycket publicitet i redigerade medier, i likhet med år 2019, och publiciteten i riksmedierna var mycket omfattande. Störst var publiciteten i skiftet av januari–februari, varvid våra observationer om funktionen av EU:s dataskyddsförordning i anslutning till att utredningen om det digitala spåret väckte stor uppmärksamhet. Utredningen lyftes fram särskilt i Yles kanaler, men fick också en omfattande behandling i andra huvudmedier. Samtidigt fick resultaten av enkäten Livslångt lärande i Finland vidsträckt publicitet. Inledningen av mandatperioden för Sitras nya överombudsman väckte också stor intresse i de finländska medierna.

Anmärkningsvärt i den internationella mediepubliciteten var en artikel om dataekonomi som tidningen The Economist publicerade i februari. I artikeln beskrevs Sitras projekt för rättvis dataekonomi som ett inspirerande exempel.

Webbmedierna gav den i början av året publicerade utredningen av det digitala spåret stor synlighet, tillsammans med testet för den digitala profilen som lanserades samtidigt med den. Med testet kan användaren kontrollera hur väl han eller hon kan skydda sina uppgifter på webben. Testet erbjuder dessutom användaranpassade tips om hur användaren kan skydda sina uppgifter. Även helheten Megatrender 2020, som publicerades vid årsskiftet, fick en exceptionellt stor publik. Utöver den stora spridningen aktiverade även den kampanj i de sociala medierna som fördes kring megatrenderna många olika intressentgrupper att diskutera framtiden.

Sitra följer upp mediepubliciteten och den digitala publiciteten kvartalsvis. Början av rapporteringsperioden för den föreliggande verksamhetsöversikten sammanfaller med det första kvartalets slut, som i huvudsak inföll före coronakrisen.

Nedan presenteras mer ingående rapporter om arbetet inom Sitras olika teman och verksamheter under rapporteringsperioden.

2 Verksamhetsvisa översikter

2.1  Temat Kolneutral cirkulär ekonomi

Under rapporteringsperioden presenterade vi olika sätt som hjälper Finland att resa sig från den ekonomiska recessionen och samtidigt introducera lösningar på den ekologiska hållbarhetskrisen bland annat i form av en mer ambitiös klimatpolitik. Vi fortsatte också arbetet som stödjer en rättvis övergång cirkulär ekonomi både internationellt och i Finland: vi uppmuntrade både det kommunala fältet och industrin att hitta lösningar för cirkulär ekonomi.

Vad handlar det om?

Vi måste handla snabbare, effektivare och med mindre utsläpp i en värld som prövas av klimatkrisen, sinande naturresurser, minskande biologisk mångfald och befolkningstillväxt. Vår vardag och välfärd kan inte längre bygga på överkonsumtion och fossila bränslen.

Sitra stödjer förnyelsen av Finland och utvecklingen till en föregångare inom cirkulär ekonomi och hjälper till med att göra övergången till en ny, hållbarare ekonomi så rättvis som möjligt för olika parter. Dessutom hjälper Sitra att skapa lösningar inom cirkulär ekonomi som är av världsklass och som också har exportpotential. Vi producerar även information om medel för att genomföra en strategisk och ambitiös klimatpolitik i Finland. Vi väcker och inspirerar människor, företag, forskningsinstitut och förvaltning att se möjligheter i ett nytt, koldioxidsnålt sätt att leva och i affärsverksamhet som anknyter till detta.

Temat arbetar särskilt på tre nyckelområden: Klimat- och naturlösningar, En hållbar vardag samt Konkurrenskraftig och rättvis cirkulär ekonomi.

Lyft från rapporteringsperioden:

1. Vi gav ut en handbok om cirkulär ekonomi för företag inom kemiindustrin. Handboken erbjuder företag i branschen verktyg som de kan använda för att evaluera sin verksamhet och utveckla ny affärsverksamhet för affärsmodeller inom cirkulär ekonomi.
2. Vi gav stöd till den av regeringen tillsatta arbetsgruppen för hållbara stimulansåtgärder och bidrog till arbetet med att utveckla ett utvärderingsramverk för hållbara stimulansåtgärder.
3. Vi ställde finländskt kunnande till hela världens förfogande via FN:s miljöprogram och TedEds videotjänst EarthSchool. Naturäventyret hjälpte barn, föräldrar och lärare att använda det nyttiga läromaterialet om cirkulär ekonomi i den exceptionella skolvardagen under coronavåren.

Vad gjordes inom temat under rapporteringsperioden?

Coronaepidemins effekter sätter Finlands ekonomi, sysselsättning och välfärd kraftigt på prov. Stimulansåtgärder behövs, men det är viktigt att genast när konjunkturnedgången som coronaepidemin orsakar ger efter reagera på sätt som samtidigt driver fram en övergång till kolneutral cirkulär ekonomi. Vi gav stöd till den av regeringen tillsatta arbetsgruppen för hållbara stimulansåtgärder och bidrog till arbetet med att utveckla ett utvärderingsramverk för hållbara stimulansåtgärder.

Vi fortsatte samarbetet tillsammans med våra internationella partner och Finlands beskickningar i form av en diskussion bland annat med Världhandelsorganisationen WTO hur handelspolitiken och handelns regler kan stödja en övergång till den cirkulära ekonomin bättre än i dag. Beredningen av världsforumet för cirkulär ekonomi som ska ordnas i Kanada år 2021 fortsatte, och vi byggde också upp programmet för det virtuella evenemanget WCEFonline i höst. Vårt mål är att skapa publicitet de främsta lösningarna för cirkulär ekonomi så att de kommer i användning i hela världen. De kan också hjälpa med hållbar ekonomisk stimulans.

Klimatlösningar

Finland kan ha framgång endast genom att ta klimatförändringen som utgångspunkt för allt politiskt beslutsfattande. Inom Klimatlösningar-nyckelområdet samlas in information och tas fram motiverade förslag om klimatlösningar som också producerar välfärd till Finland.

Coronakrisen har påverkat också arbetet inom klimatlösningar eftersom återhämtningen kräver en snabb introduktion av hållbara metoder för ekonomisk stimulans. Våra viktigaste förslag för att införa hållbara metoder för ekonomisk stimulans och för att samtidigt åstadkomma utsläppsminskningar ingår i Sitras utlåtande om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2021–2024.

Olika stimulansmetoder har varit ett aktuellt diskussionsämne under coronavåren runt om i världen. Hållbarhet har inte glömts bort under krisen utan exempel från olika stater uppmuntrar att välja ekologiskt hållbar stimulans på allt fler håll. Mycket kan även åstadkommas på andra nivåer inom förvaltningen: i EU, i kommunerna och i lokalförvaltningen.

Sitra gjorde en betydande insats i arbetet med att ta fram utvärderingskriterier för hållbar stimulans. Arbetsgruppen för hållbar stimulans föreslog principen om att alla stimulansåtgärder också borde utvärderas med perspektiv på klimat- och naturmålen och att ingen stimulansåtgärd borde få medföra betydande olägenhet för uppnåendet av klimat- och miljömålen. Denna princip noterades på många olika håll (bland annat i Martti Hetemäkis rapport, i miljöutskottets utlåtande och i finska regeringens förslag till tilläggsbudget).

Klimatkrisen och biodiversitetskrisen är allvarliga och kräver brådskande åtgärder. I ljuset av detta är det viktigt att utvärdera den senaste forskningsinformationen tvärvetenskapligt och i ett brett perspektiv, vilket vi underströk även i vårt utlåtande om auktionen på frekvensområdet 26 GHz.

I fortsättningen betonar nyckelområdet åtgärder för att göra den rättvisa övergången till ett klimatpositivt Finland snabbare, lösningar i syfte att stoppa svinnet i naturen och det aktiva genomförandet av dem samt främjande av klimat- och naturlösningar inom EU och globalt.

Arbetet i nyckelområdet Klimat- och naturlösningar fortsätter fram till 30.6.2022.

Nyckelområdet Konkurrenskraft och rättvis cirkulär ekonomi

Arbetet för att främja den cirkulära ekonomin har fortsatt med en ny betoning. Syftet är att göra Finlands övergång till cirkulär ekonomi så rättvis som möjligt och garantera vårt land konkurrenskraft i ett kolneutralt samhälle. Arbete i nyckelområdet görs internationellt, och verktyg som identifierats i Finland skalas upp så att de påverkar i allt större omfattning i olika länder, och så att Finland och finländska företag får sin del av föregångarens fördelar.

Vi anordnade idétävlingen för att ersätta sommarjobb som blivit indragna på grund av coronakrisen och sporra övergången till cirkulär ekonomi i kommunerna. Vinnarna, som utsågs bland 30 sökande kommuner, sysselsätter i sommar sammanlagt 10 sommarjobbare runt om i Finland.

Vi fortsatte att stödja industriföretagens övergång till cirkulär ekonomi genom att ge ut en handbok för cirkulär ekonomi för användning i kemiindustrin tillsammans med Kemiindustrin rf och Business Finland. Handboken, tillsammans med den tidigare publicerade arbetsboken för tillverkningsindustrin, erbjuder företag i branschen verktyg som de kan använda för att evaluera sin verksamhet och utveckla ny affärsverksamhet för affärsmodeller inom cirkulär ekonomi. Tillsammans med Åbo yrkeshögskola introducerade vi en sommarskola i cirkulär ekonomi för industriföretag för att inspirera företagen till ny affärsverksamhet inom cirkulär ekonomi.

Politiskt beslutsfattande som stöder cirkulär ekonomi har vi gett stöd särskilt i Finlands och EU:s centrala processer och strategier, bland annat EU:s program för grön utveckling, Finlands förvaltningsövergripande styrgrupp för cirkulär ekonomi samt klimat- och miljöprogrammet för ICT-branschen. Vi undersökte dessutom vilka åsikter centrala internationella aktörer inom cirkulär ekonomi har om arbetet för cirkulär ekonomi i Finland.

ICT-lösningar betraktas ofta som faktorer som möjliggör den cirkulära ekonomin, men tillsvidare finns det rätt lite information om vilka miljöeffekter användningen av data har. Vår utredning kring ämnet visade att de finländska konsumenternas användning av data ökar kraftigt – till exempel mobildatatrafiken har ökat till det 25-faldiga från 2011 till 2017, men miljökonsekvenserna kan inte bedömas uttömmande med hjälp av den aktuella informationen.

Arbetet i nyckelområdet Konkurrenskraft och rättvis cirkulär ekonomi fortsätter till 30.6.2022.

Nyckelområdet En hållbar vardag

Nyckelområdet En hållbar vardag fortsätter arbetet som gjordes i nyckelområdet medborgare. Nyckelområdet främjar utvecklingen mot ett mer hållbart liv. Vi inspirerar människor att göra hållbara val i vardagen och distribuerar verksamhetsmodeller för en hållbar livsstil som utvecklats i Finland. Det av Sitra utvecklade livsstilstestet har gjorts nästan en miljon gånger på olika plattformar i Finland.

I det följande skedet av vårt arbete fokuserar vi på att skala upp de effekter som uppnåtts i Finland på det internationella planet och skapa ett nätverk av land- och stadsfokuserade team som verkar självständigt och vilkas arbete bygger på de modeller som utvecklats och testats i Sitra.

EU-kommissionen har meddelat att den vill sprida Sitras En hållbar vardag-koncept till alla EU-medlemsstater. För närvarande förbereder vi införandet av de verksamhetsmetoder och redskap som vi utvecklat som en del av det praktiska genomförandet av EU:s Green Deal. Målet är att de internationella teamen bildar en gemenskap som delar praxis och kunnande som ger fart åt utvecklingen av en hållbar livsstil och en minskning av koldioxidutsläppen. Samarbete med lokala En hållbar vardag-team har redan börjat i Kanada, Storbritannien, Portugal, Slovenien och Tjeckien.

Arbetet i nyckelområdet En hållbar vardag börjar i dess nya form 1.8.2020 och fortsätter till 31.1.2022.

2.2  Förnyelseförmåga

Under rapporteringsperioden medverkade temat Förnyelseförmåga i pilotprojekt för att spåra coronasmittkedjor i Vasa sjukvårdsdistrikt och i social- och hälsovårdsdistriktet Eksote i Södra Karelen. Temat hade rollen som initierande aktör, koordinator och finansiär av projekten.

Dessutom fortsatte temats projekt Folkstyrets grundrenovering att utveckla det finländska folkstyrets förnyelseförmåga och deltagandet i besluten bl.a. genom att fortsätta med olika utredningar samt i form av försök med robotsamtal som gjordes i tre deltagande kommuner.

Vad handlar det om?

Sitras tema Förnyelseförmåga förstärker förnyelseförmågan hos olika aktörer på så sätt att människor utgör förändringens främsta resurs. Förmågan att förnya sin verksamhet i en värld som befinner sig i en snabb förändring är ett livsvillkor för individen, gemenskapen och hela nationen.

För närvarande utförs arbetet av ett nyckelområde, Folkstyrets grundrenovering, som ger fart åt uppdateringen av beslutssystemet och deltagandet i Finland. Vid behov genomförs dessutom enskilda försöksprojekt inom ramen för temat.

Lyft från rapporteringsperioden:

1. Applikationen Ketju, som spårar exponering för coronaviruset, testades i maj i Vasa centralsjukhus. Testgruppen utgjordes av 33 frivilliga personer från sjukhusets personal.
2. Undantagsförhållandena och den fysiska isoleringen till följd av coronakrisen har medfört stora utmaningar får många olika grupper. I Kuhmois, Lovisa och Riihimäki har testats robotsamtal för kommunens information och för att ta reda på hur invånare i kommunen mår och vilken service de behöver.
3. På Europeiska kommissionens begäran utsåg social- och hälsovårdsministeriet (SHM) Sitra att delta i hälsoprogrammets samarbetsprojekt (Joint Action) som ansvarig organisation i Finland. Detta är en internationell roll av ett nytt slag.

Vad gjordes inom temat under rapporteringsperioden?

Applikationen Ketju, som spårar exponering för coronaviruset, testades i maj i Vasa centralsjukhus. Testgruppen utgjordes av 33 frivilliga personer från sjukhusets personal.

Syftet med pilotprojektet var att testa hur den valda tekniken lämpar sig för registrering av data om möten och spårning av smittor genom dessa uppgifter. I pilotprojektet i Vasa användes en så kallad decentraliserad modell som använder DP-3T-teknik. Pilotprojektet i Vasa är en av de första projekten som testar en applikation av detta slag. Applikationen som utvecklas för pilotprojektet kan vid behov anpassas och utvidgas för riksomfattande användning.

Testpersonerna i Vasa ansåg att det var lätt att använda applikationen. Analysen av den datamassa som samlades in under pilotprojektet har börjat och slutliga resultat erhålls senare i juni. Den mer ingående analysen fokuserar på att bedöma funktionen och tillförlitligheten av den teknik som används för observera och registrera möten.

Processer och operativa modeller som anknyter till spårningen av coronasmittkedjor testas i sin tur i social- och hälsovårdsdistriktet Eksote i Södra Karelen i juni. Projektet ger information om spårningsprocessen som kan senare också kan användas i det nationella utvecklingsarbetet. I pilotprojektet tas hänsyn till den pågående epidemins kommande skeden tillsammans med möjliga framtida epidemier och pandemier.

Sitra har länge arbetat för en förnyelse av hälso- och sjukvården. I Sitras perspektiv är det viktigt med en övergripande förnyelseförmåga eftersom teknik och appar endast har liten effekt för sig, om man inte samtidigt kontrollerar hela processen med att testa, spåra och behandla samt säkerställer tillräckliga resurser och kunskaper för en ny operativ modell. Samtidigt är det viktigt att utan förutfattade meningar också granska helt nya operativa modeller, till exempel användningen av automatiserade samtal som en del av serviceprocessen. Sitra har nyligen finansierat försök som testar hur robotsamtal fungerar. Försöken gjordes i Kuhmois, Lovisa och Riihimäki.

Sitra medverkar i de båda Ketju-pilotprojekten och i projekthelheten för robotsamtal som initierande aktör, finansiär och samordnare.

På Europeiska kommissionens begäran utsåg social- och hälsovårdsministeriet (SHM) Sitra att delta i hälsoprogrammets samarbetsprojekt som ansvarig organisation i Finland. Detta är en internationell roll av ett nytt slag. Medlemsländerna som deltar i projektet utsåg Sitra att samordna projektet. Sitra har en lång erfarenhet av att främja utnyttjande av hälsodata och har varit involverat i beredningen av sekundärlagen och dess nationella genomförande. Hos Sitra pågår även det omfattande projektet IHAN – Rättvis dataekonomi, som främjar etisk användning av data om individer. SHM anser att Sitra har goda möjligheter att samordna det krävande samarbetsprojektet på ett europeiskt plan.

Samarbetsprojekten är redskap för att genomföra EU:s hälsoprogram. Det nya programmet (2020) omfattar fyra olika projekt. Rubriken för det samarbetsprojekt som Sitra samordnar är Ta itu med skillnaderna i genomförandet av den nationella allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) inom hälsovårdssektorn, inklusive European Health Data Space och användningen av hälsodata. När projektet startar ges det ett nytt namn.

Finlands slutliga beslut om deltagande i samarbetsprojektet och de ekonomiska åtaganden som det förutsätter fattas tillsammans med ansvariga organisationer som de övriga medlemsländerna utser. Beslutet fattas utifrån en ansökan som görs upp i enlighet med gemensamma förhandlingar innan den utsatta tiden för att lämna in ansökan. Den gemensamma ansökan för de EU-länder som ansluter sig till projektet ska lämnas till Europeiska kommissionen i oktober 2020. Det gemensamma projektet (Joint Action) ett finansieringsinstrument för EU:s tredje gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2014–2020), som i enlighet med programmets namn finansieras av EU och medlemsstaterna. Vart och ett av de gemensamma projekten ger EU klart mervärde och de väntas lösa europaomfattande problem.

Folkstyrets grundrenovering

Projektet Folkstyrets grundrenovering arbetar för att förbättra strukturernas, processernas, verksamhetssättens och aktörernas förnyelseförmåga inom den finländska demokratin. Projektet samarbetar bl.a. med statsrådet, riksdagen, partier, kommuner och bibliotek.

En central och synlig projekthelhet under rapporteringsperioden var projekthelheten för robotsamtalsförsök i kommunerna, där de tre kommunerna Kuhmois, Lovisa och Riihimäki under undantagsförhållandena till följd av coronaepidemin testade automatsamtal för att informera om kommunala ärenden och ta reda på hur invånarna mår och vilken service de behöver.

Samtalsrundorna har åstadkommit resultat, gett lärdomar och fått beröm. I Kuhmois lyckades kommunen med två samtalsrundor nå invånarna väl, förmedla aktuell information om coronaläget och få information om servicebehoven. Riihimäki delade information och bildade en uppfattning om hur invånarna upplevt undantagsförhållandena. I Lovisa utgjordes målgruppen av unga i åldern 18–29 år. På grund av oklara telefonnummeruppgifter kunde gruppen inte kontaktas med tillräckligt stor täckning. Därför görs en ny samtalsrunda i juni.

Även i Riihimäki ringdes och kommer att ringas fler samtal i juni, I början av månaden fick invånare berätta om sina uppfattningar om stadens museinätverk, och i mitten av juni utreddes vilka åsikter företagarna i staden har om sin situation. I Riihimäki kommer sammanlagt åtta samtalsrundor att göras i år.

Genom projektet Demokratiförsök 2020 som hör till helheten Folkstyrets grundrenovering eftersträvas innovativa försöks- och samarbetsprojekt som stärker den kommunala demokratin och främjar demokratisk delaktighet, deltagande och dialog.

Projektet omfattar sex idéer om försök, som genomförs av totalt 12 kommuner: Kuhmois, Suonenjoki, Keitele, Pielavesi, Rautalampi, Tervo, Vesanto, Tammerfors, Tusby, Helsingfors, Träskända och Uleåborg. Coronaepidemin orsakade en del ändringar i tidtabellerna för försöken och i vissa projekt även i metoden för genomförandet. Å andra sidan tvingade epidemin projekten att utmana etablerade verksamhetssätt ännu modigare än tidigare. Ett sammandrag över aktuella nyheter om försöken finns här.

Inom ramen för projektet Folkstyrets grundrenovering pågår arbetet med en fortsättning till arbetspappret om statsrådets kärna i Finland och om förberedande åtgärder för framtiden (Valtioneuvoston ydin Suomessa – Kuinka valmistautua paremmin tulevaisuuteen) som utkom i april 2019. Utifrån intervjuer med centrala aktörer redogör arbetspappret bl.a. för hur kärnan av statsrådet i Finland fungerar och hur den står sig i en internationell jämförelse.

Även det pågående fortsättningsprojektet, som handlar om statsmaktens kärna vid kris (Valtiovallan ydin kriisitilanteessa), bygger på intervjuer. Det genomför av den erfarne politiska redaktören Martti Mörttinen. Intervjuerna med centrala aktörer förs i maj–september 2020 och resultatet offentliggörs under första halvåret 2021. Syftet är att belysa hur beslutsorganisationerna och -processerna fungerade och anpassade sig och vilka förändringstryck de utsattes för med tanke på den öppna, demokratiska rättsstaten som bygger på grundlag. Projektet studerar inte själva coronakrisen utan den debatt och de åtgärder som vidtogs gällande beslutssystemet.

Projektet för att utveckla riksdagsarbetet som är underställt riksdagens talmanskonferens gavs stöd i början av året bl.a. genom att i februari 2020 ge ut den omfattande rapporten ”Hur representeras folket” (Miten kansaa edustetaan – Selvitys kansanedustajien työstä eduskuntatyön uudistamiseksi) som utgår från intervjuer med riksdagsledamöter, en enkät och statistiskt material. 40 riksdagsledamöter svarade i enkäten och 40 riksdagsledamöter deltog i intervjuerna, sammanlagt 60 olika riksdagsledamöter.

Stödet till utvecklingen av riksdagsarbetet fortsätter med de pågående utredningarna av användningen av information i riksdagsarbetet och i lagstiftningsprocessen samt med framtagandet av ett sammandrag över internationella exempel på hur digitalisering och robotisering används i informationsstödet till beslutsfattandet. Enligt planerna ska utredningar om dessa ämnen publiceras i september–oktober 2020.

Arbetet i projektet Folkstyrets grundrenovering fortsätter till juni 2021.

2.3  Nytt arbetsliv och hållbar ekonomi

Under rapporteringsperioden publicerade Sitra 35 åtgärdsförslag för genomförandet av Europeiska unionens datastrategi, och 38 företag lämnade ansökan till företagsprogrammet för rättvis dataekonomi IHAN, som börjar i höst. Lägesbilden över verksamhetsmiljön för livslångt lärande kompletterades då Sitra publicerade bland annat utredningarna För vilken befolkning? (Mille väestölle?) och Hur synliggöra kunnandet?

Vad handlar det om?

Sitras tema Nytt arbetsliv och hållbar ekonomi främjar förnyelsen av arbetslivet, livslångt lärande och en hållbar ekonomi. Temats tyngdpunkter är livslångt lärande och rättvis dataekonomi.

Lyft från rapporteringsperioden:

1. I juni öppnades den första versionen av webbplatsen ihan.fi, som innehåller verktyg som kan användas för att bygga tjänster för rättvis dataekonomi.
2. I nätevenemang som Sitra faciliterade för intressentgrupper inom livslångt lärande under rapporteringsperioden deltog cirka 2 000 beslutsfattare och experter.
3. Sitras ledning beslutade att ett projekt som bereddes under arbetsnamnet Ekosystem för välfärd (Hyvinvointiekosysteemi) för närvarande inte genomförs.  

Vad gjordes inom temat under rapporteringsperioden?

Kompetensens tid

Nyckelområdet Kompetensens tid – Välfärd och konkurrenskraft genom livslångt lärande startade i oktober 2018. Målet för den treåriga helheten var långsiktig och sektorsövergripande utveckling av livslångt lärande i Finland. Vi stöder samhällsaktörer för att starta en sådan systemisk förändring. Sitras roll är att vara en faciliterande brobyggare, att erbjuda ett samarbetsforum och att komplettera den övergripande bilden.

I regeringsprogrammet inskrevs ett utvecklingsprogram om övergripande utveckling av livslångt lärande som överskrider politiska block. I fjol höstas tillsatte statsrådet en parlamentarisk arbetsgrupp för reformen av det kontinuerliga lärandet, där alla riksdagspartier är representerade. Sitra stödjer reformen genom produktion av information. Vi arbetar i intensivt samarbete med det för arbetsgruppen utsedda samordningsnätverket och de organisationer som arbetsgruppens medlemmar representerar.

I april offentliggjorde vi en promemoria om arbetslösas perspektiv på livslångt lärande. Den fördjupade insikterna om vilka utmaningar som uppstår för individen när ett nytt kompetenssystem byggs ut. Promemorian presenterar uppfattningar hos arbetslösa, personer som handleder dem, anställda vid TE-centralerna och fem forskare om ämnet.

I maj ordnade vi två nätevenemang i samarbete med UKM och ANM. På evenemanget presenterades forskares fynd och experternas exempel på lärande i arbetet. Evenemangen var en fortsättning på forskarmötet i november 2019 och de stödjer den parlamentariska arbetsgruppens reformarbete. I juni publicerade vi utredningen Hur synliggöra kunnandet? i samarbete med ANM. Utredningen diskuterar redskap och operativa modeller för identifiering och erkännande av kunnande i Finland och bästa praxis i åtta jämförelseländer.

I utredningen För vilken befolkning? (Mille väestölle?), som offentliggjordes i juni, behandlar Sitra framtidens utbildningsbehov. Utredningen och dess heltäckande bakgrundsrapport beskriver befolkningsprognosen per åldersgrupp och region samt prognostiserar antalet nya studerande i samtliga tre utbildningsstadier i Finland åren 2018–2040.

De ovannämnda evenemangen som Sitra faciliterade på nätet var mycket välbesökta. I typiska fall deltog 350–400 experter i evenemangen.

Projektet Kompetensens tid håller på att gå in i dess tredje fas där vi tar den gemensamma viljan för livslångt lärande under karriären mot konkret tillämpning. I sin roll som brobyggare fokuserar Sitra på att genomföra ett närmare samarbete mellan företag i olika områden och branscher, läroanstalter samt andra aktörer inom den offentliga och tredje sektorn. Med hjälp av detta kan företagens behov och olika aktörers tjänster som gäller livslångt lärande inriktas bättre än tidigare.

Sitras arbete i nyckelområdet Kompetensens tid fortsätter fram till 30.9.2021.

IHAN® – Människoorienterad dataekonomi

Data har blivit världens värdefullaste råvara, men kan utnyttjas i stor skala bara av få aktörer. Nyckelområdet IHAN har som mål att ta fram spelregler och lösningar för en europaomfattande rättvis dataekonomi där framgångsrika digitala tjänster bygger på förtroende och skapar värde för alla. I en rättvis dataekonomi delas data enligt gemensamma spelregler i större omfattning än i dag. Människorna får allt mer inriktade tjänster som förbättrar deras välfärd och vardag och som distribuerar data på ett transparent sätt. Företag i alla storlekar har framgång och växer genom innovationer. Samtidigt ökar välfärden i samhället.

Rapporteringsperioden präglades starkt av målet att påverka EU:s datastrategi och få företagen att gå in för att bygga upp en rättvis dataekonomi. Utöver beslutsfattare och medborgare är även företag en viktig målgrupp för nyckelområdet eftersom inga nya och mer rättvisa tjänster uppkommer utan företagen.

I februari–juni 2020 genomförde Sitra i samarbete med FIBS tre verkstäder under rubriken Data som en del av företagsansvaret (Data osaksi yritysvastuuta). I serien av verkstäder fick föregångarföretag identifiera bästa praxis för hållbart utnyttjande av data med tanke på företagsansvaret. Arbetets resultat publiceras senare i år i form av artiklar och ett arbetspapper för Sitra.

I februari 2020 offentliggjorde Europeiska kommissionen EU:s datastrategi, som i linje med den europeiska värderingsgrunden starkt byggde på förtroende och människoorientering inom användningen av data. Vi publicerade i samarbete med A New Governance-initiativet 35 åtgärdsförslag för genomförande av datastrategin. Åtgärdsförslagen är riktade till Europeiska kommissionen, EU:s medlemsstater, företag, instanser som arbetar med projekt som gäller datadelning samt forskare. Förslagen har indelats enligt tidpunkten för genomförande.

Från 9.3 till 31.5 ordnade Sitra en ansökningsrunda till IHAN-företagsprogrammet, där finländska små och medelstora företag får hjälp med att skapa ny affärsverksamhet med hjälp av data. Trots den exceptionella våren sökte 38 företag till programmet. Syftet med programmet är att främja livskraften hos finländska och europeiska företag genom konkurrenskraftiga och ansvarsfulla affärsmodeller, produkter och tjänster. De utbildningsmaterial som utvecklas under företagsprogrammet kommer att ställas till allmänt förfogande och uppdateras centralt. Företagsprogrammet börjar under hösten 2020 och tar sex månader.

Andra veckan i juni öppnades den första versionen av webbplatsen ihan.fi, som innehåller verktyg som kan användas för att bygga tjänster för rättvis dataekonomi. Plattformen utvecklas fortlöpande, och på IHAN-testbädden, som läggs ut på den i höst, är det möjligt att både utveckla och testa tjänster för rättvis dataekonomi i praktiken. IHAN-testbädden är ett betydande steg mot framtagandet av tjänster enligt rättvis dataekonomi. Den kommer senare att vara avgiftsfritt tillgänglig för alla aktörer.

På nätet uppstår en oräknelig mängd information om vad vi gör. Vi utredde med hjälp av sex testpersoner på vilka sätt och hur mycket data som insamlas om individer i digitala tjänster, hur de utnyttjas i den s.k. adtech-affärsmiljön och i vilken omfattning dataskyddsförordningen (GDPR) erbjuder individerna möjligheter att få information om insamlade personliga data och utnyttjande av dem. De preliminära resultaten offentliggjordes i januari 2020. En mer omfattande utredning av ämnet publicerades i juni.

IHAN® – Människoorienterad dataekonomi-nyckelområdets arbete fortsätter fram till 30.6.2021.

Under slutet av 2019 och början av 2020 bereddes ett nytt projekt under arbetsnamnet Ekosystem för välfärd inom Sitras tema Nytt arbetsliv och hållbar ekonomi. Idén med projektet var att skapa en ny probleminriktad modell för innovationsverksamhet och politik samt en grund för ett ekosystem av innovationer för välfärd. Projektet genomförs inte för närvarande.

2.4  Funktionen Förutsägelse och strategi

Under rapporteringsperioden inledde funktionen arbetet för att analysera coronakrisens mer långsiktiga effekter och fortsatte arbetet för att sprida megatrenderna. Dessutom inledde vi arbetet med att utveckla Sitras strategi och operativa modell.

Vad handlar det om?

Funktionen Förutsägelse producerar långsiktiga utredningar och prognosinformation om framtidens utvecklingsriktningar och presenterar resultaten i det finländska samhället och kunskapsekosystemet. Förutsägelsearbetet prioriterar samhälleliga analyser och utredningar, eget och nationellt arbete för prognostisering samt intressentsamarbete. Särskilda mål är att skapa möten, dialog och samarbetsprocesser av olika slag mellan informationsproducenter och beslutsfattare. Dessutom är målet för funktionen att utveckla framtidsförmågor, dvs. färdigheter för framtidstänkande och samhällspåverkan i samhället. Basfunktionen Strategi ansvarar för Sitras strategiprocesser, resultatutvärdering och informationstjänster.

Lyft från rapporteringsperioden:

1. Arbetet med analysen av coronakrisens effekter började i mars. Experter inom förutseende började tillsammans med andra experter på Sitra studera coronakrisens mer långsiktiga effekter med hjälp av vårt ramverk för megatrender. Bland annat utreddes vilka spänningar som ökat, vad vi borde diskutera just nu och vilka utvecklingstrender skapar hopp i det här ögonblicket. Utifrån arbetet skrivs en serie artiklar och ordnas ett evenemang.
2. Sitras megatrendsarbete uppdaterades till coronatiden och fortsatte med inlägg på evenemang av olika slag samt med produktion av nytt material (bloggar och distansarbetsmaterial för utnyttjande av megatrenderna).
3. I november inledde vi en uppdatering av Sitras strategi och operativa modell. På grund av omständigheterna under coronakrisen blev det nödvändigt att skapa en ny process, och arbetet flyttades till nätet. Under våren började vi göra vår vision klarare och bearbeta våra mål för genomslaget. Arbetet fortsätter till slutet av år 2020.

Vad gjorde funktionen under rapporteringsperioden?

Grunden för världen efter coronakrisen byggs nu. Därför är det viktigt att identifiera centrala frågor och valalternativ, som vi borde diskutera och fatta beslut om just nu. I mars inledde Sitras team för förutseende arbetet för att analysera coronakrisens mer långsiktiga effekter. I mars började många instanser publicera analyser av krisen och dess effekter på kort sikt, men Sitra ville i enlighet med dess uppdrag fokusera på krisens mer långsiktiga effekter. Därför började experterna inom förutseende tillsammans med andra experter i Sitra arbeta på en serie artiklar om coronakrisens mer långsiktiga effekter med hjälp av vårt ramverk för megatrender: vilka spänningar inom respektive megatrend har blivit starkare, vilka har kanske blivit svagare och vilka nya spänningar har det uppkommit. Megatrenderna hjälper oss att skapa en bild av situationen och bedöma effekterna. I sommar kommer vi att ge ut sex artiklar och några blogginlägg om coronaeffekternas helhetsbild, spänningar och valalternativ. Dessutom lyfter vi fram utvecklingstrender som skapar hopp i denna tid.

Det är särskilt viktigt att diskutera framtiden när tiderna är svåra. Även om världen plötsligt skakar, har megatrenderna inte försvunnit. Med hjälp av dem kan det vara lättare att föra en konstruktiv diskussion om vår föränderliga vardag och hitta lösningar. Förutom megatrender finns i framtidstänkandet verktyg för att betrakta osäkerhet och överraskningar också i större utsträckning.

I projektet Framtidens förnyare har också bearbetats ett utbildningskoncept som kombinerar framtidstänkande och genomförande av förändringar. Arbetet utfördes tillsammans med en utomstående utvecklargrupp. Till gruppen sökte 400 experter i början av året. Konceptet testas under sommaren och hösten. Syftet med projektet är att utveckla finländarnas färdigheter att påverka framtiden och förmåga att föreställa sig alternativa framtider. Ett ytterligare mål är att få människor att prata allt mer om framtiden.

Projektet Bildning+- (Sivistys+-) har inlett intressentgruppssamarbete med olika aktörer inom bildningssektorn och förhandlat om inledandet av projekt av olika slag. Syftet med projektet är att stödja ett nytt slags bildningsarbete, bredda bildningsnarrativet och förstärka samhällsdebatten om bildning.

Sitras strategiarbete

I mars inledde Sitra arbetet för att utveckla sin strategi och operativa modell. På grund av coronavirusepidemin flyttades arbetet till nätplattformar. Under rapporteringsperioden ordnade vi tre interna nätverkstäder för personalen. Dessutom har vi arbetat på nätplattformar och med försök som gäller den operativa modellen. I fråga om strategin har vi särskilt arbetat med att utkristallisera vår vision. I juni inleddes dessutom arbetet med målen för Sitras genomslag. Strategin och den operativa modellen har behandlats och utvecklats i Sitras ledningsgrupp nästan varje vecka.

2.5  Samhällelig utbildning

Coronapandemin orsakade en total förändring i planerna för våren och sommaren: både den femtonde ledarskapsutbildningen i hållbar ekonomisk politik och utbildningsprogrammet Sitra Lab II flyttades till hösten. I det nya läget omplanerades de övriga evenemangen och verkstäderna till nätet. I den förändrade situationen hade hela Sitra tillgång till faciliterings- och evenemangskunnandet inom Samhällelig utbildning, och experterna deltog också i samarbetet på det nationella planet som en del av nätverket Fast Expert Teams.

Vad handlar det om?

Sitras verksamhet inom samhällelig utbildning samlar förändringsskapare för att utveckla morgondagens framgångsrika Finland tillsammans. Utbildningsfunktionens faciliteringskompetens används också horisontellt som stöd för Sitras teman. De viktigaste helheterna är Sitras eget framtidslaboratorium Sitra Lab och ledarskapsutbildningen för hållbar ekonomisk politik.

Lyft från rapporteringsperioden:

1. Den svåra situationen har erbjudit tillfälle att utveckla nya former av facilitering och socialt lärande för framtiden och att börja använda nya webbverktyg. Utbildningsfunktionen har aktivt utvecklat sina egna utbildningar, men har också medverkat i utvecklingen av hela Sitras virtuella evenemang och i det nationella nätverket Fast Expert Teams.
2. Sitra har beställt en utvärdering av genomslaget av ledarskapsutbildningen i hållbar ekonomi. För utvärderingen intervjuas personer som deltagit i utbildningen. Resultaten blir färdiga i början av hösten. Den följande utbildningen, som är den femtonde i ordningen, ordnas i höst.
3. Vi gick med i den riksomfattande serien av dialoger om undantagstiderna den 9 juni och sammankallade utbildningens alumner för att diskutera hur coronakrisen förändrar Finland och världen. Vi kommer också att finansiera ett projekt som utvecklar dialogmetoden så att den motsvarar omständigheterna under krisen. 

Vad gjorde funktionen under rapporteringsperioden? 

Sitra Lab söker och utvecklar metoder för att genomföra samhälleliga förändringar, skapar utrymme för experimentell utveckling och samlar ihop förändringsaktörer för att lära sig av varandra. Därmed ökar den samhällets förändringsförmåga i större utsträckning.

Utbildningsprogrammet Sitra Lab är en faciliterad process för inlärning och gemensam utveckling som går ut på att erbjuda framtidsaktörer nya metoder, infallsvinklar och förmågor.

Coronapandemin förändrade snabbt verksamheten i Sitra Lab: utbildningsprogrammet som planerats för våren flyttades till hösten, och nu när den osäkra situationen fortsätter planeras ett i huvudsak virtuellt genomförande. Även Heräämö-evenemangen, som samlar förändringsskapare, och vårens utvecklaverkstäder, som gäller innovationsportföljer, flyttades till nätet. Den svåra situationen har också erbjudit möjlighet att utveckla nya former av socialt lärande för framtiden.

Under coronatiden har experter från Sitra Lab aktivt deltagit i arbetet i teamet för virtuell facilitering i nätverket Fast Expert Teams, som startats av LUT-universitetet. Idén mer nätverkets verksamhet var att med hjälp av digitala verktyg samla experter från olika sektorer för att arbeta tillsammans för att lösa problem som anknyter till coronapandemin.

Den fjortonde ledarskapsutbildningen i hållbar ekonomi slutfördes i slutet av 2019. (Bekanta dig med lärdomar från kursen: Hurdan ekonomi möjliggör ett gott liv?) Det blev nödvändigt att inställa den kurs som planerades för våren 2020 på grund av coronaepidemin. Dess deltagare erbjöds platser på höstens kurs.

Till varje kurs kallas cirka 30 deltagare som representerar olika sektorer i samhället. På kurserna lär sig deltagarna hur den ekonomiska politiken i Finland leds och hur hållbar utveckling kan främjas med hjälp av ekonomisk politik.

I sommar gör Kantar TNS på Sitras beställning en utvärdering av genomslaget av ledarskapsutbildningen i hållbar ekonomi. I detta syfte intervjuar Kantar TNS alumner från tidigare kurser och från fortbildningsresan som ordnades våren 2019. Utvärderingens resultat blir färdiga i början av hösten.

Undantagstidens dialoger (Poikkeusajan dialogit) är en serie av dialogiska samtal som ordnas av DialogiAkatemia, Dialogpaus-stiftelsen och finansministeriet. Samtalen granskar medborgarnas erfarenheter av undantagstiden Finland i olika perspektiv. I vår genomfördes samtal under fyra dagar. I samtalen deltog över 1 000 personer från olika yrkesgrupper och olika orter i Finland och utomlands. Av samtalen gjordes sammandrag som publicerades genast efter evenemangen.

Syftet med dialogerna är att erbjuda medborgare och organisationer möjlighet att föra en konstruktiv diskussion och öka insikterna om hur det är att leva i Finland under exceptionella omständigheter. I arrangemangen deltog över 40 aktörer från olika sektorer i samhället – från privatpersoner till organisationer, kommuner, företag, stiftelser och ministerier. Redan nu har en stor grupp människor i olika livssituationer deltagit i samtalen.

Vi gick med i serien av dialoger den 9 juni och sammankallade utbildningens alumner för att diskutera hur coronakrisen förändrar Finland och världen. Vi kommer också att finansiera ett projekt som utvecklar dialogmetoden så att den motsvarar omständigheterna under krisen.

Sitra Lab och ledarskapsutbildningen för hållbar ekonomisk politik är bestående verksamhet vid Sitra.